Tisdag27.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Rekrytering

Stora rekryteringsbehov till välfärdssektorn framöver

Publicerad: 25 Maj 2012, 09:44

Mats Kinnwall

Välfärdssektorn behöver rekrytera tusentals nya medarbetare under perioden 2010 till 2019. Det beror på stora pensionsavgångar och en ökad efterfrågan på välfärdstjänster.


Ämnen i artikeln:

Mats Kinnwall

Krönika ur Fastighetsnytt nummer 3, 2012

Välfärdssektorn behöver rekrytera tusentals nya medarbetare under perioden 2010 till 2019. Det beror på stora pensionsavgångar och en ökad efterfrågan på välfärdstjänster.

Andelen äldre och unga i befolkningen kommer att öka, vilket skapar större efterfrågan på välfärdstjänster. Dessutom blir befolkningen rikare vilket innebär att en ökande andel av den stigande köpkraften kommer att riktas mot välfärdstjänster.

De regionala skillnaderna i rekryteringsbehov är stora. I glesbygdskommunerna blir andelen äldre i befolkningen allt större, vilket skapar stora behov i bland annat äldreomsorgen. I storstäderna ökar däremot behoven av personal i förskola och skola mer än i andra delar av landet.

De demografiska förändringarna ställer stora krav på att välfärdstjänsterna fortsätter att förbättras och effektiviseras. Ny teknik och IT-utveckling, nya läkemedel och behandlingsmetoder samt nya kommunikationsmöjligheter gör detta möjligt samtidigt som det skapar nya välfärdsjobb med krav på nya kompetenser hos medarbetarna.

Mellan 2010 och 2019 ökar både andelen äldre och andelen barn i befolkningen. Antalet anställda i sektorn behöver därför öka med ungefär 90 000 fram till 2019, varav cirka 65 000 till det kommunala området och 25 000 till landstingsfinansierade verksamheter. Både de verksamheter som kommuner och landsting bedriver i egen regi och de företag, stiftelser och andra som utför offentligt finansierade välfärdstjänster behöver nyrekrytera.

Cirka 330 000 personer når pensionsålder mellan 2010 och 2019. Av dessa jobbar 290 000 inom kommuner och landsting och 40 000 hos andra offentligt finansierade utförare. Det största antalet pensionsavgångar kommer att ske fram till år 2014.

Den rekryteringsprognos som Sveriges kommuner och landsting nyligen presenterade omfattar hela välfärdssektorn, det vill säga kommuner, landsting/regioner eller verksamheter finansierade av dessa. Prognosen har fokus på yrken och kompetenser som behövs i sektorns kärnverksverksamheter.

Var fjärde anställd i Sverige, 1,1 miljoner människor, arbetar i kommunsektor. Av dessa arbetar 700 000 i kommuner, 250 000 i landsting/regioner och 125 000 hos privata utförare. Totalt behöver cirka 422 000 personer rekryteras till välfärdssektorn mellan 2010 och 2019 som en följd av pensionsavgångar och ökad efterfrågan på välfärdstjänster.

Rekryteringsbehoven skiljer sig som nämnts mycket mellan olika regioner och olika verksamheter. Störst i antal är rekryteringsbehovet i socialtjänst/äldreomsorg samt i förskola/skola. Dessa verksamheter svarar för närmare hälften av det totala rekryteringsbehovet, cirka 100 000 vardera. Det innebär att en tredjedel av medarbetarna i skolan, förskolan och omsorgen kommer att vara nya 2019 jämfört med 2010. Näst störst rekryteringsbehov i antal har hälso- och sjukvården, där drygt 80 000 personer beräknas behövas. Det innebär att en dryg tredjedel av medarbetarna (36 procent) kommer att vara nya 2019 jämfört med 2010. Andelen nyanställda inom området service är ännu högre, 46 procent.

I sektorn finns också stöd- och ledningsfunktioner som är viktiga för verksamheten. Det är till exempel ekonomer, jurister, HR- och personalfunktioner, kommunikatörer, administratörer och chefs- och ledningsfunktioner. Enligt prognoser från andra bedömare kommer det på arbetsmarknaden i stort att råda balans mellan utbud och efterfrågan på civilekonomer, personalvetare och jurister de närmaste åren. Behoven kan dock skilja sig både mellan arbetsgivare och mellan olika regioner. Vad gäller chefer, har SKL i en tidigare rapport konstaterat att 15 000 av 37 000 chefer i kommuner och landsting kommer att gå i pension under den närmaste tioårsperioden.

Verksamheten i välfärdssektorn är kunskapsintensiv. Kommuner och landsting har en stor andel högutbildade medarbetare. Nästan hälften av de anställda inom kommunerna och närmare 70 procent av de anställda inom landstingen har minst en eftergymnasial utbildning. Det kan jämföras med den privata sektorn där andelen är drygt 30 procent. Det är således mycket viktigt att dimensioneringen av utbildningar som ska förse välfärdsområdet med arbetskraft är anpassade för framtida behov av välfärdstjänster – för aptiten på arbetskraft inom sektorn kommer att vara glupande!

Mats Kinnwall
Chefsekonom, Sveriges Kommuner och Landsting

Krönika ur Fastighetsnytt nummer 3, 2012

Ämnen i artikeln:

Mats Kinnwall

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.