Den svenska ingenjörskonsten har en stolt historia som nu har dokumenterats av folkkäre historikern Gunnar Wetterberg. Här intervjuas han i Fastighetsnytt Podcast.

EU-valet är besvärligt. Det rymmer många frågor om Europas framtid – utan att de egentligen ställs.

När detta skrivs har regeringsbildningen redan pågått i många veckor. Ändå harvar den i gamla hjulspår. Kanske kommer det att ta månader – eller ett par misslyckade regeringar – innan vi äntligen får en handlingskraftig regering igen.

Valnatten blev som de flesta hade trott. Valresultatet ger inte besked om vem som kommer att bilda regering. Osvuret är bäst, men det viktigaste är att landet regeras och att strukturreformerna blir av, inte vem som gör det.

Alla är överens om att det kommer att bli stökigt efter valet i höst – och ingen vet hur partierna ska ta sig ur det hela.

Gång på gång slår prognoserna fel. Men prognosfelen och krascherna har något att säga även om framtiden. Det värsta som kan hända fastighetsmarknaden är en skarp växling mellan inflation och deflation.

Kungliga Vetenskapsakademien beslutade i förmiddags att ge priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne till Richard Thaler vid universitetet i Chicago för ”hans bidrag till beteendeekonomin”. Med Nobelmått mätt är det en ovanligt kortfattad motivering. Samtidigt täcker den ett mycket stort område.

Hur många behöver vi rekrytera de närmaste åren? Under 1990-talskrisen lärde jag mig att svaret är knepigare än massmedia brukar tro. Dagens brist på arbetskraft är paradoxal.

Regelverken spelar en avgörande roll för hur ekonomierna fungerar och utvecklas. Staterna stiftar lagar, men deras ramar fylls med innehåll av ett myller av kontrakt mellan olika aktörer. Bengt Holmström och Oliver Hart får Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2016 ”för deras bidrag till kontraktsteorin”.

Mössorna försökte på 1760-talet återställa penningvärdet till vad det hade varit före hattarna. Det knäckte många fastighetsspekulanter. Bara Bellman gladde sig – tack vare den stärkta valutan blev spannmålsimporten och suparna billigare.

Husen, hållbarheten och framtiden är en paradox. Välbyggda hus kan stå i århundraden – men gamla hus kan vara svåra att anpassa till den nya tekniken. Problemet är att den nya tekniken är så svår att förutsäga. Vad kommer att krävas om femtio-sextio år? Därför ligger lösningen i att bygga så flexibelt som möjligt – men också i hela planeringen av stadsbyggnaden och infrastrukturen.

1943 började befolkningstillväxten i Sverige började ta fart, något förbryllande tyckte Gunnar Wetterberg då det inte var förrän efter andra världskriget som andra länder började uppleva ett stigande födelsetal, för att inte tala om ett födelseöverskott.

I sitt testamente ville Alfred Nobel att hans pris skulle kunna gå till uppfinningar lika väl som vetenskapliga upptäckter. I år drar ekonomipriset till hans minne åt uppfinningarnas håll.

Ivar Kreuger var innovatören som gick fel. Tillsammans med kompanjonen Paul Toll grundade han 1908 Kreuger & Toll, byggbolaget som lanserade armerad betong. Det hade Kreuger lärt sig i USA som nybakad, 20-årig civilingenjör.

”Bästa finansministern?” undrade han. Jag började klottra, mer och mer – det var en tio-i-topp-idé som gick utanpå det mesta.

När jag först hörde att Jean Tirole var föreslagen som ekonomipristagare tänkte jag: ÄNTLIGEN! Och jag beredde mig att skryta: Jag har läst boken!

Vi lever som vi bor. Ju äldre vi blir, desto bättre stämmer det. Därför borde boendet och byggandet vara centrala frågor i valdebatten om samspelet mellan åldrandet och ekonomin.

Alliansens viktigaste strukturinsats är satsningen på arbetslinjen. Men i framtiden är det produktiviteten som gör oss rikare. Det borde bli temat i valrörelsen. För nationalekonomerna handlar tillväxten om arbetsutbudet och produktiviteten. Hur många är vi som arbetar? Hur väl använder vi våra resurser?

Wallenbergarna är det moderna Sveriges undanskymda historia.

Ekonomijournalisterna kan kasta sig i väggen om fastighetsbubblan. Blir det inte värre än efter hattarna så överlever vi. Den gången gladde sig Bellman åt billigt brännvin.

Även om den svenska ekonomin har gått som tåget, jämfört med andra ekonomier, de senaste åren kan man även argumentera för att den ekonomiska utvecklingen har kännetecknats av en kräftgång. Nu finns det tecken på att konjunkturen håller på att vända nedåt.