Den svenska inflationen sjönk i juli till följd av lägre energipriser och landade under Riksbankens prognos. Men mycket talar för att siffrorna vänder uppåt igen i höst.

Bostadspriserna kommer att fortsätta nedåt av Riksbankens aggressiva räntehöjningar, uppger analytiker till Valueguard som presenterar kraftigt fallande bostadspriser för juni månad – där Stockholm drabbats värst.

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Budskapet är tydligt, inflationen i Sverige är för hög och då är det dags att höja styrräntan. Det sade riksbankschef Stefan Ingves vid pressträffen efter räntebeskedet på torsdagen, där räntan höjdes med 50 punkter.

Riksbanken höjer reporäntan med 0,50 procentenheter till 0,75 procent (0,25).

I detta nu avgörs det - på Riksbanken genomförs nu det penningpolitiska mötet. Ska en fortsatt stark inflation tvinga Riksbanken att öka åtstramningen? I morgon klockan 09.30 kommer svaret. En enig analytikerkår spår att räntan ska upp två snäpp - 50 punkter redan nu.

Räntan behöver höjas för att få ned inflationen men Riksbanken ser inga ”enorma” räntehöjningar framför sig. Det sade riksbankschef Stefan Ingves i P4 Radio Stockholm, där han kommenterade det höga inflationsutfallet för maj.

Aktiemarknaden har inte varit nådig med fastighetsbolagen i år. En tredjedel av sektorns börsvärde är raderat. Fastighetsnytt har pratat med två experter om varför, när det kan vända och vad som väntar framåt.
– Vi upplever nu en platå där fastighetsbolagens aktiepriser stabiliserat sig, säger Michael Johansson på Arctic Securities.
– Det kommer gå otroligt fort uppåt när det vänder, fyller SEB:s Fredrik Warg i.

Fastighetssektorn är mest räntekänslig av alla branscher, det skriver Riksbanken i årets första stabilitetsrapport. I ett dåligt scenario kan en åtstramad räntepolitik i förlängningen betydande fallande fastighetsvärden, menar man.

Sverige får en positiv reporänta för första gången på 7,5 år, och det ser inte ut att stanna vid dagens 0,25 procent. Fastighetsnytt har samlat branschens reaktioner på nyheten – alltifrån Wallenstams fokus på leveranskedjor och Fastighetsägarnas oro för bostadspriserna till Byggnads krav i den kommande lönerörelsen.

Riksbanken höjer reporäntan med 0,25 procentenheter till 0,25 procent. Prognosen är att räntan kommer att höjas ytterligare två till tre gånger i år.

Efter uppsvinget under pandemin närmare sig nu den svenska bostadsmarknaden en vändpunkt, där högre räntor och urholkade inkomster kommer att dämpa priserna. Det skriver analytiker i kommentarer till Valueguards boprisstatistik för mars.

Kontor utgör en betydande andel av den kommersiella fastighetssektorn, och om det blir ändrade preferenser och beteenden, till exempel distansarbete, i spåren av pandemin kan det påverka sektorn om efterfrågan på kontorsyta minskar.

Danske Banks boprisindikator för priset på bostadsrätter i Stockholms kommun pekar mot att priserna steg 1,3 procent i mars, vilket säsongsrensat motsvarar en uppgång om 1,0 procent.

Sveriges stadsobligationer på 10 år har gått från 0,37 procent till 1,03 procent bara under mars månad.
Det innebär dyrare finansiering och sämre tider för fastighetsbolagen.

Den oväntat höga inflationen, som dessutom väntas stiga ytterligare kommande månader, gör att en räntehöjning 2024 nu ter sig alltför avlägsen. Det sade riksbankschef Stefan Ingves på onsdagen.

Inflationen i februari var högre än analytikerna väntat. Nu står Riksbankschefen och hans medarbetare inför ett svårt val om att antingen höja räntan och sinka ekonomin eller att behålla den på noll - med risk för ännu högre inflation.

Det fjärde kvartalet ökade värdet på fastighetsbestånden vilket gav utrymme för fler och större lån. Men den extremt billiga finansieringen kan vara förbi. Givet det globala säkerhetsläget och inflationen kan räntorna komma att stiga snabbare än väntat och bolagens likviditet minska med färre förvärv som resultat - något som både SBB och Castellum flaggar för.

I Coronakommissionens slutbetänkande kritiseras hur Riksbankens stödköp av bostads- och företagsobligationer i kombination med låga räntor eldade på en redan het marknad - vilket i förlängningen gynnade de som redan satt på egendomar.

Riksbanken behåller som väntat reporäntan på noll procent, och lägger in en höjning av räntan till andra halvåret 2024. Innehav av värdepapper lämnas oförändrat.

På torsdag kommer ett nytt räntebesked från Riksbanken. De väntas tidigarelägga räntehöjningen ett par kvartal, men Swedbanks makroanalytiker Knut Hallberg tror att den verkliga höjningen kommer tidigare. För en alltmer nervös aktiemarknad kan det vara en idé att vara alert på torsdag förmiddag.

Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen vill se strukturella reformer på bygg- och bostadsmarknaden, för att stärka den finansiella stabiliteten. Det sa han vid en utfrågning i finansutskottet på tisdagen.

Högre inflation får Riksbanken att börja strama åt penningpolitiken och höja reporäntan två gånger nästa år. Den första räntehöjningen väntas komma redan i början av 2023. Det skriver Swedbank i en ny konjunkturprognos som presenterades på onsdagen.

Bankernas exponering mot fastighetssektorn och branschens ökade skuldsättning oroar Riksbanken, som också spår en fortsatt press på den kinesiska ekonomin till följd av likviditetskrisen i fastighetsgiganten Evergrande.

Svensk ekonomi är mitt inne i en återhämtning efter pandemins utbrott ifjol. Det kommer fortsatt gynna den starka fastighetsmarknaden, skriver Handelsbanken i sin senaste analys av fastighetssektorn, där hoten framför allt kommer från klimatutmaningarna.

Riksbankschef Stefan Ingves tror inte att det krisande kinesiska fastighetsbolaget Evergrandes problem kommer få några följdverkningar i Sverige.

Riksbanken meddelar på tisdagen att man behåller nollräntan och att den förväntas ligga kvar på den nivån de kommande tre åren.

Riksbanken har under lång tid haft svårt att få upp inflationen men framöver kommer det finnas fler faktorer som talar för en stigande inflation, däribland klimatomställningen. Det säger Swedbanks analytiker Knut Hallberg - som tror på tidigare räntehöjningar än prognostiserat.

Riskerna på bostadsmarknaden gör det angeläget att Finansinspektionen slopar det tillfälliga undantaget för amorteringskravet. Det skriver Riksbanken i sin senaste stabilitetsrapport.

Marknaden räknar med att Riksbanken höjer reporäntan ett par gånger de kommande två åren. Det rapporterar Dagens industri.

SBAB tror att Riksbanken höjer räntan redan om ett par år, vilket kommer bidra till att trycka upp boräntorna. Det framgår av den statliga bankens rapport Boräntenytt nr 2 2021.

Riksbanken lämnar reporäntan oförändrad och meddelar samtidigt att man räknar med att nollräntan består till 2024.

Dagens nollränta kommer bestå de kommande åren. Det sade Riksbankschefen Stefan Ingves på Business Arena Stockholm på tisdagen. Beskedet är i samklang med tidigare signaler från den svenska centralbanken.

Riksbanken meddelade på tisdagsförmiddagen att man lämnar reporäntan oförändrad på 0 procent. Enligt en uppdaterad prognos räknar man med att den ligger kvar på samma nivå i drygt tre år till.

Riksbanken lämnar reporäntan oförändrad på noll procent. Samtidigt vidtas ytterligare åtgärder för att stödja ekonomin i dessa coronatider.

Riksbanken lämnar räntan oförändrad på noll procent på tisdagen eftersom en sänkning ändå inte skulle ha någon större effekt så här i coronatider.

Riksbanken höjer som väntat reporäntan 25 punkter till noll procent efter knappt fem år med minusränta. Ett par riksbanksledamöter reserverade sig dock mot beslutet, bland annat  den nya ledamoten Anna Breman.

I vanlig ordning meddelar Riksbanken veckan före jul sitt senaste räntebeslut. Ifjol gav Stefan Ingves och hans mannar det svenska folket en liten räntehöjning i julklapp och tyvärr blir så fallet igen i år.

Det har snart gått fem år sedan Riksbanken införde minusränta i Sverige. Banken hade hoppats kunna höja räntan till noll i år, men det mesta tyder på att vi får leva med minusränta ett tag till. Sverrir Thór ser inte många alternativ.

Riksbanksfullmäktige har utsett Swedbanks chefekonom Anna Breman till ny direktionsledamot. Hon efterträder Kerstin Jochnick, som kommer gå vidare till ECB.

Riksbanken lämnade räntan oförändrad på torsdagen. Samtidigt indikerar räntebanan fortsatt en höjning i december men efter det räknar Riksbanken med en oförändrad ränta i flera år.

Fastighetsaktier har gått bättre än börsen i stort de senaste åren och trenden håller i sig 2019. Under årets nio första månader steg Stockholmsbörsen 19 procent medan fastighetsaktierna skenade iväg hela 43 procent.

Riksbankens senaste prognos att räntan kommer höjas kring årsskiftet. Riksbanksledamoten Per Jansson tycker inte att planen verkar helt vattentät men väljer ändå att inte reservera sig mot ränteprognosen.

Riksbankens trovärdighet står på spel, skriver Fastighetsnytts Sverrir Thór.

Riksbanken sitter som väntat still i båten men upprepar sin prognos om att räntan väntas höjas mot slutet av året eller i början av 2020.

Riksbanken kommer lämna styrräntan oförändrad på torsdag och signalera att nästa räntehöjning senareläggs ett-två kvartal. Det skulle indikera en höjning framåt halvårsskiftet 2020.

Den Londonbaserade analysfirman Capital Economics räknar med att Riksbanken sänker styrräntan med 25 punkter till minus 0,50 procent i december.

Inflationen faller något från juni då inflationstakten var 1,7 procent, enligt KPIF. Från juni till juli steg dock KPIF med 0,4 procent, visar nya siffror från SCB.

Riksbankens beslut att inte röra räntan denna gång var ungefär så väntat som det kan bli, skriver Fastighetsnytts Sverrir Thór i en kommentar.

Riksbanken meddelade på onsdagsmorgonen att man lämnar reporäntan oförändrad på -0,25 procent och håller fast vid sin tidigare prognos om att räntan kommer att höjas mot slutet av året eller i början av 2020.

Inflationen uppmättes 2,1 procent i maj och som redan framkommit på Fastighetsnytt var inflationstakten i linje med Riksbankens prognos. Det händer inte varje dag och man skulle kunna undra om detta innebär att banken nu äntligen börjat få kontroll över inflationen. Knappast! Det är snarare ren slump, skriver Sverrir Thór.

Inflationstakten steg för andra månaden i rad i maj och nådde för ovanlighetens skull upp till Riksbankens egen prognos.

Systemet med en oberoende Riksbanken lämpar sig inte för dagens förhållanden och penningpolitiken bör därför skötas från riksdagen. Det säger Hans Sterte, chef för Alectas kapitalförvaltning till Bloomberg.

As expected, the Riksbank decided to leave the repo rate unchanged at -0.25 per cent this week. Economic outlook appears gloomier than before and inflation seems to fall short of the target for some time ahead, forcing the Riksbank has reassessed its inflation forecast going forward.

Kronan försvagas kraftigt på torsdagen efter att Riksbanken lämnat räntan oförändrad och meddelat att man skjuter kommande räntehöjningar på framtiden. Risken är stor att kronan fortsätter tappa mark framöver.

Riksbanken lämnar räntan oförändrad på torsdagen och skjuter upp tidpunkten för nästa höjning till i slutet av året eller i början av nästa år. Därefter väntas ökningstakten bli lägre än vad som angetts tidigare.

Riksbankens väntas i samband med torsdagens besked skjuta nästa höjning på framtiden och även signalera en lägre höjningstakt under kommande år. Samtidigt kan ett besked kring återköp av statsobligationer ge den svaga svenska kronan ytterligare en törn. Det säger bedömare till Fastighetsnytt.

Inflationen landade återigen en bra bit under Riksbankens prognos i mars. Om den trenden skulle hålla i sig så kommer inflationen ligga långt under målet under det andra halvåret då Riksbanken aviserat att nästa höjning ska komma.

Det verkar ställt bortom allt tvivel att konjunkturen har toppat och till och med vänt. Vi kan vänta oss en period med lägre ekonomisk aktivitet men tiotusenkronorsfrågan är huruvida det blir en ekonomisk avmattning eller om vi är på väg in i en lågkonjunktur – eller till och med en recession.

Inflationstakten var lägre än väntat i februari, och klart under Riksbankens egen prognos. Det visar SCB:s nya siffror.

Riksbanken låter räntan ligga kvar på -0,25 procent då inflationsutsikterna inte förändrats nämnvärt sedan i december. Även bedömningen att den första höjningen kommer under det andra halvåret 2019 ligger fast.

As the result of the Riksbank’s decision to raise the repo rate, Swedish market rates have started to climb. The Stibor 3-month rate is now at its highest level for almost four years.

De korta marknadsräntorna har stigit sedan Riksbanken meddelade sitt beslut att höja reporäntan till -0,25 procent. Tremånaders Stibor-räntan ligger nu på de högsta nivåerna på nästan fyra år.

The Riksbank raises the repo rate with 25 basis points to a level of -0.25 per cent. The hike is the first in seven years. The bank motivates its decision by pointing to a strong economy as well as the outlook for maintaining inflation around the 2 per cent target being favourable.

Kronan stärks rejält både mot euron och dollarn på torsdagen efter att Riksbanken höjt räntan för första gången på över sju år.

Riksbanken höjer reporäntan med 25 punkter till -0,25 procent på torsdagen, vilket är den första höjningen på över sju år.

Möjligtvis höjer man räntan nu för att kunna säga att ”vi gjort det vi sa” men det känns inte som att det går. Om det innebär att Riksbanken missat tåget vet jag inte, enligt mig var tåget aldrig ens inne på stationen.

Det råder ovanligt stor osäkerhet inför Riksbankens räntebesked på torsdag. Banken har varit tydliga med att en höjning är nära, men efter flera negativa signaler spår bedömare att man skjuter på höjningen.

Inflationstakten, räknat som KPIF, var 2,1 procent i november jämfört med 2,4 procent i oktober. Det meddelar Statistiska Centralbyrån på onsdagen.

SBAB spår att boräntorna kommer att ligga kvar på historiskt låga nivåer även efter att Riksbanken höjt reporäntan. Till 2022 spår man en ökning av 3-månadersräntan med drygt 1 procentenhet.

The majority of the board of governors of the Swedish Riksbank voted to leave the bank‘s key policy rate, the repo rate, unchanged earlier this week. The bank reiterated the previous guidance that the first interest rate hike for seven years will take place in either December or February 2019.

Riksbanken lämnar räntan oförändrad på onsdagen och upprepar budskapet att den första räntehöjningen på sju år kommer i december eller februari.

Onsdagens räntebesked från Riksbanken blir antagligen en ganska odramatisk historia men många bedömare tror att centralbanken kommer signalera tydligare att det blir en höjning i december.

Det finns risker med att räkna bort lättrörliga faktorer såsom energipriser när man gör en inflationsbedömning. Det säger riksbanksledamoten Henry Ohlsson på Business Arena Stockholm på onsdagen.

Det finns tecken som tyder på att duvorna i Riksbanksdirektionen närmat sig räntehöjarlägret. Den analysen gör Danske Bank efter att ha läst protokollet från Riksbankens senaste räntemöte, som offentliggjordes på måndagen.

Inflationstakten ligger fortsatt över Riksbankens tvåprocentsmål i augusti men landade under såväl Riksbankens som analytikernas förväntningar. Det visar nya siffror från SCB.

Räntan kommer att höjas med 0,25 procentenheter i december eller i februari. Genom att utesluta en räntehöjning i oktober undviker Riksbanken att öka osäkerheten i en politisk situation efter valet.

Riksbanken har med dårens envishet vidhållit att en för många efterlängtad höjning av reporäntan skulle ske innan innevarande års utgång. Nu när det inte finns så många månader kvar av året så har bankens direktion börjat indikera att vi kanske får vänta åtminstone till februari 2019.

Riksbankens direktion väljer att inte röra reporäntan som alltså förblir -0,5 procent ett tag till. Av ett pressmeddelande från Riksbanken framgår att konjunkturen är stark och inflationen ligger vid målet på 2 procent men öppnar för att skjuta upp räntehöjning till februari 2019.

Riksbanken väntas lämna räntan oförändrad på torsdagen men det råder delade meningar bland ekonomerna om centralbankens ränteprognos. Även åsikterna om när räntan kommer börja höjas i praktiken går isär, vilket speglar det splittrade läget i Riksbanksdirektionen.

Riksbanken lämnar reporäntan oförändrad på -0,50 procent. Vice riksbankschefer Martin Flodén och Henry Ohlsson reserverade sig mot beslutet.

Många har beskyllt Finansinspektionens amorteringskrav för att sänka bostadspriserna och skjuta bostadsproduktionen i sank. Men effekten är överskattad att döma av kommentarer från ett par experter som Fastighetsnytt talat med.

Precis som de flesta experter förutspått lämnar Riksbanken reporäntan oförändrad på -0,50 procent. Man skjuter samtidigt fram prognosen för när räntan börjar höjas mot slutet av året.

Internationella ratinginstitutet Moody‘s har efter en genomgång av den svenska ekonomin och statens finanser bekräftat Sveriges kreditbetyg som Aaa vilket är det högsta betyg Moody‘s ger. Betyget omfattar Sveriges kreditvärdighet som långsiktig gäldenär samt landets förmåga att hedra sina seniora icke-säkerställda skulder.

Riksbanken lämnar reporäntan oförändrad på -0,50 procent. Det meddelade banken på onsdagsförmiddagen. Planen är att börja höja räntan långsamt under årets andra halvår.

Riksbanken offentliggör på onsdagen sitt första räntebesked för året. Vi är snart inne på det fjärde året med negativ reporänta och får avvakta ytterligare några månader innan Stefan Ingves och hans mannar börjar röra räntan.

Det gäller att Riksbanken har tur med prognoserna vid räntemötet den 13 februari. Veckorna därefter kommer nämligen en trio statistik som kan förändra förutsättningarna för penningpolitiken.

Riksbanken lämnar räntan oförändrad på -0,50 procent. Direktionen räknar med att börja höja räntan i “långsam takt” i mitten av 2018.

Riksbanksfullmäktige beslöt på sitt sammanträde på fredagen att förlänga Stefan Ingves mandat som riksbankschef med fem år samt att förlänga Kerstin af Jochnicks mandat som förste vice riksbankschef med sex år. Därmed kommer Ingves att ha suttit i hela 17 år.

Vad är det som får Riksbanken att hålla fast vid sin bedömning att reporäntan endast kommer att höjas med 1 procentenhet under de närmaste tre åren?

Som väntat valde Riksbankens direktion att inte röra reporäntan och den ligger med andra ord oförändrad på -0,5 procent tills vidare.

Efter en period med en positiv trend har den korta marknadsräntan planat ut de senaste dagarna och till och med fallit något.

Marknadsräntorna har stigit under sommaren och har inte varit på lika höga nivåer på ett bra tag. Det gäller i synnerhet den korta tremånadersräntan som senast var i det häradet i april ifjol utan dock att riktigt komma så högt. Det råder högkonjuntkur och marknaden har börjat ana att styrräntorna kommer att börja stiga.

Konsumentprisindex, KPI, för juni var 321,97 och steg med 0,1 procent från maj. Jämfört med juni ifjol steg KPI med 1,7 procent och tolv månaders inflationen, inflationstakten, var således 1,7 procent i juni.

Prognosen för reporäntan dras upp något de närmaste kvartalen men i övrigt gjordes inga förändringar av penningpolitiken vid Riksbankens senaste räntemöte. Riksbanken hoppas att en fortsatt stark konjunktur med stigande löneökningar samt en svag krona ska bidra till att få upp inflationen till målet på 2 procent.

Riksbanken lämnar som väntat räntan oförändrad på -0,5 procent och fortsätter med köp av statsobligationer enligt tidigare meddelad plan. Det meddelar banken på tisdagen.

Svenska hushålls skuldsättning fortsätter att skapa oro och bostadsmarknaden i Sverige ser inte bra ut, konstaterar riksbankschef Stefan Ingves i en intervju med Dagens Nyheter.

Konsumentprisindex för maj var 321,74 och ökade med 0,1 procent från i april. Över en tolvmånaders period, från maj 2016 till maj 2017 ökade index med 1,7 procent vilket då motsvarar inflationstakten i riket. Det framgår av ett pressmeddelande från Statistiska Centralbyrån.

Hushållens lån uppgår till 3 784 miljarder kronor där nästan 80 procent utgörs av bostadslån i bank och bostadsinstitut. Riksbanken varnar för att hushållens höga skuldsättning utgör ett allvarligt hot mot den finansiella och den makroekonomiska stabiliteten.

Riksbanken överraskade med ett mjukt räntebesked. När många analytiker trodde att man skulle meddela att köpen av statsobligationer snart skulle avslutas valde Riksbanken istället att utöka köpen.

Riksbanken lämnar reporäntan oförändrad på -0,50 procent. Samtidigt utökas köpen av statsobligationer med 15 miljarder kronor under andra hälften av 2017. Först under mitten av nästa år förväntas räntan höjas.