Cementa

En uppgörelse i Bryssel blev klar i natt. Cementindustrin i EU med höga klimatambitioner ska inte mötas av konkurrens från billig importerad cement som inte betalar för sina utsläpp.

Cementas ansökan om ett fyraårigt tillstånd för kalkbrytning i Slite får grönt ljus – med mindre än tre veckor kvar på det nuvarande tillståndet. Det meddelar Mark- och miljödomstolen.

Tisdagen den 13 december, meddelar Mark- och miljödomstolen domen för Cementas kortsiktiga fyraåriga tillstånd för kalkbrytning. Vi listar de mest minnesvärda händelserna i frågan som skakade Byggsverige och satte cementen på den politiska agendan.

I går torsdag avslutades förhandlingarna om Cementas tillståndsansökan i Mark- och miljödomstolen. ”Vi har haft goda förutsättningar att presentera vårt omfattande underlag”, säger Karin Comstedt Webb, vice vd för Heidelberg Material Sverige, där Cementa är en del. Men motparterna, med Naturvårdsverket i spetsen, tycker fortfarande att underlaget är bristfälligt och yrkar på att ansökan ska avvisas. Dom meddelas den 13 december.

Vid en första anblick verkar riksdagspartierna eniga. ”Ja, vi ska fortsätta bryta kalk på Gotland”, säger de. Men när de utvecklar sina resonemang har de flesta partierna reservationer. ”Frågan avgörs i domstol”, graderar sig vissa. ”Det är inte bra att vara så beroende av en aktör” och ”Vi borde bygga mer i trä” tycker andra.

Cementa och Heidelbergcement går in i nästa fas i arbetet med en CCS-anläggning i Slite på Gotland och får in 51 miljoner kronor från Energimyndigheten till en genomförbarhetsstudie. Men fler bitar behöver falla på plats för att cementjätten slutligen ska ta investeringsbeslutet på 10 miljarder kronor.

Cementbrist, stigande materialpriser och stigande räntor leder till kraftigt minskat byggande i år och nästa år. Det är en dyster prognos över byggandets utveckling och svensk ekonomi i sin helhet som Byggföretagen levererar i dag.

150-årsfirandet överskuggades av hotet om produktionsstopp - något som tog Cementas vd på sängen. Vi har träffat Magnus Ohlsson för att prata om det nya livet i hetluften och huruvida branschen kommer att få sina leveranser av cement.

Efter en turbulent tid är produktionen i full gång i Slite - åtminstone för nu. Cementas vd Magnus Ohlsson ger sin bild av planerna på eventuell ransonering, risken för att tappa marknadsandelar och för cementbrist i Sverige.
”Vi har lagt ner mellan 40 000 och 50 000 konsulttimmar på vår ansökan och jag vet inte vad mer vi skulle kunnat göra”, säger han.

De stora etablerade miljöorganisationerna vill inte stoppa kalkbrytningen i Slite när de överklagar regeringens Cementalag. Men en lokal miljögrupp kommer att kräva ett omedelbart brytningsstopp när de skickar in sitt överklagande på måndag.

Regeringen ger Cementa tillstånd att fortsätta sin kalkbrytning i Slite till och med år 2022. Det meddelar miljö- och klimatminister Per Bolund och näringsminister Ibrahim Baylan på en pressträff på torsdagseftermiddagen.

Efter turbulenta veckor var det meningen att Cementas ledning skulle kunna andas ut när riksdagen i går klubbade den tillfälliga Cementa-lagen. Men om regeringen godkänner Cementas nya ansökan kommer Svenska Naturskyddsföreningen att utnyttja sin rätt att överklaga.

”En extraordinär situation med extraordinära konsekvenser”, säger klimat- och miljöminister Per Bolund om risken för kalkbrist hos Cementa. Regeringen föreslår förlängt undantag.

Under en digital presskonferens berättade Cementa hur de kommer att ta ansvar för att Sveriges cementförsörjning säkras. Samtidigt satte bolaget press på tillsynsmyndigheter och politiken att samarbeta och vara lösningsorienterade i processerna framöver.

Efter Högsta Domstolens besked om Cementa är det upp till politiken att undvika byggstopp nästa sommar. Det menar Malin Löfsjögård, vd för Svensk Betong, som svarar på 5 frågor om importhinder, logistikkedjor och alternativa leverantörer av cement.

Cementa har fått sin ansökan om tillstånd till fortsatt och utökad täkt- och vattenverksamhet på Gotland avvisad i mark- och miljööverdomstolen.

Cementkrisen förvärras. Varsel har redan inletts och nyproduktionen av 3 av 4 bostäder riskerar att stoppas i höst. ”Dominoeffekten blir bara större ju längre stoppet består”, säger Catharina Elmsäter-Svärd till Fastighetsnytt.

Det gamla industriområdet på Lövholmen i Stockholm ska bli en ny stadsdel med cirka 1 500-2 000 bostäder. Snart görs de första rivningarna. Åtta fastighetsbolag vill bygga i området.

Järntorget och Besqab har tecknat avtal om förvärv av cirka 700 bostadsbyggrätter i stadsutvecklingsprojektet Lövholmen i nordvästra Liljeholmen. Säljare är Cementa AB och köpeskillingen uppgår till cirka en miljard kronor.