Läge för öronmärkning?

Artikeln är tidigare publicerad i Fastighetsnytt nummer 3, 2017.

En grundläggande pusselbit för att arbetsmarknaden ska fungera är att människor utbildar sig – gärna till de yrken som behöver arbetskraft. Var ligger ansvaret för att matchningen blir rätt? Måste branschen bli bättre på att själva påverka utbildningarna? Fastighetsnytt träffar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning.

När man pratar om bristen på arbetskraft i bygg- och fastighetsbranschen får man ofta höra många olika lösningar för hur problemet ska lösas här och nu med snabbspår, nya sätt att få in nyanlända ingenjörer eller mer flexibla kollektivavtal. Men tittar man på lång sikt är det svårt att blunda för att det finns ett visst antal utbildningsplatser inom segmentet – platser som behöver blir fler för att på sikt kunna motsvara behovet.

Den rödgröna regeringen har sedan den tillträdde för snart tre år sedan budgeterat för att bygga ut universitet och högskolor med 18 000 nya platser till 2021. Sedan högskolereformen 1993 bestämmer svenska högskolor och universitet själva hur de vill dimensionera antalet nya platser på varje utbildning. Det är dock regeringen som budgeterar för platserna och hur många de ska vara.

För att nya platser ska matcha arbetsmarknadssituationen på ett bra sätt, har regeringen dock ett verktyg de kan använda för att påverka – de kan nämligen öronmärka platser till de yrken som behöver ökas på.

– Det staten kan göra är att bygga ut antalet platser, och det gör vi nu rejält. Sen finns det möjlighet för oss att öronmärka mot vissa utbildningar. För oss har det gällt lärar- och vårdutbildningar som vi sett som särskilt viktiga – det är där vi inte riktigt klarat av dimensioneringen, säger Helene Hellmark Knutsson när vi pratar med henne under Socialdemokraternas partikongress i Göteborg.

Några öronmärkta platser till bygg- och fastighetssektorn finns alltså inte. Enligt Hellmark Knutsson ligger istället ansvaret på högskolor och universitet – och på branschen själv.

– Bygg- och fastighetsbranschen är otroligt omfattande och omsätter miljarder kronor. Ändå har man en ganska svag tradition av att samverka med högskolor och universitetet kring forskning och utbildning. Samtidigt som vi bygger ut utbildningsplatserna så behöver därför också samverkan mellan bransch och lärosäten stärkas, säger hon.

Hon menar alltså att branschen själva måste bli bättre på att påverka högskolorna, för att de på ett bättre sätt ska veta om det stora behovet – och dimensionera de så kallade ”fria platserna” till utbildningar inom bygg och fastighet.

– Det är inte regering och riksdag som fördelar platserna utan det är högskolorna och universiteten själva, och så har det varit de senaste dryga 20 åren. Det bygger på att branscherna själva är aktiva och samverkar för att påverka utbildningsutbudet.

Finns det några planer på att öronmärka några platser till just bygg- och fastighetsbranschen, med tanke på den bristsituation som är?
– Nej. Nu är vi inne i en budgetprocess så jag kan inte kommentera det. Men som sagt, vi bygger redan nu ut med en plan på 18 000 nya platser. En del av dem är fria platser som är möjliga för branschen att påverka så att en hel del av dem kommer till den brist man upplever sig ha.

Hur mycket pratar du och dina medarbetare med Peter Eriksson och hans medarbetare? Finns det något samarbete som gör att ni vet om att det här en viktig branschfråga?
– Absolut, vi har ett nära samarbete med inte minst Näringsdepartementet. Vi vet ju att vi har kompetensbrist i nästan samtliga branscher idag, så vi behöver förbättra dimensioneringen men framför allt behöver vi bygga ut antalet platser – vilket vi gör. Vi behöver också stärka samverkan mellan bransch och utbildningssamordnare, så att det blir en bättre matchning av både utbildningens innehåll men också antalet platser inom vissa områden.

Forskning för att attrahera utländsk arbetskraft
En annan lösning som lyfts fram för att komma till rätta med bristen på kompetens, bland annat i den utredning om arbetskapaciteten i byggbranschen som regeringen mottog i december, är att Sverige i allmänhet och branschen i synnerhet måste bli bättre på att locka arbetskraft till Sverige från andra länder.

Ett steg i samma riktning är att regeringen har tillsatt en internationaliseringsutredning för att titta på hur Sverige kan stärka sin attraktivitet som studie- och forskningsnation, och därmed förhoppningsvis få fler att stanna kvar på den svenska arbetsmarknaden efter studierna.

– Syftet med det är bland annat att locka till sig arbetskraft som behövs i Sverige, men också för att bidra till en ökad internationalisering av våra högskolor och universitet. Globaliseringen gör att fler verkar i internationella miljöer vilket gör att fler företag vill attrahera utländsk kompetens.

Kunskapsdriven stadsutveckling
De senaste åren har ett nytt begrepp dykt upp inom samhällsbyggnadsområdet: ”kunskapsdriven stadsutveckling”. Begreppet har främst använts i sammanhang där man pratar om de nya internationella forskningsanläggningarna MAX IV och ESS i Brunnshög utanför Lund. I en omvänd ordning ser kommunen där hur forskningen kommer först och banar väg för helt nya stadsdelar med bostäder, kontor och service.

MAX IV i Lund invigdes förra sommaren. Foto: Maria Nordlander.

Enligt Helene Hellmark Knutsson är utvecklingen logisk.

– Det som attraherar företagsetableringar men också människor allra mest är tillgången till utbildning, forskning, utveckling och kompetens. Därför stärks de städer som har universitet eller, som i det här fallet, forskningsanläggningar. Det är ett sätt att bidra till att det byggs upp nya stadsdelar där det finns behov av både bostäder och arbetsplatser, där företag gärna etablerar sig.

Hon menar att det viktigaste för företag när de väljer var de ska etablera sig är tillgången till studenter och människor med hög kompetens.

– Det kommer det i allra högsta grad att finnas kring de här stora forskningsanläggningarna. Det kommer också att bli internationella miljöer där forskare från hela världen kommer att vara. Det är en enorm drivkraft för stadsutveckling och tillväxt i städerna.

Maria Nordlander