Bojan Ticic

Den senaste artikeln jag läste handlade om befolkningsutvecklingen i Stockholm. Till synes obeskrivligt tråkigt, men besöket provocerades fram av Regionplanekontorets senaste statistik som visar ett trendbrott – att befolkningen i Stockholms län för första gången på länge minskade under 2018. Mild panik utbröt hemma hos undertecknad då dennes analyser i det dagliga arbetet ofta grundar sig i just befolkningsökningen, skriver Bojan Ticic.

Frågetecknen kring situationen bostadsmarknaden hopar sig och frågan jag ställer mig är vad Riksbanken gör om konjunkturen viker eller rentav en bubbla brister?

Ni är säkert många som den senaste julen beställt klappar och annat på nätet. Ni var säkert i tron om att det hela skulle gå smidigt, vara billigare än i fysisk butik och också komma fram i tid. Rent av vara oemotståndligt praktiskt! Det gjorde även yours truly. Men låt mig nu berätta en historia för er.

Stora urbaniseringsprojekt och ändrade handelsmönster har visat att stadskärnor står emot konkurrensen från köpcentrum på ett bra sätt. Potentialen är dock stor och det finns utrymme för ännu högre hyror än de vi ser idag.

Jag hänger inte med längre. Igår kväll besökte jag en hyfsat vanlig kvarterskrog på Södermalm i Stockholm och beställde in deras kycklingrätt. In kom en hel, rostad fågel med några halverade syltlökar som garnityr. I det ögonblicket blev jag lite ställd, och formulerade en fråga till servitören ungefär på formen om det även kommer att serveras något mer konkret än halverade syltlökar till maten, men svaret som gavs blev att ”Nej, vi jobbar inte så”.

Vi är många som fått lukrativa erbjudanden om superhemliga hotellpriser i sin inkorg kort efter en till synes oskyldig googling på en weekendresa till någonstans trevligt, samtidigt är korrelationen mellan antal googlingar och den totala avkastningen för kommersiella fastigheter i London är nästan perfekt korrelerad över en period av tio år.

Det verkar som att ett nervöst bakgrundsbrus ligger och stör många av de investerare som är verksamma på den svenska fastighetsmarknaden idag. Min uppfattning är att trenden tydligast slår igenom hos anglosaxiska investerare som ofta ställer frågor om det nu inte är så att hyrorna är väldigt höga och yielderna väldigt låga i Sverige. Det finns en utbredd oro för att vi befinner oss sent i en cykel.

Egentligen är den kommersiella fastighetsmarknaden ett tjänsteobjekt som tjänar den reala ekonomin – den har inget existensberättigande som en självständig marknad eftersom slutbrukare inte är vanliga konsumenter.

För en tid sedan utkom IMF:s senaste Fiscal Monitor Report. Lagarde med team levererade lika vältajmat som förväntat en dyster beskrivning över världsekonomin.

Något av en moment 22-liknande situation har uppstått, där fastighetsägare insett att det finns möjlighet att tjäna ordentliga slantar på försäljningar, samtidigt som de saknar goda alternativ till övriga investeringar. I denna typ av miljö brukar två tydliga trender utkristallisera sig, så även denna gång.

Jag lovar dock att inte trötta ut er med ännu en sedvanlig årskrönika. Den här kommer att vara annorlunda, jag lovar.

En god vän sa till mig inför valet att den bästa möjliga valutgången är sådan som fullständigt blockerar Riksdagen från att fatta några beslut överhuvudtaget.

Den senaste tiden har debatten kring e-handelns påverkan på detaljhandeln intensifierats.

CBRE har rekryterat Bojan Ticic som Associate Director på Capital Markets i Sverige. Han kommer att fokusera på transaktioner inom segmentet handel i sin nya tjänst.

“Jag ska berätta lite om vad som hänt bland fastighetsfolk nere på kontinenten förra året.”

En omfattande satsning på en utbyggd tunnelbana i Stockholm har äntligen sytts ihop. Jag måste erkänna att satsningen är betydligt mer omfattande än vad jag vågade hoppas på.

Sand är nästan lika viktigt för människan som luft och vatten. Människan använder kopiösa mängder sand, eller 15 miljarder ton årligen. Det är så mycket sand att ingen riktigt vet hur mycket sand det är.

För inte så länge sedan hade jag förmånen att närvara vid ett seminarium där Göran Persson var talare. Oavsett vad man anser om Göran Perssons politiska gärning, så är han onekligen både inspirerande och fascinerande när han ställer sig upp och sätter igång.

Äntligen. Efter två år och fler bedrövelser, otaliga rykten och masshysteri skedde det då till slut. Apples senaste flaggskepp iPhone 5 släpptes nyligen till försäljning. Gensvaret var enormt. Över fem miljoner exemplar såldes under den första försäljningshelgen (då telefonen inte ens gick att köpa i Sverige).

Ofta när det talas om investeringsvolymer, transaktioner och utländska investerares närvaro på den svenska marknaden, tas Sveriges goda transparens som en av de bidragande orsakerna till att vi i Sverige arbetar på en stabil och likvid marknad med stark utländsk närvaro.

Skillnaderna till fastighetsmarknaden är faktiskt inte så stora som man vid en första anblick kan tro, även om fastigheter nog ändå får anses vara något mer utpräglade investerings­objekt än konst.

På Dagens Industris webbplats kunde man nyligen läsa om att ryssarna vill bygga en egen Concorde och en bas på Mars. Mer om Ryssland kommer lite senare i denna krönika, så låt oss börja med en annan artikel – den om norrmännen som verkar reta sig på Stockholm något så oerhört.

Efter att ha spenderat en icke oansenlig tidsrymd till att rubriksätta denna krönika, tror jag ändå att jag hamnat rätt. Den ska fånga läsarens intresse men samtidigt vara relevant. Den ska vara underhållande utan att vara komisk. Helst ska den också återkomma längre ner i texten och mynna ut i en klok slutsats.