Inflation

KPIF steg med 0,2 procent.

”Har inte musklerna att ligga som stor i alla”.

Högsta räntenivån i USA på 16 år.

Pandox ordförande: Fastighetsbranschen måste lära sig leva med den.

Mångårige vd:n om Riksbankens avgörande roll, vilka som kommer att få gå och om hur JM ställer om till en ny verklighet.

Så reagerar analytikerna på räntebeskedet.

Trävaror och armeringsstål sjunker i årstakt.

KPIF-inflationen i Sverige sjönk till 8,0 procent.

Byggföretagen kapar prognosen för bostadsbyggandet – drar med sig hela svenska ekonomin i en lågkonjunktur.

Försämrad köpkraft, fallande bostadspriser och högre byggkostnader på samma gång. Hur ser vägen ur bostadsbyggarnas dilemma ut?

Många orosmoln på samma gång för den kommersiella fastighetssektorn. "Riksbanken kommer att få tänka om och sänka räntan redan under det fjärde kvartalet i år" - 100 procent säker.

Högre räntor pressar skuldsatta fastighetsbolag.

Jämfört med månaden före steg KPIF 0,9 procent.

Handelsbanken drar upp sina prognoser och tror nu som första bedömare att Riksbanken höjer styrräntan med 75 punkter i april – och sedan ytterligare 50 punkter i juni. Detta skulle ta styrräntan till 4,25 procent.

Finansministern höll pressträff på temat det ekonomiska läget.

”Resultatet tyngdes av uteblivna försäljningar, negativa värderingseffekter, nedskrivningar av projekt och engångseffekter”.

Efter att kärninflationen överraskat på uppsidan i januari ändrar nu såväl Nordea som Swedbank, SEB och Danske Bank sina prognoser och räknar med en till räntehöjning från Riksbanken med 50 punkter i april.

KPIF-inflationen sjönk tillbaka mer än väntat i januari, men rensat för energi fortsatte inflationen oförtrutet uppåt.

KPIF-inflationen i Sverige sjönk till 9,3 procent i januari jämfört med 10,2 procent i december.

Riksbanken överraskade genom att slå till med både en oväntat hög räntebana och att aktivt börja sälja obligationer på sin balansräkning. Swedbanks seniorekonom Knut Hallberg ser framför allt två anledningar till det hökaktiga beskedet.

Nytt år och ny ledare, och ånyo handlar det om inflationen och räntan som seglar i dess kölvatten. Ständigt frågar vi bankekonomerna vart den är på väg. Men är det dem vi ska fråga denna gång?

Stockholms bostadsmarknad har gått från att vara permanent sjuklig till att nu sakna puls. Kommer politikerna som tidigare vägrade ge patienten rätt medicin vara beredda att dra i gång defibrillatorn innan patienten är kliniskt död?

Danske Banks boprisindikator för priset på bostadsrätter i Stockholms kommun visar att priserna steg 2,6 procent i januari. Säsongsrensat motsvarar det en uppgång med 0,7 procent.

Nyproducerade bostäder i attraktiva lägen har blivit JM:s signum. De är långt ifrån ensamma, men de kan med gott samvete hävda att de var först. Följ med på en historisk resa med alexanderhugg, finanskris, socialism och superlobbyism som huvudingredienser.
– Om JM har en framträdande position som bostadsutvecklare i dag, då är det mycket tack vare det vi gjorde på 1990-talet, säger tidigare vice vd Magnus Key.

En fortsatt hög inflation i närtid gör att Swedbank i sin nya prognos räknar med ytterligare 100 räntepunkters höjningar från Riksbanken i år.

”Att det inte skulle få en ganska stor effekt på hushållens konsumtion vore väldigt förvånande”

KPIF-inflationen i Sverige steg till 10,2 procent i december jämfört med 9,5 procent i november. Det visar statistik från SCB.

KPIF (KPI med fast ränta) steg 0,7 procent i november jämfört med föregående månad enligt SCB, och steg 9,5 procent jämfört med samma månad föregående år.

Nära sex av tio fastighetsmäklare, 55 procent, tror att bostadspriserna kommer att fortsätta sjunka under 2023. Stigande räntor och hög inflation väntas pressa hushållens ekonomi även nästa år. Det visar Länsförsäkringar Fastighetsförmedlings mäklarenkät Bopanelen.

Det osäkra omvärldsläget får även den grundmurade optimisten att tappa modet: ”När nyheterna kommer slår man om till Netflix”

Kreditvärderingsinstitutet Moodys har sänkt utsikterna för Fabege till negativa från tidigare stabila. Det framgår av ett pressmeddelande.

Hyreshöjningarna vid årsskiftet som en följd av indexklausuler har gynnat handeln under lång tid, menar Fastighetsägarna som förvånas av Svensk Handels öppna vädjan till dem.

Manar till dialog med handelsföretagen

KPIF-inflationen i Sverige sjönk till 9,3 procent i oktober jämfört med 9,7 procent i september. Det visar statistik från SCB. Samtidigt ökade KPI i årstakt till 10,9 procent.

”Sverige bedöms vara i en lågkonjunktur 2023”

Riksbanken: Olämpligt att avskaffa amorteringskravet

Höstens hyresförhandlingar kärvar rejält. Nu diskuteras halverade höjningar på runt 10 procent kontra 2,4 lokalt. Medan branschen lyfter ett varningens finger om att hyresvärdarna åker på den största smällen: "Det ser mörkt ut".
✓ Rekorddyr förvaltning ✓ Ingen tvistelösning för privata hyresvärdar ✓ Risk för utdragna förhandlingar

KPI steg 10,8 procent

KPI-justerade hyror kan slå tillbaka mot fastighetsägarna

Investerare söker sig till mer krisstabila omsorgsfastigheter när omvärlden svajar. Det menar Dan Sehlberg, vd för Sehlhall, som fyller portföljen under den svarta svanen. ✓ Uppbackad av Anders Borg ✓ Märkbar prisjustering väntar ✓ Miljardsträcket passerat ✓ Ingen S&LB ✓ Larm: Stäng 350 äldreboenden ✓ Storaffär som fick stryk i medier

Det är inte konstigt att investerarna på fastighetsmarknaden har blivit både osäkra och försiktiga, säger Colliers danska vd Peter Winther, som konstaterar att marknaden på kort tid gått från säljarens marknad till köparens marknad.

Energikrisen eldar på inflationsbrasan i kommunerna. Markaffärerna har frusit till is och nästa månad ryker nya projekt i flera budgetar. Nu vädjar Sveriges kommuner och regioner den nya regeringen att agera snabbt: ”Det står helt stilla”. ✓ Stryker projekt ✓ Ingen vill köpa mark ✓ Budgethets ✓ Neddragningar

Inflationen är för hög. Den urholkar hushållens köpkraft och gör det svårare för både företag och hushåll att planera sin ekonomi. Penningpolitiken behöver nu stramas åt mer för att föra inflationen tillbaka till målet.

En envist hög inflation gör att Riksbanken får höja styrräntan snabbare än tidigare väntat. Detta kommer att sätta fortsatt press på bostadsmarknaden, där bostadspriserna bedöms kunna falla med 20 procent från toppen till botten. Samtidigt väntas bostadsbyggandet tvärnita.

Byggkostnaderna ligger fortsatt mycket högt, men prisutvecklingen på vissa varuslag har dämpats efter rekorduppgången i juli. Räntor samt priset på elkraft, diesel och armeringsstål driver fortsatt kostnaderna.

En färsk analys från Prognoscentret konstaterar att svensk byggmarknad befinner sig mitt i en kraftig nedgång. Enligt analysen är det en giftig cocktail av skyhöga byggkostnader, utbudsstörningar, annalkande energikris samt inflation som förstärker den avmattning som syntes redan i våras.

Inflationen till fast ränta (KPIF) steg till 9 procent i augusti jämfört med 8 procent i juli. Det visar statistik från SCB.

Konsumentpriserna i USA steg 0,1 procent i augusti, jämfört med månaden före. Jämfört med samma månad föregående år steg KPI med 8,3 procent. Det visar siffror från den amerikanska statistikmyndigheten.

Magnolia Bostad tvingas göra sig av med personal och skjuta planerade projekt på framtiden. Orsaken är den rådande situationen med stigande räntor, inflation och byggkostnader, skriver bolaget i ett pressmeddelande.

Den svenska inflationen sjönk i juli till följd av lägre energipriser och landade under Riksbankens prognos. Men mycket talar för att siffrorna vänder uppåt igen i höst.

Stockholmsbörsen bjuder på fortsatt uppgång efter inflationsutfallen som i veckan även fick fastighetsindex att stiga med drygt 6 procent. SBB blev den största vinnaren när veckans sista handelsdag avslutades.

Euroområdet är på väg mot en kraftig ”Putin-recession” skapad av skenande priser och risk för brist på gas. Därefter finns en chans till en snabb rekyl igen 2023 – med rätt politik. Det skriver den tyska banken Berenberg i ett marknadsbrev.

Inflationstakten (HIKP) i euroområdet steg till 8,9 procent i juli jämfört med 8,6 procent i juni. Det visar Eurostats snabbestimat.

Både amerikanska och europeiska räntor sjunker kraftigt efter att inköpschefsdata från länder i euroområdet antytt oväntat svaga konjunkturutsikter. Amerikanska dollarn stärks samtidigt något mot både kronan och euron.

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Budskapet är tydligt, inflationen i Sverige är för hög och då är det dags att höja styrräntan. Det sade riksbankschef Stefan Ingves vid pressträffen efter räntebeskedet på torsdagen, där räntan höjdes med 50 punkter.

Aktiemarknaden har inte varit nådig med fastighetsbolagen i år. En tredjedel av sektorns börsvärde är raderat. Fastighetsnytt har pratat med två experter om varför, när det kan vända och vad som väntar framåt.
– Vi upplever nu en platå där fastighetsbolagens aktiepriser stabiliserat sig, säger Michael Johansson på Arctic Securities.
– Det kommer gå otroligt fort uppåt när det vänder, fyller SEB:s Fredrik Warg i.

Riksbanken höjer reporäntan med 0,25 procentenheter till 0,25 procent. Prognosen är att räntan kommer att höjas ytterligare två till tre gånger i år.

Inga stora förvärv på ett år och värdet på bolagets fastighetsbestånd skrevs inte upp vid kvartalsskiftet. Sven-Olof Johansson, vd på Fastpartner, tror att värdeökningarna nu nått sin kulmen och väntar in ett prisfall i den skakiga ekonomiska situationen.
”Vi har hållit oss ifrån stora förvärv och inte dragits med i den här hetsen. Vi får se senare i år vem som har gjort rätt”, säger han i en intervju med Fastighetsnytt där han utvecklar tankarna bakom strategin.

Cementbrist, stigande materialpriser och stigande räntor leder till kraftigt minskat byggande i år och nästa år. Det är en dyster prognos över byggandets utveckling och svensk ekonomi i sin helhet som Byggföretagen levererar i dag.

I år kan din reallön backa med 2 procent. Nordeas chefsanalytiker Susanne Spector förklarar vad det är som händer.

Allt mindre pengar i lönekuvertet har seglat upp som en het fråga för fack och arbetsgivare. Frågan är hur de stora facken tänker lösa problemet? ”Vi är jätterädda att få i gång en inflationsspiral”, säger Mats Åkerlind, förhandlingschef på Byggföretagen.

Den oväntat höga inflationen, som dessutom väntas stiga ytterligare kommande månader, gör att en räntehöjning 2024 nu ter sig alltför avlägsen. Det sade riksbankschef Stefan Ingves på onsdagen.

Högre inflation får Riksbanken att börja strama åt penningpolitiken och höja reporäntan två gånger nästa år. Den första räntehöjningen väntas komma redan i början av 2023. Det skriver Swedbank i en ny konjunkturprognos som presenterades på onsdagen.

Är det dags att oroa sig på allvar för högre räntor? Fastighetsnytt ringde upp Knut Hallberg, senior ekonom på Swedbank, för att tolka räntetecknen i tiden med fokus på fastighetsmarknaden.

Svensk ekonomi är mitt inne i en återhämtning efter pandemins utbrott ifjol. Det kommer fortsatt gynna den starka fastighetsmarknaden, skriver Handelsbanken i sin senaste analys av fastighetssektorn, där hoten framför allt kommer från klimatutmaningarna.

Entreprenörer och beställare i byggbranschen svettas över de kraftiga prishöjningarna på trävaror. Samtidigt redovisar skogsbolagen stora vinster i sin trävaruverksamhet.

Priserna på byggmaterial skenar och byggbolagen tvingas till åtgärder för att hantera situationen, visar vår rundfrågning i branschen. 

Inflationen faller något från juni då inflationstakten var 1,7 procent, enligt KPIF. Från juni till juli steg dock KPIF med 0,4 procent, visar nya siffror från SCB.

Inflationen uppmättes 2,1 procent i maj och som redan framkommit på Fastighetsnytt var inflationstakten i linje med Riksbankens prognos. Det händer inte varje dag och man skulle kunna undra om detta innebär att banken nu äntligen börjat få kontroll över inflationen. Knappast! Det är snarare ren slump, skriver Sverrir Thór.

Som väntat sjönk tolvmånadersinflationen i Sverige i oktober. Inflationstakten, mätt som förändring i KPIF, föll till 1,8 procent från 2,3 procent i september. Från september till oktober föll KPIF med 0,1 procent.

Inflationstakten i september var 2,3 procent enligt det KPIF som är den nya målvariabeln för inflationen i Sverige. Det är en oförändrad inflationstakt jämfört med augusti och från augusti till september steg KPIF med 0,2 procent.

Inflationen föll i augusti enligt ny konsumentprisstatistik från SCB. Enligt KPIF, som är den nya målvariabeln för Riksbanken, var inflationstakten över tolv månader 2,3 procent, jämfört med 2,4 procent i juli.

Konsumentprisindex, KPI, uppmättes till 323,69 i juli och steg med hela 2,2 procent jämfört med juli ifjol. Inflationstakten, mätt som prisändring över tolv månader, uppgick alltså till 2,2 procent.

Konsumentprisindex, KPI, för juni var 321,97 och steg med 0,1 procent från maj. Jämfört med juni ifjol steg KPI med 1,7 procent och tolv månaders inflationen, inflationstakten, var således 1,7 procent i juni.

Konsumentprisindex för maj var 321,74 och ökade med 0,1 procent från i april. Över en tolvmånaders period, från maj 2016 till maj 2017 ökade index med 1,7 procent vilket då motsvarar inflationstakten i riket. Det framgår av ett pressmeddelande från Statistiska Centralbyrån.

Ett antal kullar kapitalförvaltare och fastighetsekonomer har aldrig upplevt inflation utan kan enbart den teoretiska definitionen av detta förrädiska fenomen.

Konsumentprisindex för december 2016 var 319,68 enligt ett pressmeddelande från Statistiska Centralbyrån, SCB. Inflationstakten som mäts som ändring av KPI över en tolvmånadersperiod uppmättes således till 1,7 procent vilket är en ökning med 0,3 procentenheter sedan i november.

Inflationstakten, sett som tolvmånadersutveckling av konsumentprisindex (KPI), steg med 1,4 procent i november. I oktober var inflationstakten 1,2 procent.

På torsdagen meddelar Riksbanken sitt senaste räntebeslut och med tanke på den inflationsmätning som presenterades för september har osäkerheten kring beslutet vuxit. Det kan nämligen vara så att den stigande inflationstrenden är bruten, något som skulle kunna leda till ytterligare en räntesänkning.

Konsumentprisindex i september mättes 316,91 punkter vilket är 0,9 procent högre än i september ifjol. Inflationstakten var således 0,9 procent i september, en nedgång från augustis nivå på 1,1 procent.

Ställer man samma fråga till femtio ekonomer finns risken att man får femtio olika svar, eller i alla fall femtio olika nyanser av ett svar.

Konsumentprisindex uppmättes till 315,64 i april och sjönk ytterst marginellt från mars då indexet hamnade på 315,7. Det är en så liten förändring att det inte märks man räknar förändringen med en decimal och därmed kan man konstatera att KPI var oförändrat från mars till april.

Konsumentprisindex för mars 2016 var 315,7 vilket är 0,8 procent högre än i mars 2015.

Konsumentprisindex (KPI) uppmättes 314,06 i september och steg därmed med 0,4 procent jämfört med augustis nivå på 312,81 och med 0,1 procent jämfört med september ifjol.

Det finns nog ingen svensk myndighet eller institution som kritiseras lika skoningslöst i debatten för närvarande som Riksbanken.

KPI hamnade på 312,81 i augusti och inflationstakten i den svenska ekonomin uppmättes således till -0,2 procent jämfört med augusti ifjol. I juli var inflationstakten -0,1 procent och från juli till augusti sjönk KPI med 0,2 procent.

Konsumentprisindex för maj uppmättes av Statistiska centralbyrån (SCB) till 314,24 vilket är 0,1 procent högre än i maj ifjol och inflationstakten i den svenska ekonomin var alltså 0,1 procent i maj.

Konsumentprisindex sjönk med 0,1 procent i maj jämfört med månaden innan. Över en tolvmånadersperiod steg prisnivån med 1 procent.