Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Samhällsfastigheter

Skarp kritik mot privatiseringen av särskilda äldreboenden

Publicerad: 18 februari 2022, 15:26

Kommunal har kartlagt ägandet av särskilda äldreboenden i Sveriges kommuner.

Foto: Kommunal, Kallestad Gorm

Allt fler särskilda äldreboenden har sålts till privata fastighetsaktörer som sedan hyr ut till kommunerna. Nu kritiseras upplägget av Kommunal som tycker att ägandefrågan hamnat under radarn. Fackförbundets färska mätning visar också att över hälften av nyproduktionen byggs i extern regi.


Ämnen i artikeln:

ÄldreboendeKommuninvestSKR

– De två starka skälen till att kommunerna själva ska äga är makten över lokalerna och ekonomin i det hela. På lång sikt blir det billigare att äga sina egna lokaler, säger Marcus Ershammar, utredare på Kommunal till Fastighetsnytt. 

Detta framgår också i den nyutgivna rapporten Det tysta övertagandet, en kartläggning av ägandet av särskilda boenden för äldre där slutsatsen är att kommunerna i allt större utsträckning lämpar över ansvaret för äldreomsorgen på den privata sektorn. 

– Det är en oroväckande utveckling som förtjänar mer uppmärksamhet. Skälet är oftast att kommuner inte har tagit höjd för behoven i tid, utan överraskas och tar in privata aktörer som en snabb lösning, säger Ershammar. 

Läs även: Samhällsfastigheter högst på investerarnas önskelista 

Kartläggningen visar att allt fler särskilda äldreboenden både på glesbygden och i tätbefolkade regioner ägs av privata fastighetsbolag som har nischat sig mot den offentliga sektorn som hyresgäst. 

– Kommunerna ser kortsiktiga vinster men skjuter problemen på framtiden. När de långa hyreskontrakten löper ut står de på ruta ett igen med hyreshöjningar, färre platser och svårigheter att planera om sina lokaler, vilket sedan kräver nedskärningar inom andra områden.

Mätningen visar att en femtedel av kommunernas befintliga särskilda boenden och 55 procent inom nyproduktionen ägs av externa aktörer.

– De byggs inte så ofta, vanligtvis var 10–15 år i en kommun, men fler kommuner skulle kunna behålla ägandet genom erfarenhetsutbyte och dialog med SKR, Kommuninvest och andra nätverk som kan underlätta för dem som vill äga sina särskilda äldreboenden. 

Kommunals förslag

• Kommunerna ska äga sina särskilda boenden för äldre.

• Ägandefrågan behöver få större utrymme i kommunerna och statistiken.

• Kommunerna behöver stöd för att kunna agera långsiktigt i ägandefrågan.

• Det behöver byggas fler särskilda boenden för äldre.

 

Källa: Kommunal

Det är enligt honom bättre att diskutera olika finansieringsalternativ först i stället för att släcka bränder med hjälp av privat kapital. Samtidigt blir många kommuner flitigt uppvaktade av privata investerare som lockas av segmentet som har både låg risk och ett långsiktigt kassaflöde.

– Följden blir dock att kommunerna förlorar makten över lokalerna som de är beroende av för att kunna klara sitt lagstadgade ansvar för äldreomsorgen. 

Läs även: Bostadsbyggandet ökar - här är kommunerna som ska bygga mest

Under den senaste mandatperioden har 73 kommuner färdigställt totalt 135 särskilda boenden och byggtakten behöver öka kraftigt för att nå finansdepartementets mål om 560 nya äldreboenden till 2026.

– Särskilt då allt fler är 80 plus och lever längre, vilket ökar omsorgsbehovet och kräver långsiktiga lösningar som är hållbara på sikt, säger Marcus Ershammar. 

Även detta har fått investerare, som vuxit från ett fåtal till ett femtiotal på bara några år, att se mycket positivt på marknaden för särskilda äldreboenden. Totalt har 83 procent av landets 290 kommuner svarat på hela undersökningen.

Rapportens resultat i korthet

Minskad flexibilitet samt ränte- och restvärdesrisk är nackdelar som kommer av att äga verksamhetslokaler, men långa hyreskontrakt och långsiktigt stor efterfrågan på boendeplatser suddar ut detta. 

• Drygt en tredjedel av kommunerna i enkäten har minst ett särskilt äldreboende som ägs av en extern aktör. En femtedel av kommunernas samlade särskilda äldreboenden ägs av en extern aktör.

• I gruppen större städer och storstäder har 35 procent av särskilda äldreboenden externa ägare, medan motsvarande andel i glesbygdskommuner ligger på omkring 5 procent.

• Av de särskilda äldreboenden som färdigställts från hösten 2018 till sommaren 2021 har 55 procent en annan ägare än kommunen.

• Det vanligaste skälet till försäljningen är att kommunen slipper finansieringskostnaden, 25 procent av svaren avsåg detta medan resten av svaren uppgav splittrade orsaker.

 

Källa: Kommunal

 

Teresa Ahola

Reporter

teresa.ahola@fastighetsnytt.se

Ämnen i artikeln:

ÄldreboendeKommuninvestSKR

Dela artikeln:

Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.