Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Rekrytering

Vad kan staten göra när parterna styr?

Publicerad: 27 juni 2017, 12:00

Foto: Studio CA.

Bristen på kompetens är fortsatt det som flest företag nämner som sin största utmaning när byggtakten ska upp. Lösningarna är många, men tycks svåra att realisera. Under våren har branschen vid olika tillfällen träffat representanter från högsta ort för att ta reda på vad staten kan göra åt situationen i ett Sverige där systemet är uppbyggt på att arbetsmarknaden sköter sig själv.


Ämnen i artikeln:

Peter Eriksson

Artikeln är tidigare publicerad i Fastighetsnytt nummer 3, 2017.

Bristen på kompetens är fortsatt det som flest företag nämner som sin största utmaning när byggtakten ska upp. Lösningarna är många, men tycks svåra att realisera. Under våren har branschen vid olika tillfällen träffat representanter från högsta ort för att ta reda på vad staten kan göra åt situationen i ett Sverige där systemet är uppbyggt på att arbetsmarknaden sköter sig själv.

En tisdag i slutet av mars träffades representanter från olika bygg- och fastighetsbolag på Västsvenska Handelskammarens kontor i Göteborg. Huvudperson vid mötet var Peter Erikssons statssekreterare Alf Karlsson, som från mötet skulle få med sig branschens inspel till regeringens försök att lösa bristen på arbetskraft – med den grundläggande motsättningen att arbetsmarknaden sedan länge styrs av dess parter.

Under mötet var bolagen överens om att ett av de främsta sätten att lindra bristen skulle vara att på olika sätt anställa grupper som idag står utanför arbetsmarknaden – unga och nyanlända, frågor det redan jobbas med runt om i branschen och genom olika statliga insatser, som exempelvis de så kallade snabbspåren.

Alf Karlsson säger till Fastighetsnytt att det under vintern har förts ett trepartssamtal mellan prater inom byggsektorn, Arbetsmarknadsdepartementet och Arbetsförmedlingen kring just nyanländas etablering.

– Parterna har också sökt främjandemedel från Arbetsförmedlingen som avser utveckling av deras insatser i syfte att påskynda nyanländas etablering genom att synliggöra nyanländas kompetens eller främja användningen av arbetsmarknadspolitiska insatser för nyanlända, säger han.

Enligt Karlsson kan insatserna handla om att översätta valideringsmodeller till andra språk eller att utveckla och genomföra snabbspår.

– Det finns också ett pågående snabbspår för fastighetsbranschen som ska möjliggöra för nyanlända fastighetstekniker och ingenjörer att snabbare få tillträde till den svenska arbetsmarknaden.

Arbetsförmedlingen har dock, generellt sett, haft problem med att hitta och identifiera rätt kandidater för snabbspåren, enligt Alf Karlsson.

Ser man till deltagarantalet i snabbspåren i yrken kopplat till bygg- och fastighetsbranschen hade man från januari 2016 till slutet av februari 2017 totalt 811 deltagare. Av dem var en stor majoritet tjänstemän inom byggsektorn eller tekniker och ingenjörer (se tabell). Sifforna ska ses i ljuset av att Sveriges Byggindustrier menar att det behövs ytterligare 40 000 årsarbetare om de ökända 700 000 bostäderna ska kunna byggas.

– Det har också riktats kritik mot Arbetsförmedlingens träffsäkerhet i snabbspåren, och parterna har inte heller haft samma bild av hur många möjliga kandidater som finns i målgruppen för de olika spåren, säger Alf Karlsson.

Från arbetsgivarhåll i branschen har det även lyfts önskemål om att arbetsmarknadens parter moderniserar kollektivavtalen och gör dem mer flexibla, något man även lyfte under mötet med Alf Karlsson.

– Detta är uteslutande en fråga för arbetsmarknadens parter. Regeringen värnar den svenska modellen där arbetsmarknadens parter i huvudsak reglerar arbets- och anställningsvillkor i kollektivavtal. Dessa avtal verkar tillsammans med lagstiftning och innehållet i dem är en fråga för parterna, inte för regeringen, säger Alf Karlsson.

Att staten ”värnar den svenska modellen” är något Alf Karlsson återkommer till. Samtidigt är en tydlig önskan från företagen, till just staten, att regeringen bör sätta mer press på parterna för att få till stånd en förändring i frågan. Under mötet vill man bland annat se ett större lönespann, lägre lägstalöner, slopade ackord och mer flexibilitet kring bestämmelserna om praktik och timmar. Så vad kan staten egentligen göra, när ansvaret ligger på parterna?

Alf Karlsson, Statssekretetrare hos Peter Eriksson. Foto: Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet.

En sak man är att starta utredningar. I december tog regeringen emot en utredning om just arbetskapaciteten i byggbranschen.

En av slutsatserna var att kompetensförsörjningen inte kommer att kunna lösas enbart genom inhemsk arbetskraft. ”Det kommer att vara nödvändigt att komplettera med och att stimulera fortsatt tillgång till arbetskraft från andra länder under de närmaste åren eftersom det inte finns förutsättningar att genom inhemska åtgärder säkra den kompetens som krävs”.

Dessutom menade rapportförfattarna att man i fortsättningen inte kan utgå ifrån att det är realistiskt att arbetet i byggsektorn kan bedrivas under så ansträngda arbetsförhållanden som nu, framöver: ”det rapporteras om omfattande sjukskrivningar och hög personalomsättning liksom avkall på kvalitet i arbetet och fördröjda arbetsprocesser till följd av personalbrist”, skriver man.

Hur går ni vidare för att det på riktigt ska hända något med de förslag som utredarna tog fram? Har du något konkret exempel som ni jobbar med just nu?
– Inom Regeringskansliet pågår nu ett arbete med att se över förslagen, där inte minst Arbetsmarknads- och Utbildningsdepartementen är involverade. Eftersom många av förslagen har budgetära konsekvenser får regeringen i dessa delar återkomma i budgetpropositionen i höst, säger Alf Karlsson.

Maria Nordlander

Ämnen i artikeln:

Peter Eriksson

Dela artikeln:

Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.