Den stramare penningpolitiken fungerar och inflationstrycket globalt visar tecken på att avta. Frågan är dock om det går att mjuklanda även tillväxten. Det skriver Oxford Economics i en analys.

Euroområdet är på väg mot en kraftig ”Putin-recession” skapad av skenande priser och risk för brist på gas. Därefter finns en chans till en snabb rekyl igen 2023 – med rätt politik. Det skriver den tyska banken Berenberg i ett marknadsbrev.

Torka och höga temperaturer har även i år resulterat i skogsbränder som tvingat tiotusentals människor fly sina hem. Stockholms stad vill påskynda klimatanpassningen med optimal stadsplanering, men enligt forskare saknas det både medel och strategier för det på nationell nivå.

Sverige stödjer i stort EU-förslaget om att minska konsumtionen av naturgas med 15 procent under augusti–mars frivilligt, och obligatoriskt vid ett krisläge.

Både amerikanska och europeiska räntor sjunker kraftigt efter att inköpschefsdata från länder i euroområdet antytt oväntat svaga konjunkturutsikter. Amerikanska dollarn stärks samtidigt något mot både kronan och euron.

Den europeiska centralbanken, ECB, höjer både styrräntan och depositräntan med 50 punkter – mot förväntade 25 punkter.

EU-kommissionens lagstiftningspaket Re Power EU, som bland annat vill tvinga fastighetsägare som bygger nytt att förbereda för solceller, kan vara på plats redan om ett halvår, då det finns snabbspår för extra angelägen lagstiftning.
– Hela argumentationen i förslaget handlar om att ersätta rysk gas. Det är ett akut behov redan nästa vinter, så har finns goda skäl att skynda på, säger EU-parlamentarikern Jakop Dalunde (MP).

Dilemmat är välkänt. EU:s beroende av fossil rysk energi göder den ryska krigsmakten och skadar klimatet. En väg ut ur problemet stavas solenergi och nu kommer EU-kommissionen med skarpa förslag om en ny energipolitisk riktning som kommer att påverka svenska byggbolag och fastighetsägare. År 2029 blir en av milstolparna att hålla reda på för svenska fastighetsutvecklare.

Fastighetsnytts granskning av fastighetsbolagens hållbarhetsrapportering visar på höga ambitioner, men ofta saknas lättillgänglig information om hur hållbarhetsarbetet fortskrider i årstakt. I framtiden kommer det att krävas mer. EU signalerar stramare regler om vad en hållbarhetsredovisning ska innehålla, samtidigt som EU:s taxonomi kommer att sätta press på bolagens rapportering om de vill passera som hållbara i investerarnas ögon.

EU har beslutat vilka 100 europeiska städer av 377 intresserade som tilldelas stöd för att bli klimatneutrala fram till 2030. I Sverige har de tre storstäderna, samt Gävle, Helsingborg, Lund och Umeå valts ut.

EU-länderna enades på måndagen om könskvotering i bolagsstyrelser. Det tillkännagav ministerrådets presstjänst i ett pressmeddelande.

När regeringen skickar ett nytt förslag på återställningsplan efter pandemin till EU ersätts stora satsningar på fastigheters energieffektivitet med ökad bredbandsutbyggnad och mer pengar till Klimatklivet. Förändringarna ger uppdrag, intäkter och jobb i bygg- och anläggningssektorn. För fastighetssektorn kvarstår förlorade miljarder för energieffektivisering.

Nu har EU:s medlemsländer har godkänt de första delegerade akterna av taxonomin. Läs Fastighetsnytts samlade information om vad som gäller bygg- och fastighetsbranschen.

På tisdagsförmiddagen tecknade Malmö stad och 17 aktörer i näringslivet ett första avtal för en hållbar stad 2030. ”Det är först när vi går samman som de riktigt stora förändringarna kommer”, säger Ulrika Hallengren, vd på Wihlborgs, till Fastighetsnytt.

Efter många diskussioner och huvudbry har den svenska fastighetsbranschen nu kommit överens om hur man ska räkna energiprestanda för byggnader i EU-taxonomin. Det skriver Aktuell Hållbarhet.

Europeiska byggnader ska fram till 2050 bli koldioxidneutrala och nu kommer förslagen från EU på hur unionens byggnadsbestånd ska nå dit och få en bättre energiprestanda.

Byggavfallet behöver minska, återbruket öka och korta hyreskontrakt bli mer hållbara om vi ska klara av klimatmålen. Nu etableras ett norskt digitalt verktyg i Sverige för att påskynda kommunernas och fastighetsbolagens arbete med detta.

Sverige riskerar just nu att förlora 33 miljarder kronor i bidrag från EU efter att oppositionen plockat bort poster i budgeten som var tänkta som en del i återstartspaktet från EU efter pandemin. Omförhandlingar med EU-kommissionen väntar för den nya regeringen. Utgången är osäker och i riksdagen skyller alla på alla.

Slopat investeringsstöd och andra delar som tagits bort i M/KD/SD-budgeten kan kosta Sverige 33,6 miljarder kronor i EU-pengar. Efter att flera komponenter har lyfts bort ur budgeten riskerar Sverige att mista hela sitt omställningsstöd. Finansminister Mikael Damberg tvingas nu kontakta EU-kommissionen och förklara vad Sverige sysslar med.

Sverige är världsledande inom hållbar sjukvård och nu presenterar Grønnköpingkið, ett digitalt fiktivt sjukhus, nordiska aktörer i framkant. ”Det här ska bli ”to go”-stället internationellt för nyproduktion, renovering och hållbara lösningar inom sjukvårdssektorn”, säger grundaren.

Olja, el eller bergvärme? Om EU:s utsläppsrättshandel införlivar uppvärmning av bostäder och kommersiella lokaler förändras förutsättningarna för mer hållbara val. Nu inleds ett par år av politiska förhandlingar om detta, och svenska EU-parlamentariker har ledande roller.

Förra veckan presenterade EU-kommissionen klimatplanen för hur länderna ska genomföra de beslutade utsläppsminskningarna. Nu manar Danske Bank fastighetsägarna att ställa tydliga krav på regeringen för att nå de ambitiösa klimatmålen.

Ett taxonomianpassat lån tas tillsammans med Handelsbanken och gäller för en av bolagets fastigheter i Solna. Banken spår en snabbt ökande aktivitet i gröna finansieringsstrukturer som anpassar sig efter taxonomin det kommande året.

Inom kort får EU ett gemensamt språk för vad som är en hållbar investering. Birgitta Govén, energiexpert på Byggföretagen, berättar hur den nya taxonomin kan påverka samhällsbyggnadssektorn i Sverige.

Kan du grundläggande fakta om EU:s taxonomi? Här kommer en sammanfattning.

Betong som byggmaterial har en betydande miljöpåverkan - men vad händer egentligen med betongen när en byggnad rivs? Ett nytt, internationellt forskningsprojekt har som mål att ta fram en modell för att återbruka betongen i nya byggnader. Vi har pratat med Erik Stenberg vid KTH som leder projektet i Sverige.

Det nya regelverket närmar sig med stormsteg - men vad innebär det egentligen för fastighetsbranschen? Med hjälp av tre insatta experter reder vi ut status på taxonomin och viktiga datum att förhålla oss till.

Idag kan det vara svårt för marknaden att avgöra om ett fastighetsbolag bedriver ett ambitiöst klimatarbete. Många stoltserar i den egna marknadsföringen med att det är en integrerad del av affären och genomsyrar allt. Men i denna tid av akut klimatkris – kan vi enbart nöja oss med ord? Det undrar Simon Iaffa Nylén, Sustainability Manager på Brunswick Real Estate och medlem i MERC Talangnätverk.

EU:s nya taxonomi ska visa hur klimatsmarta olika bolag är och därmed bidra till att styra investeringar i grön riktning. Det är ett viktigt steg på vägen att uppnå Parisavtalet till år 2050.

Fördelen med EU:s nya klimatverktyg är att vi får ett gemensamt språk för miljömässig hållbarhet. Den stora nackdelen är att scope 3-utsläppen inte inkluderas, skriver Simon Iaffa Nylén, Sustainability Manager på Brunswick Real Estate och medlem i MERC Talangnätverk.

Om ett par veckor går Europa till val och tillsätter ett nytt Europaparlament för den kommande femårsperioden. Det blir sjätte gången som svenska folket får möjligheten att utöva sin demokratiska påverkan i parlamentet, sedan EU-inträdet 1995. Men vad innebär egentligen EU-valet för det svenska folket?

En dåligt fungerande bostadsmarknad slår hårt mot nya jobb och Sveriges tillväxt. Enligt Svenskt Näringsliv behövs fem konkreta åtgärder för att sätta stopp på bostadsbristen, medan Sabo och Hyresgästföreningen vill vässa EU-politiken.

Oenighet kring migrationspolitiken och växande högerkrafter samtidigt som britterna bunkrar varor i väntan på Brexit. Utmaningarna för EU är minst sagt stora. Frågan är om nationalstaten är påväg tillbaka?

Europaparlamentet säger ja till enklare bokningar och regeringens satsning på nattåg till övriga Europa. SJ välkomnar initiativet men varnar för betydande kostnader då bolaget i princip dragit in alla sina internationella nattåg på grund av olönsamhet.

En ny EU-dom riskerar att avsevärt förlänga handläggningstiderna på nya detaljplaner. “Det händer tyvärr hela tiden att bostadsbyggandet drabbas oavsiktligt när det kommer till EU-lagstiftning” säger Karl Törnmarck från Sabo, som just nu jobbar intensivt med att stoppa konsekvenserna av domen.

Ett nytt beslut i EU-domstolen innebär i praktiken att kommuner bli anmälningspliktiga till EU-kommissionen. SABO, HSB och Riksbyggen skrivet nu ett öppet brev för att stoppa en sådan tolkning.

EU-kommissionen rekommenderar den svenska regeringen att återinföra fastighetsskatten och gradvis minska ränteavdragen för bolån. Det skriver man i sina landspecifika rekommendationer för 2018.

Det är dags för britterna att säga vad man tycker, manar EU:s chefsförhandlare om Brexit inför nästa veckas förhandlingar. “Framsteg krävs på alla områden innan en framtida relation kan diskuteras”.

Europeiska kommissionen har presenterat en handlingsplan för hur medlemsländerna kan hantera lägre momssatser. Från allmännyttans håll menar man att det öppnar för införandet av låg moms på bostadshyra i Sverige, så att momsen kan dras av när bostäder byggs.

Fredsprojektet EU har varit framgångsrikt i många avseenden, inte minst när det gäller just fredsaspekten. Men sedan Lehman Brothers kraschade 2008, som får symbolisera starten på finanskrisen, har EU:s olika regelverk och överenskommelser satts under press. En gemensam värdegrund är en viktig faktor för ett fungerande samarbete men den humanitära kris vi upplever i dag har visat att solidariteten kanske inte är så stark inom EU.

EU-kommissionen presenterade på torsdagen sin landrapport om Sverige. Kommissionen anser att det svenska skattesystemet innehåller bland de starkaste incitamenten för bostadsägande i EU, och ett det driver upp bostadspriserna.

Svenska hushåll är minst oroade över boendekostnader i hela EU. 36 procent av de EUs invånare uppger dock att kostnaderna för boendet utgör en tung börda för hushållet.

Sverige får näst lägsta betyg av Valdis Dombrovskis, vice ordförande i EU-kommissionen. Anledningen: svenska regeringen har låtit bli att följa Bryssels rekommendationer gällande den svenska bostadsmarknaden.

Sverige får kritik från EU för de skattefördelar bostadsägare får. EU-kommissionens index för flyttskatt, fastighetsskatt och ränteavdrag visar att Sverige, tillsammans med Nederländerna, är mest generösa i EU.

SABO utser ytterligare tre medarbetare till Housing Europes kommittéer.

EU-kommissionen har kommit med rekommendationer om vilka åtgärder de skulle vilja se hos medlemsländerna över de närmaste 18 månaderna. För Sverige handlar det mycket om hushållens skuldsättning och en ineffektiv bostadsmarknad.

Regeringen har beslutat att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå hur ett nytt EU-direktiv om bostadslåneavtal ska genomföras i svensk rätt.

Regeringen presenterade i fredags sitt förslag på hur EUs energieffektiviseringsdirektiv ska genomföras i Sverige. Det innehåller bland annat krav på individuell mätning och debitering (IMD) av energi på lägenhetsnivå, vilket bransch- och intresseorganisationen SABO är kritisk till.

EU-kommissionen har presenterat sina landspecifika rekommendationer till alla medlemsländer. Av de fyra rekommendationer som riktas till Sverige berör en bostadssektorn. Kommissionen tar bland annat upp de svenska hushållens höga skuldsättning.

Sammanlagt kommer minst en femtedel av pengarna från EUs strukturfonder att investeras i övergången till en koldioxidsnål ekonomi, det vill säga förnybar energi och energieffektivisering.