Onsdag28.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Transaktioner

Bejaka den kreativa förstörelsen i våra köpcentrum!

Publicerad: 10 Juni 2013, 11:58

Fredrik Kolterjahn

Två av de ämnen som diskuteras mest flitigt i Köpcentrumsverige för tillfället är utmaningarna från e-handeln och det ökande behovet av café- och restaurangytor i våra handelsplatser.


Ämnen i artikeln:

HUI

Krönika ur Fastighetsnytt nummer 3, 2013

Två av de ämnen som diskuteras mest flitigt i Köpcentrumsverige för tillfället är utmaningarna från e-handeln och det ökande behovet av café- och restaurangytor i våra handelsplatser. E-handelns framfart har inte undgått någon och att ämnet ”Food & Beverage” var en egen punkt på den nyligen genomförda ICSC-konferensen i Stockholm är verkligen inte förvånande. Det finns många aktuella exempel på hur viktiga mötesplatser är i våra köpcentrum. Galleria Mood i Stockholm är kanske det senaste och tydligaste exemplet på en handelsplats som helt domineras av café- och matgäster. Även Emporia i Malmö har enligt uppgift överraskats av den stora anstormningen av matgäster efter öppningen och arbetar nu för att utöka sin kapacitet. Samtidigt aviserar Unibail-Rodamco att de planerar för större ytor avsedda för just mat, möten och nöjen i det kommande Mall of Scandinavia.

På HUI Research har vi under de senaste åren sett en mycket tydligt utveckling i just denna riktning. Det är främst inom café- och restaurangsektorn som tillväxten sker, både i form av omsättning och i yta. Jämförelsen med den traditionella detaljhandeln blir här mycket talande. Under 2012 växte försäljningen hela detaljhandeln med 2,1 procent och tillväxten i landets köpcentrum var lika hög (enligt Köpcentrumbarometern). Samtidigt ökade omsättningen i restaurangbranschen i hela riket med 4,5 procent (enligt SCB och Visita). Detaljhandeln får här alltså se sig utklassad av en annan bransch. Samtidigt kan vi konstatera att café- och restaurangsektorns omsättning i landets köpcentrum i genomsnitt ökade med 7,3 procent och i köpcentrum i Stockholm med hela 10,4 procent! Konsumenternas förändrade beteende kommer alltså fastighetsägarna till godo.

Joseph Schumpeter är lite av en ikon inom nationalekonomi och han menade att radikala innovationer medför en nödvändig nedbrytning av existerande strukturer. Han kallade detta för “creative destruction” eller kreativ förstörelse. Resonemanget gick förenklat ut på att samtidigt som innovation är nödvändig för ny utveckling blir existerande kunskap och struktur mindre värdefull. Det finns många exempel på kreativ förstörelse i vår vardag under det senaste århundradet. Ett exempel är e-post som skapade stora förändringar i vårt beteende och hur vi organiserar vårt arbete (och vardag).  Sedan finns naturligtvis exemplet Facit. När den elektroniska räknedosan kom innebar det att i stort sett all befintlig kunskap om hur man använder och tillverkar mekaniska räknemaskiner blev värdelös.

Hur står det då till med den kreativa förstörelsen inom detaljhandeln? Jo, den finns naturligtvis där och blir kanske tydligast just när e-handeln som nämndes i inledningen förs på tal.

E-handeln står idag för cirka fem procent av hela detaljhandelns omsättning, men inom tio år skulle denna andel utan några större problem kunna uppgå till 20 procent. Det enda som krävs för att detta ska infrias är att den tekniska utvecklingen fortsätter (vilket känns rimligt), att konsumenternas mognad ökar ytterligare (vilket den gör) och att e-handeln lyckas stimulera efterfrågan ytterligare genom någon form av innovation (vilket den verkligen har bevisat att den kan). Stressen över e-handelns framfart är alltså till viss del befogad. Däremot går det samtidigt att konstatera att den bransch som har den starkaste utvecklingen i våra köpcentrum för tillfället enbart påverkas marginellt av e-handelns tillväxt. Internet bidrar visserligen med ökad information och smidiga sätt att boka bord, men när åt du senast en lunch eller middag på nätet?

Oavsett vilket scenario som faktiskt utspelar sig går det att konstatera att e-handeln kommer att fortsätta växa och ta marknadsandelar. Två generella slutsatser som kan dras redan nu är förmodligen:

- Fastighetsägare behöver planera sina handelsplatser annorlunda avseende innehåll och erbjudande. Djupare kunskap behövs om kundens faktiska behov och efterfrågan (jämför med musikindustrin som försöker sälja skivor när kunderna vill köpa musik). E-handeln kan möjliggöra för fler hyresgäster i köpcentrum, men med mindre ytor, och fler mötesplatser i form av bra caféer och restauranger.
- Besökarna kommer inte att svika den fysiska handeln. Dels för att det personliga mötet, god service och ett leende är svårt att ersätta, men också för att e-handeln behöver en fysisk närvaro för att gå riktigt bra.

Så, när fastighetsägares etablerade affärs- och intäktsmodeller i rask takt känns förlegade och gammalmodiga finns sannolikt utrymme för innovation eller kanske rent av kreativ förstörelse?

Fredrik Kolterjahn
Försäljningschef och senior konsult HUI Research

Krönika ur Fastighetsnytt nummer 3, 2013

Ämnen i artikeln:

HUI

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.