Föreslår sänkt tak på ränteavdrag

Sänk taket på ränteavdraget samtidigt som man ser över kapitalbeskattningen. Det föreslår Stefan Attefall, tidigare bostadsminister, i ett inlägg på Di Debatt på torsdagen. Han menar att så riskerar man inte att slå mot den allt ökade byggtakten och dessutom värnar man den neutrala kapitalbeskattningen i Sverige.

Vid en snabb blick verkar det vara en ganska självklar att slopa ränteavdraget då ränteläget är lågt och skuldsättningen och bostadspriserna ökar.

”Men, som vanligt, är frågan lite mer komplicerad. Ränteavdragen är en del av en neutral kapitalbeskattning och konstruerades i samband med skattereformen 1991. Avdraget är generellt för alla räntekostnader och motsvaras av en generell kapitalskatt på 30 procent. Du får göra avdrag för räntorna på en investering, och betala skatt när du gör en reavinst. Ska man begränsa ränteavdragen bör därför kapitalskatten också sänkas. Särskilt när vi i Sverige har en internationellt sett mycket hög kapitalbeskattning,” skriver Attefall.

De låga räntorna riskerar att skapa obalanser i ekonomin, konstaterar han, och finanspolitiken måste därför vara ansvarsfull. Därför är det viktigt att öka bostadsbyggandet ytterligare. Rädslan får skuldsättningen får inte leda till att inga nya bostäder produceras. Ett realt samhällsekonomiskt värde skapas när en ny bostad byggs, det dämpar prisutvecklingen då underskottet på bostäder minskar. Därför är det viktigt att inte stänga vägarna för dem som har goda inkomster men litet eget kapital och vill köpa hus.

”Dessutom måste effekterna analyseras av vad som sker om ränteavdragen försämras när räntorna börjar stiga. Eftersom rörligheten är ett stort problem måste flyttskatterna sänkas. Hur får man ihop detta skattetekniskt och fördelningspolitiskt?

Eftersom skuldsättningen är högst i våra storstäder är det rimligt att rikta in sig på detta. En konkret åtgärd som snarast skulle kunna vidtas är att sänka taket för fullt ränteavdrag.”

Han påpekar att räntetaket konstruerades i en tid då räntorna var betydligt högre. Taket ligger idag på 100 000 kronor per år och skulle man sänka det till 75 000 kronor skulle den årliga bostadskostnaden för ett hushåll med två låntagare och 8 miljoner kronor i lån öka med 5000 kronor. Ett hushåll med lån i häradet 2-3 miljoner kronor skulle inte drabbas alls.

”Men det krävs också att man ser över hela kapitalbeskattningen i syfte att rigga ett system som motsvarar dagens ekonomiska miljö, internationell konkurrenskraft och med välavvägda lösningar där skatter och bostadsfrågor vägs samman i ett helhetstänkande. Detta bör regering och opposition göra i lugn och ro efter att de har löst frågan om amorteringsreglerna,” skriver Stefan Attefall på Di Debatt.

Redaktionen

Källa: di.se/debatt