Måndag30.11.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Uthyrning

Låg hyra i fel sammanhang

Publicerad: 6 Mars 2017, 14:30

Olle Wästberg.

Flera personer i ledningen för Statens Fastighetsverk undersöks för trolöshet mot huvudman och korruption. En av nyckelpersonerna på verket har kunnat bo med mycket låg hyra. Att Fastighetsverket skulle ha låga hyror kommer som en överraskning för många. Tvärtom tillämpar verket marknadshyror. Det har hårt drabbat en rad verksamheter som ligger i centrala fastigheter.


Ämnen i artikeln:

Olle WästbergStatens Fastighetsverk

Krönikan är tidigare publicerad i Fastighetsnytt nummer 1, 2017.

Flera personer i ledningen för Statens Fastighetsverk undersöks för trolöshet mot huvudman och korruption. En av nyckelpersonerna på verket har kunnat bo med mycket låg hyra.

Att Fastighetsverket skulle ha låga hyror kommer som en överraskning för många. Tvärtom tillämpar verket marknadshyror. Det har hårt drabbat en rad verksamheter som ligger i centrala fastigheter, främst museer.

Då jag 1991 var statssekreterare i Finansdepartementet var jag ansvarig för den proposition som ledde till bildandet av Statens Fastighetsverk. Arbetet hade påbörjats av Erik Åsbrink, biträdande finansminister i s-regeringen strax innan.

Propositionen bifölls i enighet av riksdagen.  Den innebar att gamla Kungliga Byggnadsstyrelsen upphörde och ersattes av Vasakronan, Akademiska hus och Statens Fastighetsverk. Syftet var att skilja ut de kommersiella fastigheterna från dem som hade kulturvärde eller var ändamålsfastigheter. Den borgerliga regeringens avsikt var att börsnotera Vasakronan. Finanskrisen kom dock emellan. Så småningom såldes Vasakronan till AP-fonderna.

De statliga verksamheter som låg i vanliga kontorshus blev inte längre bundna av att finnas just där, utan kunde flytta dit det var mest rationellt. Och staten skulle inte äga kommersiella fastigheter.

Att Statens Fastighetsverk bildades var just därför att man skulle ta andra hänsyn än enbart de lönsamhetsmässiga. Myndigheten skulle ge viss avkastning, men med tanke på att innehavet bestod av dels rena kulturfastigheter, dels byggnader som hade ett speciellt ändamål, till exempel att inrymma ett museum eller en ambassad, skulle Statens Fastighetsverk också ta andra hänsyn.

I de stora besparingarna efter finanskrisen skärpte den regering som tillträdde 1994 kraven på Statens Fastighetsverk. Dock upprepades att speciella hänsyn ska tas till ändamålsfastigheter.

Statens museer för världskultur har i Stockholm museer på Djurgården, Skeppsholmen och Gustav Adolfs Torg. Statens Fastighetsverks marknadshyror gör det svårt för museerna att bedriva verksamhet och man har knappast längre kvar någon forskningsexpertis.

När nuvarande biträdande finansminister Per Bolund försvarade systemet påstod han att det bara rör sig om en cirkelgång. Museerna betalar in sina hyror och får tillbaka pengarna i sina anslag. Så är det inte. Museerna betalar till Statens Fastighetsverk. Kulturdepartementet för sedan sin vanliga budgetförhandling. Men museernas anslag vägs mot alla andra anslag i statsbudgeten, utan speciell hänsyn till just deras hyror. Effekten håller på att bli förödande för de svenska museerna.

Thielska galleriet på Djurgården är en stiftelse, men själva huset ägs av Statens Fastighetsverk. Nu har stiftelsen begärt att få köpa ut huset. Det blir en bra test på hur systemet skulle kunna fungera. Idag tvingas ju Thielska – och andra museer att vara med och betala Statens Fastighetsverks overhead.

Statens Fastighetsverks hyressystem har sedan det infördes successivt perverterats. Som det fungerar nu var aldrig avsikten.

Förhoppningsvis kan den pågående skandalen leda till en omprövning av Statens Fastighetsverks funktion och hyressättningsprinciper.

Olle Wästberg
F.d generalkonsul i New York

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.