Mats Kinnwall

I det dagliga ekonomiska nyhetsflödet finns ett starkt fokus på kortsiktiga rörelser i de finansiella marknaderna. Svängningar på världens börser tolkas inte sällan som mätare på temperaturförändringar i världsekonomin.

Som så ofta riskerar den ekonomiska krisen även att skapa sociala spänningar och politiska kriser.

Berlinmurens fall och sammanbrottet för Järnridån och de ekonomier som befann sig öster om densamma, slutet på Det kalla kriget, globaliseringen med långtgående avregleringar av handel och kapitalmarknader, framväxten av nya ”tigerekonomier” såväl i Asien som på andra håll samt inte minst den fortsatt explosiva utvecklingen inom IT- och kommunikationsteknologin – allt detta har sammantaget skapat en dynamisk ”ursoppa” och ett starkare förändringstryck än kanske någonsin tidigare i mänsklighetens historia.

Världsekonomin har befunnit sig i olika skeden av ekonomisk kris ända sedan sommaren 2007, då skadeverkningarna på det finansiella systemet av USA:s spruckna bolånebubbla började bli allt tydligare.

Under våren presenterade regeringen ett förslag om begränsningar av ränteavdrag. Bakgrunden är att regeringen vill förhindra att de privata företag som verkar inom den svenska välfärdssektorn men som är registrerade i utlandet ska kunna undvika att betala skatt i Sverige.

”Med de föreslagna reglerna riskerar ju bolagen att hamna i en situation där man måste låna direkt från bankerna till högre ränta än om man kan låna i kommunens internbank.” Mats Kinnwall, Chefsekonom, Sveriges Kommuner och Landsting, tar upp ämnet räntesnurror i det kommande numret av Fastighetsnytt.

Välfärdssektorn behöver rekrytera tusentals nya medarbetare under perioden 2010 till 2019. Det beror på stora pensionsavgångar och en ökad efterfrågan på välfärdstjänster.

Under de senaste decennierna har flera tidigare utvecklingsländer, inte minst Kina men även Indien, Brasilien med flera, upplevt en period med mycket snabb ekonomisk tillväxt. Den snabba tillväxten i många befolkningstunga länder har inneburit att balansen i världsekonomin har förändrats påtagligt.

När jag tillträdde min tjänst som chefsekonom på SKL i augusti 2009 befann sig den svenska ekonomin, liksom större delen av den globala ekonomin, mitt i brinnande finanskris. Ekonomin hade tvärnitat under slutet av 2008/början av 2009 och prognoserna pekade mot fortsatt mer eller mindre fritt fall. Jag fick således inleda min nya bana med att administrera dystra prognoser för kommuner och landsting.

Finansoron försvagar kommunernas ekonomi
Den senaste tidens finansiella oro har föranlett SKL att revidera ned prognosen för nästa års ekonomiska tillväxt. Sysselsättningen antas bli lägre än förväntat vilket minskar skatteintäkterna för kommuner och landsting med 5 miljarder…