Nu ska framtidens skola byggas!

Krönikan är tidigare publicerad i Fastighetsnytt nummer 4, 2018.

De ökande och akuta behoven av verksamhetslokaler för barnomsorg och skola är alarmerande. Förstår politiker, stat och kommuner omfattningen samt tidspressen vi står inför? Om bostadsbristen är ett akut problem så är det inget mot bristen på skolor. Redan idag är skolan Sveriges största arbetsplats och den ska alltså växa med 1/3-del på väldigt kort tid. Det behövs uppenbart ett styrinstrument i form av en skolförsörjningsplan på kommunnivå likt den obligatoriska bostadsförsörjningsplanen och Sverige måste gå till handling, nu.

I en enkät som Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har genomfört framgår att i de 233 svarande kommunerna planeras 600 förskolor och 350 grund- och gymnasieskolor att byggas under de kommande tre åren. Forum Bygga skola som är en think tank för oss aktörer som är delaktiga i planering, utveckling och byggande av skola har uppskattat investeringsbehovet i nya skolor samt i renovering och tillbyggnad till sammantaget 400 miljarder kronor. Siffran är i underkant då en utveckling mot tuffare energikrav kommer att innebära att flera renoveringar och ombyggnader kommer behöva ersättas med rivning och nyproduktion.

Att finansiera nyproduktion av lokaler för skola är i mångt och mycket en ny uppgift för Sveriges kommuner som flera tillsynes inte är förberedda på och som tillsammans med bostadsförsörjningsansvaret och välfärdsinvesteringar i stort kommer att bli mycket mäktigt för många. Behoven på den offentliga fastighetsmarknaden är omfattande och tuffa utmaningar väntar Sveriges kommuner till följd av en kraftigt växande befolkning och demografiska förändringar. Samtidigt är utgångsläget i sig utmanande och som Sveriges största fastighetsägare har kommunerna redan idag ett omfattande behov att underhålla, renovera och reinvestera i ett stort och i flera fall ålderstiget bestånd av bostäder och verksamhetslokaler. Flera är sannolikt de kommuner som analyserar ”krokodilgapet” mellan ökade kostnader och intäkter och som gör krasch-tester för att se när ekvationen inte längre går ihop. Flera kommuner har ökat sin låneskuld väsentligt under senare år för att investera i tillväxt och för några uppstår säkert ett läge då kostnaderna överstiger intäkterna redan vid relativt måttliga räntehöjningar.

Att genomföra den nyproduktion som krävs är delvis också en ny utmaning eller i vart fall är det i flera kommuner länge sedan man senast byggde nytt. Det kommer kräva en kompetens- och resursuppbyggnad på bekostnad av investeringar i effektiviseringar i ny teknik och arbetssätt eller fler händer och fötter inom kärnverksamheten. Vi ser exempel på större kommuner och kommunala bolag som bygger upp egna nyproduktionsorganisationer. Det kan rimligen inte vara varken långsiktigt hållbart eller kostnadseffektivt.

Vi som utvecklar och bygger dessa skolor känner ett oerhört stort ansvar inför uppgiften. Vi känner att vi både kan och vill bidra till att världen bästa skolbygge med 1 000 nya förskolor och skolor blir verklighet.

Åsa Henninge
Vd, Wästbygg Projektutveckling