Finansinspektionen

I sin senaste stabilitetsrapport ser Finansinspektionen ökade risker i fastighetssektorn - och pekar särskilt på det ökande korsägandet som en bidragande faktor.

Gröna investeringar räcker inte för att råda bot på klimatkrisen och koldioxid bör prissättas tydligare. Det säger Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen på Di:s konferens Uppstart Sverige. Därmed kan vi ”ta in framtiden i samtiden.”

Den sista augusti försvinner undantaget från amorteringskravet. Under undantagsperioden har villapriserna skjutit i höjden och småhusbyggarna har haft goda tider. Men kommer skärpta finansieringskrav lägga sordin på utvecklingen? Och vilka andra mörka moln syns på horisonten?

Boverket har utrett hur renoveringstakten och energieffektiviseringen av hyresrätter kan öka utan chockhöjda hyror och presenterar nu sitt förslag inför lanseringen av det nya stödet i höst.

Finansinspektionens generaldirektör får förnyat förtroende.

Marknaden för företagsobligationer innebär en stabilitetsrisk enligt Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen, som bland annat pekar på den höga andelen obligationer utgivna av fastighetsbolag.

Finansinspektionen plockar bort det tillfälliga undantaget för amorteringskrav i augusti eftersom hushållens höga belåningsgrad ökar. Men flera branschröster kritiserar beslutet.

Ola Serneke avgår som vd, koncernchef och styrelseledamot i Serneke Group, men blir vd för Serneke Invest. Bolagets näst största ägare är förtegen om händelsen, medan Placera frånsäger sig allt ansvar.

Finansinspektionen beslutade i våras att ta bort amorteringskravet under en begränsad period för att stödja hushållen under coronakrisen. Beräkningar från Finansinspektionen visar nu att 200 000 bolåntagare använt sig av möjligheten att skjuta på amorteringar.

I december väntas Finansinspektionen skärpa reglerna för fastighetsutlåning, vilket kommer innebära dyrare lån för husbyggare. Hyran på en nybyggd hyresrätt på 70 kvadratmeter uppskattas därför bli mellan 400-500 kronor högre per månad.

Finansinspektionen vill att banker ska ge alla bolånetagare undantag från amortering – både nya och gamla lån. Förslaget har skickats på remiss och väntas börja gälla den 14 april.

De svenska storbankerna måste hålla ytterligare cirka 5 miljarder vardera för att täcka upp risker kopplade till utlåning till den kommersiella fastighetssektorn.

Kommersiella fastighetsbolag har blivit mer räntekänsliga och bankerna behöver därför hålla mer kapital för att täcka riskerna i den utlåningen. Den slutsatsen drog det Finansiella stabilitetsrådet vid sitt senaste möte som hölls i förra veckan.

Anna-Carin Berntsson Wallenstam, som är närstående till fastighetsbolaget Wallenstams styrelseledamot Anders Berntsson, sålde 500 000 aktier i bolaget till snittkursen 100 kronor den 10 juli.

Bankernas motståndskraft är tillfredsställande på ett övergripande plan men bankerna behöver avsätta mer kapital för att täcka risker kopplade till utlåningen till de kommersiella fastighetsföretag. Det framgår av Finansinspektionens stabilitetsrapport, som publicerades på tisdagen.

Stockholms Handelskammare ifrågasätter Finansinspektionens analys, som kom i förra veckan, angående amorteringskravets konsekvenser. Därför anlitar man tidigare vice riksbankschefen Lars EO Svensson för att göra en egen analys.

Hushållen har fortsatt stora skulder – men nya bolånetagare amorterar, lånar mindre och köper billigare bostäder. Det konstaterar Finansinspektionen i sin årliga bolånerapport.

Finansinspektionen, the Swedish financial supervisory authority, will keep keeping an eye on the banking sectors exposure towards the commercial property industry, according to a comment made by the authority‘s director general, Erik Thedéen as it published its report on financial stability, earlier this week.

Finansinspektionen analyserar fortsatt bankernas exponering mot den kommersiella fastighetssektorn. Det sa generaldirektören Erik Thedéen i samband med att halvårsvis stabilitetsrapport presenterades på tisdagen.

Många har beskyllt Finansinspektionens amorteringskrav för att sänka bostadspriserna och skjuta bostadsproduktionen i sank. Men effekten är överskattad att döma av kommentarer från ett par experter som Fastighetsnytt talat med.

Under en presskonferens på torsdagen meddelande finansmarknadsminister att regeringen går vidare med förslaget på skärpt amorteringskrav som Finansinspektionen presenterade för två veckor sedan.

Enligt Reuters kommer regeringen att godkänna Finansinspektionens förslag om skärpta amorteringskrav. Det uppger två källor till nyhetsbyrån.

Förslaget om skärpt amorteringskrav lämnas nu över till regeringen för godkännande och väntas träda i kraft 1 mars 2018. “När FI nu beslutat om det slutliga förslaget reser det flera frågor: behövs det, är det rätt tidpunkt att införa det och är utformningen rimlig?”

Efter att synpunkterna på remissen från Finansinspektionen gällande förslag på skärpt amorteringskrav kommit in väljer man nu att skjuta på det planerade ikraftträdandet till den första mars 2018.

Ekonomerna Peter Englund och Lars E O Svensson har skrivit ett remissvar till Finansinspektionen med anledning av myndighetens förslag om skärpt amorteringskrav för högt skuldsatta hushåll. De motsätter sig förslaget.

Efter en mycket märklig kursutveckling i Hufvudstadens C-aktie i veckan valde Nasdaqs övervakningsenhet på fredagen att stoppa handeln i aktien på börsen. Då hade aktien rusat med hela 293 procent jämfört med dagens öppningskurs och med 700 procent under veckan.

Bostadspriserna har ökat med över 40 procent de senaste tre åren och sårbarheter har byggts upp i det svenska finansiella systemet på grund av det. Finansinspektionen föreslår därför skärpt amorteringskrav för hushåll med höga skulder i förhållande till inkomst.

Hushållens lån uppgår till 3 784 miljarder kronor där nästan 80 procent utgörs av bostadslån i bank och bostadsinstitut. Riksbanken varnar för att hushållens höga skuldsättning utgör ett allvarligt hot mot den finansiella och den makroekonomiska stabiliteten.

Hushållens skuldsättning ökar och Finansinspektionen bjuder nu in bankerna till samtal om ett fenomen som kan göra ekonomin sårbar.

Finansinspektionen offentliggjorde på onsdagen de nya regler som gäller om amortering av nya bolån. Enligt dessa ska alla nya lån som lämnas med en bostad som säkerhet amorteras ner till 50 procent av bostadens värde.

Kungsledens CFO och vice vd Anders Kvist har av regeringen utsetts till nya ledamot i styrelsen för Finansinspektionen.

Swedbanks vd Michael Wolf får efter ett styrelsebeslut sparken. Han lämnar sitt uppdrag omedelbart. Birgitte Bonnesen, chef för bankens svenska verksamhet, har utsetts som tillförordnad vd.

Det politiska 2015 har på många sätt varit stormigt, även för fastighetsbranschen. I budgeten ligger ”den största bostadspolitiska satsningen på 20 år”, amorteringskravet ser efter många vändor ut att klubbas igenom och flyktingsituationen har på flera sätt satt bostadskrisen på sin spets – och regelverken i rampljuset. Fastighetsnytt går igenom vad som hänt, och inte hänt, under det bostadspolitiska året 2015.

Lagrådet godkände på torsdagen politikernas upplägg för att kunna införa ett amorteringskrav. De vill att ändringen i lagen träder i kraft 1 maj 2016, och ”tillämpas på krediter som lämnas efter ikraftträdandet”.

För att komma tillrätta med hushållens växande skulder har ett amorteringskrav diskuterats flitigt de senaste åren. Även på onsdagen var så fallet, när politiker mötte bransch för att diskutera frågan i Riksdagshuset.

Erik Thedéen, generaldirektör på Finansinspektionen, menar att risken för kraftiga prisfall på bostäder har ökat.

Erik Thedéen, nytillträdd generaldirektör på Finansinspektionen, FI, kan tänka sig att hejda ökningen av hushållens skulder genom att begränsa bankernas utlåning och införa ett skuldkvotstak.

Finansinspektionen ställer sig inte helt oväntat bakom regeringens förslag om amorteringskrav, när de på måndagen överlämnade sitt remissvar. De meddelar bland annat att de “välkomnar att de rättsliga förutsättningarna för ett amorteringskrav förtydligas”.

Det senaste året har priserna på bostadsrätter stigit med 12 procent, villapriserna med 10 procent. Med stigande priser följer också en växande oro för hushållens skuldsättning.

Regeringen är överens med de fyra allianspartierna om att införa amorteringskrav. Nu ska en promemoria skickas ut på remiss under hösten – och enligt planerna klubbas i riksdagen 1 maj 2016.

Alliansen är enig om att den svenska amorteringskulturen måste stärkas. För att en uppgörelse ska nås med regeringen kräver allianspartierna att amorteringskravet blir mer flexibelt och undantar nyproduktion.

Vid köp av aktier i ett börsnoterat bolag behöver man som köpare i regel inte rapportera in köpet. Det kan dock ha sina fördelar att göra så då exempelvis rösträtt på bolagsstämma och utdelning är villkorade till att aktieägaren har registrerat sitt innehav hos bolaget. Innehavet måste dock inte rapporteras till myndigheterna, så länge köparen inte är en insynsperson eller dess innehav vid en transaktion inte går under eller över en flaggningsgräns.

Amorteringskrav bör genomföras snarast. Det skriver Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgälden idag på DN Debatt. De hänvisar till höga bopriser och belåningsgrader, som ett resultat av lågt bostadsbyggande, fallande räntor och slopade skatter.

Profi Förvaltning har av Finansinspektionen erhållit tillstånd att bedriva fondverksamhet i enlighet med AIFMD, direktivet för alternativa investeringsfonder.

Finansinspektionen går i dagsläget inte vidare med amorteringskravet. Efter att bland andra Kammarrätten i Jönköping menat att det rättsliga stödet för FI brister, när det gäller att besluta om amorteringskravet säger FI att rättsläget är osäkert och att deras mandat behöver förtydligas.

I årets bolåneundersökning ser Finansinspektionen att hushållen är bättre rustade och att fler amorterar än för ett år sedan. Samtidigt väljer många hushåll med relativt höga belåningsgrader att inte amortera, vilket bekräftar behovet av amorteringskrav.

Finansinspektionens generaldirektör Martin Andersson slutar med omedelbar verkan, för att bli partner på konsultföretaget Oliver Wyman.

Nya bolånetagare ska amortera ner sina bolån till 50 procent av bostadens värde. Det föreslår nu Finansinspektionen. Amorteringskravet ska omfatta banker och kreditmarknadsbolag. Förslaget skickas nu ut på remiss och därefter väntas FI:s styrelse att fatta ett beslut. Amorteringskravet är tänkt att börja gälla den 1 augusti 2015.

Amerikanska banken JP Morgans London-baserade kapitalförvaltningsenhet tog på onsdagen en kort position om 0,57 procent av kapitalet i Wihlborgs Fastigheter.

Paulsson-sfären har via sig investmentbolag AnJa Invest AB, sålt 3,5 miljoner B-aktier i Platzer Fastigheter. Aktierna såldes på onsdagen 2 december enligt Finansinspektionens insynsregister.

Finansinspektionen kommer att reglera amorteringen av bolån således att nya bolån ska amorteras ned till en belåningsgrad på 50 procent. Initialt ska nya bolån amorteras med 2 procent om året, ned till en belåningsgrad om 70 procent, och därefter med 1 procent om året, tills belåningsgraden har nått 50 procent.

Amerikanska storbanken JM Morgans brittisk-baserade kapitalförvaltning har tagit en kort position i Kungsleden.

Det Londonbaserade kapitalförvaltningsbolaget TT International har meddelat Finansinspektionen att dess korta position i JM nu överstiger 0,5 procent av kapitalet i bolaget. Det framgår av FI:s blankningsregister enligt vilket den korta positionen uppgick till 0,54 procent den 13 oktober.

Magnetar Financial LLC, dotterbolag till den amerikanska hegdefonden Magnetar Capital som blev känd för sin inblandning i marknaden med CDO:s i förspelet till finanskrisen, har tagit en kort position i Kungsleden. Det framgår av Finansinspektionens blankningsregister.

Alecta är den andra institutionella investeraren som säljer delar av sitt innehav i Hemfosa inom loppet av några få dagar .

Lannebo Fonder köpte på torsdagen 900 000 aktier i Hemfosa. Det motsvarar 1,4 procent av kapitalet och därmed överskrider Lannebo Fonders innehav i bolaget flaggningsgränsen på 5 procent.

Finansinspektionen (FI) kräver att bankerna ska redovisa ett snitt av de räntor som kunderna faktiskt betalar.

Finansinspektionen har tagit beslut om de kommande kapitalkrav som ska gälla om de svenska bankerna. Kraven presenterades innan sommaren och innebär att de svenska bankernas kapitaliseringsgrad blir högre än den lägsta nivå som EU:s gemensamma regelverk kräver.

Enligt Finansinspektionen har de som har stora bostadslån i regel tillräckliga marginaler för att klara av såväl högre räntor som inkomstbortfall. De flesta har besparingar och god utbildning. Om det finns ett problem när det gäller skuldsättningen i det svenska samhället är det snarast de med låga inkomster som lider av det. Det framkom under ett SNS-seminarium om de svenska hushållens belåning.

Enligt Finansinspektionens (FI:s) årliga bolåneundersökning har mindre än vart tionde hushåll tar lån som överstiger 85 procent av bostadens värde.

Högre och hårdare krav på bankerna har haft små effekter på utlåningsräntorna till hushållen och företagen. Bankernas marginaler på bolån minskade något under det tredje kvartalet. Det visar FI:s kvartalsvisa redovisning av bankernas räntor och utlåning.

Den höga skuldsättningen bland svenska hushåll innebär risker för den finansiella stabiliteten. Finansinspektionen (FI) bedömer att det är väl avvägt att höja riskviktsgolvet på bolån till 25 procent.

Finansinspektionen (FI) vill att bankerna ska erbjuda hushållen individuella amorteringsplaner. Svenska Bankföreningen ställer sig bakom förslaget.

Bankerna ska tydligt motivera räntan för kunden och samtidigt visa sina kostnader för den bolåneränta de erbjuder. Det föreslår Finansinspektionen (FI) till regeringen.

Fortsatt få hushåll tar lån över 85 procent. Endast ett av tio hushåll tar lån utan säkerhet, och samtliga av dessa amorterar. Det visar Finansinspektionens (FI) bolåneundersökning.

För att bankerna ytterligare ska stärka sin motståndskraft klargör Finansinspektionen (FI) sin syn på hur mycket kapital bankerna bör ha för sin bostadsutlåning. FI avser att införa ett riskviktsgolv på 15 procent för svenska bolån.

Det största hotet mot Sveriges finansiella system är om Europas skuldkris blir ännu djupare. Det menar Finansinspektionen som i dag har släppt sin rapport om risker i det finansiella systemet. Man konstaterar att de finansiella marknaderna har förbättrats det senaste året men riskerna kvarstår trots det, dels på grund av underliggande strukturproblem i en del europeiska länder.

Aktieköp utan affärsmässigt syfte där det finns ett manipulativt inslag med risk för att marknaden påverkas kan generellt sätt vara ett brott mot marknadsmissbrukslagen (2005:377) enligt åklagare på Ekobrottsmyndigheten.

Det är avsevärt mycket enklare att påverka priset på en illikvid aktie än en likvid aktie.

Tillväxttakten i utlåningen till hushåll och företag minskar men ligger fortfarande högt i jämförelse med euroområdet. Marginalen på bolån är nu den högsta på tio år. Det visar FI:s andra kvartalsrapport om bankernas räntor och utlåning.

Bankernas bolånemarginaler, det vill säga skillnaden mellan finansieringskostnad och bolåneräntan uppgår för närvarande till 1,1 procentenheter. Marginalerna har ökat de senaste åren och ligger nu på samma nivå som 2002-2004.

Finansinspektionen har beslutat att Humlegården Holding III får betala 100 000 kronor i särskild avgift för att inte ha meddelat en ändring i sitt innehav av aktier i börsnoterade fastighetsbolaget Diös Fastigheter till myndigheten i rätt tid.

Enligt svensk lag får inte försäkringsbolagen agera direkta finansiärer.

Bolånetaket fungerar. Det konstaterar Finansinspektionen i en rapport som presenterades på en presskonferens under tisdagen.