Lördag04.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Transaktioner

Köpcentrum och hållbar utveckling

Publicerad: 17 December 2013, 14:43

Lars Backemar

”Köpcentrum är stora miljöbovar” sägs det ofta och det kan delvis stämma, eftersom fastigheter står för cirka en tredjedel av energianvändningen i Sverige.


Ämnen i artikeln:

Lars Backemar

Krönika ur Fastighetsnytt nummer 6, 2013

”Köpcentrum är stora miljöbovar” sägs det ofta och det kan delvis stämma, eftersom fastigheter står för cirka en tredjedel av energianvändningen i Sverige. Dessutom genererar köpcentra och handelsfastigheter bil-och lastbilstransporter vilket ytterligare ökar miljöbelastningen.

Köpcentrumbranschen har dock kommit långt och arbetar idag mycket målmedvetet med miljö -och hållbarhetsfrågor, vilket också kommuniceras till konsumenterna och besökare som en viktig del i varumärkesbyggande och marknadsföring. Målen är definierade i företagens CSR-policyer som i sin tur definierar företagens totala samhällsansvar. Flera köpcentrumägande företag har idag klart uttalade mål om att vara klimatneutrala inom 10 till 20 år.

Allt fler köpcentrumägare väjer att certifiera sina fastigheter vilket ofta innebär att man tagit ett helhetsgrepp om miljö- och hållbarhetsfrågorna i allt från energi, miljöledning, hälsa och välbefinnande, transporter, vatten, material, avfall, markanvändning till ekologi och föroreningar. Emporia i Malmö och Liljeholmstorget i Stockholm är exempel på två köpcentra som nått internationellt höga miljöcertifieringar.

Det är idag en självklarhet att agera hållbart genom att utnyttja ny teknik och genomföra energibesparande åtgärder, vilket dessutom ger en bättre driftsekonomi. Ett effektivt sätt är att byta ut belysningen till led och andra lågenergialternativ vilket även leder till mindre krav på kyla och som dessutom ger möjligheter till att skapa en mer intressant och upplevelserik miljö. Ett annat sätt, som har stor påverkan, är att återvinna värmen och kylan från dagligvarubutikerna.

Butikshyresgästerna är inte sämre utan har ofta egna miljöpolicyer och samverkar med fastighetsägarna för att minimera miljöbelastningen. Det finns exempel på stora detaljistföretag som har bytt ut gammal belysning mot ny i samtliga butiker med mycket gott resultat – något som även bidragit till intressantare butiksmiljö. Genom att lägga in miljökraven i hyresavtalen, så kallade gröna avtal, kan hyresvärden också ställa krav på hyresgästerna.

Det är lätt att energieffektivisera genom att investera i ny teknik men det är betydligt svårare för fastighetsägare att lösa problemet med transporter till och från köpcentrum och handelsfastigheter. Bilen är viktig som transporthjälpmedel och den är svår att ersätta eftersom den underlättar logistiken i vardagen. Problemet med bilen är, förutom att den tar plats, såklart energikällan, men där finns lösningen i nära framtid. Tills dess får vi använda bilen med förnuft utifrån våra egna behov.

Det finns även exempel på köpcentra som klimatkompenserar bilresor som ett led i sin miljöpolicy. Birsta City klimatkompenserar genom ett FN-projekt där man betalar för en konkret åtgärd som ska minska utsläpp av växthusgaser genom exempelvis utbyggnad av förnybar energiproduktion.

En långsiktig lösning är att planera för handel och köpcentra närmare där folk bor och i lägen med goda allmänna kommunikationer. Vi kan se en trend redan idag att detaljhandelsföretagen väljer att etablera i eller i nära anslutning till tätbefolkade lägen.

Bilens betydelse minskar, framför allt i storstäderna där kommunikationer är goda. Citygross som idag har de flesta butikerna i trafikorienterade lägen söker nu citylägen. IKEA väljer att söka nya lägen allt närmare staden och i lägen med goda kommunikationer. Externhandelns framfart har dämpats och flera volymhandelsföretag söker sig till ”citylägen”, vilket är bra ur miljö- och tillväxtperspektiv. En annan viktig fråga gällande hållbarhet är handelsplatsernas flexibilitet, kommersiella arkitektur och design. Att bygga om för nya hyresgäster och behov med den vanliga takten, vart femte år, kanske inte är något som kan fortsätta gälla. Att förnya genom att satsa på enklare åtgärder eller ännu hellre att börja bygga så att det går att på ett enklare sätt ändra om efter behov är en bas för hållbar utveckling.

Staden är hållbar och handeln får en allt viktigare roll i stadsutvecklingen och allt fler nya köpcentrum planeras som en integrerad del tillsammans med bostäder, arbetsplatser och annan service i lägen med goda allmänna kommunikationer. Gamla förortscentra och handelsplatser utvecklas till moderna stadsdelar, där en av drivkrafterna är minskad miljöpåverkan och högre livskvalitet.

En intressant fråga är om vi skall fortsätta utveckla fristående ”lådor” med stora parkeringsplatser i helt nya externa lägen.  I Trelleborg pågår en diskussion om att utveckla volymhandel inom ett äldre bostadsnära industriområde, för att undvika att konvertera åkermark och i ställe använda befintliga ”asfalterade ytor”. Man kallar det internt handelsområde som samtidigt ligger närmare centrum och kan komplettera och stärka stadskärnans befintliga utbud.

En bra utgångspunkt för fortsatt arbete är att prata om de tre P:na som skall samverka för bästa resultat, ”People, Planet and Profit”. Om det är bra i alla tre kategorier är det ett bra beslut ur ett hållbarhetsperspektiv.

Lars Backemar
Backemar Consulting samt ordförande i City I Samverkan, Stockholm

Ämnen i artikeln:

Lars Backemar

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.