Det krävs politiska beslut för att komma till rätta med arbetslivskriminaliteten i byggbranschen. Det är både bransch och politiker överens om. Underentreprenörsled och arbetskraftsinvandring är två frågor som splittrar, men annars är både branschen och politikerna relativt samstämmiga när det gäller åtgärdsförslagen.

När riksdagspartierna får frågan om deras inställning till rotavdraget finns inget i svaren som tyder på att några drastiska förändringar är att vänta. Vänsterpartiet är de enda som är uttalat kritiska.

För att Sverige ska kunna nå sina nationella klimatmål krävs att hela bygg- och fastighetsbranschen kraftsamlar och ställer om. Men vilket stöd kan de vänta från politiskt håll? Och blir det piska eller morot? Här berättar riksdagspartierna om hur de ser på bygg- och fastighetsbranschens klimatomställning.

Den politiska viljan spretar när det kommer till riksintressenas framtid. V och MP vill utöka dem för att skydda dricksvattenförsörjningen. De andra partierna ser tvärtemot behov av att minska riksintressena både till antal och till omfattning, ett önskemål som delas av flera i bygg- och fastighetsbranschen.

Vid en första anblick verkar riksdagspartierna eniga. ”Ja, vi ska fortsätta bryta kalk på Gotland”, säger de. Men när de utvecklar sina resonemang har de flesta partierna reservationer. ”Frågan avgörs i domstol”, graderar sig vissa. ”Det är inte bra att vara så beroende av en aktör” och ”Vi borde bygga mer i trä” tycker andra.

På måndagen presenterade Sverigedemokraterna sitt landsbygdspolitiska program, för att locka väljare utanför storstäderna, vid en presskonferens i Karlsborg.

När riksdagspartierna inför valet 2022 får frågan om Sverige ska bygga nya stambanor för höghastighetståg svarar hälften ja och hälften nej. Socialdemokraterna, Centern, Miljöpartiet och Vänsterpartiet är för. Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna är mot.

Fastighetsbranschen står inför stora utmaningar i en svagare ekonomi med stigande inflation och räntor, minskad nyproduktion, en otrygghet i samhället och en ökad brottslighet. Samtidigt ser det ut att bli ett jämnt val, vilket ger svårigheter att införa nödvändiga åtgärder, enligt en ny rapport.

Vid årsskiftet försvann energieffektiviseringsstödet för flerbostadshus fast EU-medel fanns att hämta. Nu begär flera fastighetsbolag i landet att stödet ska återinföras så att tyngre energiåtgärder kan verkställas. Men budgetpartierna vägrar att rucka på omprioriteringen igen.

Tyskt bosparande, höjt bolånetak eller startlån för unga? Här är reformerna som politikerna i Civilutskottet vill skapa för att stärka hushållens möjligheter att köpa och bygga bostäder.

Slopat investeringsstöd och andra delar som tagits bort i M/KD/SD-budgeten kan kosta Sverige 33,6 miljarder kronor i EU-pengar. Efter att flera komponenter har lyfts bort ur budgeten riskerar Sverige att mista hela sitt omställningsstöd. Finansminister Mikael Damberg tvingas nu kontakta EU-kommissionen och förklara vad Sverige sysslar med.

Den borgerliga oppositionen vill skrota investeringsstödet från årsskiftet, trots regeringens extra tillsatta medel. Inför onsdagens budgetvotering manar branschen M, SD och KD att tänka om och Malmös kommunalråd uttrycker djup oro över konsekvenserna om stödet skulle försvinna.

Tyskt bosparande, höjt bolånetak eller startlån för unga? Här är reformerna som politikerna vill se för att stärka hushållens möjligheter att köpa och bygga bostäder.

Fler trähus, minskad energiåtgång och klimatneutral betong, det är bara några förslag från civilutskottets representanter för hur vi ska bygga bostäder hållbart.

Nationella regler försvårar byggandet av småhus, trots att undersökningar visar att det är det mest populära boendet. Civilutskottets representanter förklarar vad som måste göras för att det ska bli lättare för kommuner att bygga fler villor.

Ointresse, januariavtal, politiskt spel, låsta positioner och brist på initiativ. De bostadspolitiska samtalen har lyst med sin frånvaro och orsakerna är lika många som de är olika.
Fast liberalernas Robert Hannah hävdar att det visst har pratats.
– Det har visst blivit bostadspolitiskt samtal. Vissa partier har bara inte förstått det.

Trots tydliga begränsningar skapar det kommunala särkravet fortsatt förseningar och ökade omkostnader vid nybyggnation. Men för en gång skull är politikerna överens.
– Det kommunala särkravet hämmar byggandet och ska avskaffas, säger Mikael Eskilandersson (SD).

Framgångarna har varit många enligt landets 17 ledamöter i civilutskottet, men det råder brist på enighet om vilka de är. Liksom nivån på självrannsakan kring löften som inte har infriats.
Med ett år kvar till valet tar vi pulsen på politikerna som fattar besluten för vår bransch.

I den bostadspolitiska debatten kan det ibland vara svårt att orientera sig bland frågor, åsikter och rapporten. I ett försök att råda bot på förvirringen kommer Fastighetsnytt i en serie artiklar fråga riksdagspartiernas bostadspolitiska personer var de står i olika frågor. I dag har turen kommit till marknadshyrornas vara eller icke-varande.