Torsdag06.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Samhällsfastigheter

Strategier för stadskärnan

Publicerad: 13 April 2012, 07:34

Göran Cars

Under det senaste decenniet har våra stadskärnor upplevt en positiv utveckling. Attraktivitet och tillväxt kännetecknar de flesta. Detta kan dock inte tas till intäkt för en fortsatt postiv utveckling. Hoten mot en fortsatt positiv utveckling är flera och måste mötas med genomtänkta utvecklingsplaner.


Ämnen i artikeln:

Göran Cars

Det är uppenbart att våra stadskärnor upplevt en renässans under senare år. Handeln har utvecklats positivt under det senaste decenniet och i många stadskärnor har det skett en markant ökning av såväl sysselsättning som boende. Det ökande antalet boende kan förklaras med nya värderingar och livsstilar. Drömmen om villan och vurmen för radhusförorten har för många ersatts av en faiblesse för det urbana livet. Tillväxten av arbetstillfällen beror på två parallella processer. Dels har det skett en ökning av mindre kvalificerade företag inom produkt-, och – framför allt – inom tjänstesektorn. För dessa företag är det centrala läget med god tillgänglighet till kunder och samarbetspartners en förklaring till ökningen. Dels har skett en kraftig ökning av service- och kulturföretag som har sin ekonomiska bas i ett ökat antal boende, förvärvsarbetande och besökare.

Denna positiva utveckling har understötts och förstärkts av stadskärneorganisationer som bidragit till att föra samman olika handels- och kommunala intressen. Många av dessa organisationer har varit mycket framgångsrika i sitt arbete. Man har skapat arenor för samtal och samverkan och där kunnat adressera angelägna frågor av gemensamt intresse, exempelvis marknadsföring, evenemang, renhållning och trygghet. Bra! Men inte tillräckligt om stadskärnorna ska förmå slå vakt om sin attraktivitet och en fortsatt positiv utveckling.

Vad som krävs är en vägledande vision och en därpå grundad handlingsstrategi. Visionen är bilden av en gemensamt önskad framtid och handlingsstrategin är vägen dit.  Kommun, fastighetsägare och andra aktörer har ett gemensamt intresse i att ta fram en vision för utveckling. Den gemensamma visionen ger i sig utvecklingskraft genom att man samstämt ’sätter ned foten’ och pekar på vägen framåt. Men utvecklingskraft förutsätter att man tar ett steg till och tar fram en gemensam strategi. Trots att man är överens om visionen finns det, självklart, olika intressen och ståndpunkter om vägen dit.

I strategin ryms frågor där ett klart och entydigt ansvar för genomförande finns fastlagt. Men det finns också frågor där ansvaret inte med självklarhet kan läggas på en viss aktör. Några av de strategiskt mest angelägna frågorna för stadskärnornas utveckling ligger i detta gränsland.  Dessa frågor utmärks dessutom ofta av att ingen enskild aktör på egen hand har de resurser som krävs för ett framgångsrikt genomförande, samt att det är i dessa frågor meningsskiljaktigheter finns. De största stötestenarna utgörs av frågor om markanvändning för olika ändamål, stråk och kluster samt kostnadsfördelning.

Ta till exempel frågor som rör investeringar och utveckling av allmänna ytor, i form av bland annat torg och gaturum. Här är det självklart att kommunen har ett grundläggande intresse och ansvar, men lika uppenbart är att fastighetsägarnas värde av en viss fastighet ofta är direkt kopplad till kvaliteter i den omgivande yttre offentliga miljön. Exempel på andra frågor av gemensamt intresse, och där parterna är ömsesidigt beroende av varandra, är exempelvis exploateringskostnader och markanvändning för olika ändamål.

För att realisera de värden som kan skapas genom utveckling av stadskärnan måste parterna också lösa de intressekonflikter som finns i olika sakfrågor. Detta betyder i sin tur att vi måste komplettera nuvarande regelverk för beslutsfattande. Framgångsrika strategier för stadsutveckling kan aldrig fattas av enbart en politisk församling, hur klok den än är, lika lite som den kan formuleras av privata intressen. Utmaningen måste vara att skapa informella arenor för samtal och förhandling kännetecknade av en insikt att stadskärneutveckling inte är ett nollsummespel – såväl offentliga som privata värden kan skapas genom samordnade och förankrade strategier för utveckling.

Göran Cars
Professor i samhällsplanering, KTH

Krönika ur Fastighetsnytt nummer 2, 2012

Ämnen i artikeln:

Göran Cars

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.