Kiruna planerades och byggdes med höga ambitioner för 100 år sedan. Hjalmar Lundbohm, LKAB:s första disponent, anlitade landets främsta planerare, arkitekter och konstnärer för att skapa en mönsterstad. Göran Cars, ansvarig för stadsflytten, beskriver processen från att det 2004 stod klart att hela staden måste flyttas på grund av järnmalmsbrytningen.

Begreppet ’värdeskapande’ har under de senaste åren seglat upp som ett modeord i samhällsbyggandet. Och precis som med andra modeord som har en positiv klang har det kommit att brukas – och missbrukas – flitigt.

Norra Sverige är en viktig exportnod och inte minst industrin har en stark position som visar på investeringsvilja. Goda förutsättningar för tillväxt men då krävs också god tillgång till kunskap och tjänster samt infrastruktur och bostäder.

Det är få som får positiva associationer när man nämner ordet brownfields. Tvärtom, för de flesta är det förknippat med negativa attribut; nedslitet, skräpigt, fult och ofta förorenat. Det är nu hög tid att byta perspektiv.

Vi tar demokratin för given och ser rätten att få uttrycka tankar och åsikter samt att argumentera i frågor som rör samhällsbyggandet som självklar. Idag är denna utmanad.

Att omvandla så kallade brownfields, som ofta består av gammal industrimark i centrala lägen, kan vara ett bra sätt att skapa värden där man inte bara kan förnya stadsdelar som är i behov av förnyelse utan även bara miljöer som är uppskattade.

För hundra år sedan var Sverige ett fattigt land. Trots det byggde i stort sett varje stad skolor av mycket hög kvalitet. Skolan blev ett landmärke och en del av stadens identitet. Den sågs som en symbol för insikten om kunskapens betydelse för Sveriges framtid. Tyvärr är det inte så idag.

Kommer ni ihåg den gamla svenska folksagan om Mäster Skräddare? Denna saga har en påfallande aktualitet i svenskt stadsbyggande.

För många som inte levt i den kommunala världen är det obegripligt att inte varje kommun har ett tydligt politiskt ledarskap. För oss som verkar i kommunen och känner politikens vardag är det inte överraskande.

För att kunna lösa bostadsbristen krävs nytänkande. Vi måste förstå vilka åtgärder som är de mest effektiva för att skapa de incitament som behövs för att spaden ska sättas i backen. Det finns skäl för att påstå att infrastruktursatsningar är en sådan åtgärd.

För att rucka på byggherrens och arkitektens relation har Örebro kommun initierat en projekt som går ut på att en arkitekt istället för en byggherre får en central markanvisning.

Hur ska det resoneras när samhällsnytta ställs mot lönsamhet? Ska en nyttoanalys ligga till grund för en satsning på infrastruktur eller finns det långsiktiga värden som smäller högre än att det är plus på sista raden? Landsbygdens utmaningar diskuterades av en panel under seminariepunkten ”Leva lönsamt eller lönsamt att leva?” på Business Arena Umeå.

I Sverige har vi en faiblesse för honnörsord som beskriver önskvärda tillstånd. Böjelsen är så stark att vi väljer att bruka – och missbruka – dem i alla sammanhang tills de blir helt urvattnade. Ordet hållbarhet är ett utmärkt exempel. Nu har det seglat upp en ny favorit på floskeltoppen, samverkan.

Många har förundrats och förfärats över Donald Trumps framgångar och lever i tron att vi är impregnerade från sådan populism i Sverige. Det tror jag inte alls, och det finns skäl att tänka efter. Bostadspolitiken – eller snarare avsaknaden av bostadspolitik – utgör en grogrund för populism och en svensk Trump.

Självkörande bilar är under utveckling och kan vara verklighet inom en inte allt för avlägsen framtid, enligt Volvo Cars som höll en presentation under Almedalen. Fullt utvecklat skulle det underlätta på många sätt i samhället men det är också något som man bör ta höjd för i stadsutvecklingen, menar Göran Cars, professor på KTH.

Idag är ABC-staden utbytt mot nya begrepp. Staden ska vara blandad, tät, dynamisk och levande. Samtidigt ska byggandet återigen upp på miljonprogrammets nivåer. Finns det en risk att man återgår i gamla mönster i jakten på siffran?

Det grundläggande problemet är att det vi byggt är för dyrt för dem som är i allra störst behov av bostad. Slutsatsen är glasklar. Vi måste kunna erbjuda bostäder till väsentligt lägre kostnader än idag. Det finns inget quick-fix.

Sverige har en stolt tradition av framsynt bostadspolitik. Men idag hamnar vi i skamvrån. Alla pratar bekymrat om behovet av fler bostäder. Men tyvärr kan vi inte se röken av en sammanhållen nationell bostadspolitik.

Jag har under de senaste åren varit inblandad i ett stort antal stadsbyggnadsprojekt runt om i landet. När jag summerar intryck vore det en överdrift att påstå att kommunerna rosar länsstyresens medverkan och inspel i planeringsprocessen, snarare tvärtom. Men det skulle inte behöva vara så. Om vi vänder blicken norrut finns mycket att lära.

Högst upp på kommunernas önskelista står bättre och mer infrastruktur. Men bara för att den kommer behöver det inte betyda att stadsutvecklingen naturligt följer efter. Detta beskriver KTH-professorn Göran Cars.

Utopia Arkitekter har tillsammans med Göran Cars, professor i samhällsplanering på KTH, startat “Nätverket för värdeskapande stadsbyggande”. I samarbete med kommuner, byggherrar, arkitekter och andra är syftet att sprida kunskap om nya arbetssätt för skapandet av högkvalitativa stadsmiljöer.

Vi måste lämna gamla tanke- och arbetssätt och istället sätta fokus på kvaliteter och värdeskapande.

“I allt väsentligt fungerar samarbetet bra, men i ett avseende har vi problem – på nationell statlig nivå.”

Självklart är arbetsmarknadspolitik och utbildningsinsatser viktiga, men också samhällsbyggnadspolitiken spelar en viktig roll.

Jag menar att det finns ett problem med det sätt på vilket markanvisningssystemet hanteras idag.

Trafikverket har gjort en markant omsvängning från sin gamla identitet som infrastrukturbyggare till att idag beskriva sig som ”samhällsutvecklare”.

Kommunerna har en viktig roll att fylla i arbetet med att utveckla attraktiva och långsiktigt hållbara stadsmiljöer.

I praktiskt taget alla kommuner pågår en intensiv diskussion om hur man kan utveckla sin attraktivitet och skapa förutsättningar för tillväxt.

Begreppet hållbar utveckling har fått rollen av fixstjärna i samhällsbyggandet.

I Sverige har vi ett antal regelverk för byggande som skapats med de allra bästa föresatser.

I perspektiv av den allvarliga bostadsbrist som råder i tillväxtregionerna har Bostadsministern varit djärv nog att utmana det kommunala planmonopolet.

Tro inte att förslaget med automatik kommer att medföra effektivare planprocesser – än är det för tidigt att ropa hurra.

Samråd och dialog med medborgarna är en omhuldad princip och praxis i svenskt samhällsbyggande.

Utan att ens ändra så mycket som ett kommatecken i lagstiftningen, kan kommunerna göra mycket för att effektivisera planeringsprocesserna, skriver Göran Cars.

Det finns ett starkt samband mellan byggande av vägar och järnvägar å ena sidan och villkoren för stadsbyggande å den andra. Stora vinster kan göras vad gäller miljö, attraktivitet och ekonomi genom att integrera planeringen av dessa verksamheter.

En ny kioskvältare för stadsbyggare har landat. Edward Glaesers Stadens triumf är boken på alla stadsutvecklares läppar, och precis som med Richard Floridas bok om den kreativa klassen väcker Glaeser starka känslor och en polariserad debatt.

Kiruna och Gällivare står inför en snabb och stor stadsomvandling. Den enorma haussen på järnmalm har lett till en mycket snabb expansion av gruvverksamheten i de två städerna. Kruxet är bara att de brytbara malmkropparna inte kan utvinnas med mindre än att delar av städerna rivs.

I stadsbyggnadsdebatten är vi rörande överens om två saker. För det första är våra planerings- och byggprocesser på tok för långa och krångliga. För det andra så misslyckas vi alltför ofta, trots de bästa föresatser, att skapa attraktiva och uppskattade stadsmiljöer.

Under det senaste decenniet har våra stadskärnor upplevt en positiv utveckling. Attraktivitet och tillväxt kännetecknar de flesta. Detta kan dock inte tas till intäkt för en fortsatt postiv utveckling. Hoten mot en fortsatt positiv utveckling är flera och måste mötas med genomtänkta utvecklingsplaner.

Många av Sveriges städer växer och har en efterfrågan på bostäder. Inte sällan upplever man det som konfliktfyllt att hantera denna efterfrågan. Å ena sidan finns möjlighet att utveckla ett nytt område, å andra sidan finns argument för att förtäta redan befintlig bebyggelse.