Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag26.01.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Logistik

Optimala logistikflöden för framtidens behov

Publicerad: 3 Oktober 2016, 12:52

NASA:s kontrollcenter.

Foto: Wikipedia.

Det moderna samhället är helt beroende av leveranser. Vi kan varken köpa basala nödvändigheter eller dyra onödiga prylar utan att det får att leverera dem, antingen till butik eller till slutkund. I framtiden blir behovet ännu större men hur säkrar man smidiga leveranser och vilken roll spelar den teknologiska utvecklingen?


En längre version av artikeln är tidigare publicerad i Fastighetsnytt nummer 4, 2016.

Vilken är logistikens viktigaste uppgift? Sannolikt blir svaret på denna fråga att se till att en vara levereras på ett så smidigt och säkert sätt till slutkund. Distributionskedjan av en vara som produceras utomlands och köps av en kund i Sverige har många länkar. Allt från fabrik till hamn, till ny hamn, och därifrån till en distributionscentral i Sverige för att slutligen slussas vidare till en citynära logistikhub och därifrån till slutkund. Det finns många eventuella riskmoment och flaskhalsar i distributionskedjan och olika krafter och funktioner, som konsumenten aldrig tänker på och känner till, vars uppgift är att säkra leveransen.

På logistikfastighetsbolaget Catenas Logistiktrender Live i april berättade exempelvis analytikern Ulf Pettersson att ända sedan andra världskriget slut har USA:s flotta åtagit sig att skydda varuflöden över världens hav. I det syftet har man strategiskt placerat ut sina flottbaser och hangarfartyg runt om i världen och skapat ett tätt nät av militär närvaro på havet. Självklart kostar det en del av landets militärbudget men hittills lär USA inte ha begärt någon större monetär ersättning för sina besvär, detta sannolikt då landet självklart har ett stort ekonomiskt intresse av försvara, genom se till att världshandeln fungerar som den ska.

Behöver man då försvara varurutterna? Historien är full av exempel på det. Ta exempelvis de pirater som härjade i Karibien mot slutet av 1600-talet, eller dagens pirater som opererar runt Afrikas horn. Eller om man går långt tillbaka i historien till korstågens tid. Det var inte så att Europas monarker enbart var måna om att upprepat befria Jerusalem, ett viktigt inslag i korstågen var att hålla Sidenvägen, den viktiga handelsleden med Fjärran östern öppen. Därifrån fick vi siden och kryddor med mera som var viktiga för de rikare och finare européerna.

Last mile
Detta är dock inte en historielektion utan här ska vi prata om den sista länken i den distributionskedjan. Ett fenomen som på fikonspråk kallas för last mile och handlar om leveransen av varan från den citynära logistikladan till slutkonsumenten och ett fenomen som fastighetsägare inom lager/logistik-segmentet har börjat ägna allt större uppmärksamhet åt.

– Sista milen, last mile, är ett begrepp som används för att belysa den sista findistributionen från kund där transporten ofta blir kundunik, säger logistikexperten Paul Kleiby, vd för konsultföretaget Network Logistics.

En transport sista sträckan som blir skräddarsydd. Det låter måhända lyxigt men faktum är vi handlar mer och mer via nätet och får varorna levererade hem, eller till närmaste livsmedelsbutik. På kapitalmarknadsdagarna i Båstad i somras berättade Gustaf Hermelin, vd för Catena, om en framtid där det gamla klassiska postkontoret får en uppståndelse, efter att ha setts som dyrt och ineffektivt, och lagts ner. Framtidens godsflöden kommer dock att ställa helt nya krav på samhället.

Hur ska man exempelvis planera den nya stadsdelen för att den ska kunna hantera tusentals matkassar varje vecka, för att inte tala om Ikea-möblerna eller IT-prylarna som folk väljer att få hemlevererade. I framtiden.

I framtiden kommer vi att få se betydligt fler citynära terminaler, distributionscentraler menar Gustaf Hermelin. Terminaler, där gods lastas om från fjärrtransport, antingen från ett centrallager (exempelvis i Jönköping) eller från en godsdepå i hamnen, till transportdon som kan vara bilar, cyklar eller till och med drönare, som sedan levererar till slutkunden. Det är just detta som kallas för last mile.

Optimala flöden med självgående fordon
Det kan verka enkelt att leverera men det är nog enklare sagt än gjort. Dagens unga vill inte bo i stora villaområden utan i trånga innerstadsmiljöer och det är först och främst de som kommer att ta emot leveranser. Det innebär att leveranserna också måste göras i en miljö där det redan är för trångt. För trångt är det, det vet alla de som någonsin har sett ett av centrala Stockholms våghalsiga cykelbud som varje dag riskerar liv och lem för att leverera kuvert eller småpaket som vi absolut inte kan vänta en sekund längre på. Det vet också alla som försökt ta bussen vidare från centralen till jobbet.

Trots all trånghet så fungerar det ändå relativt smidigt och det är något de flesta tar för givet. Det fungerar, men det krävs inte mycket för att det ska sluta fungera. I sin presentation på Logistiktrender Live visade Ulf Pettersson en bild från amerikanska rymdmyndigheten Nasas kontrollcenter i Houston. En imponerande vy men när han sedan visade en bild från staden Tokyos trafikledningscenter tappade nog en del av publiken hakan. Hans poäng var enkel. Varje dag görs det ett idogt arbete för att se till att trafiken fungerar smidigt.

Det är där digitaliseringen kommer in. Modern teknologi har gett oss helt nya verktyg för att förenkla detta arbete och se till att allt går smidigare. Ett problem är att dagens strukturer inte är helt skapade för att dra nytta av denna optimeringsteknologi, exempelvis körs bilar fortfarande av människor och problemet med människor är att de kan vara bångstyriga. Det görs dock stora framsteg i syfte att optimera flödena i persontrafiken, både den kollektiva och den icke kollektiva, och den i mångt och mycket futuristiska teknologi man redan har börjat utveckla kommer sannolikt att påverka våra städer betydligt mer än vi inser. Tänk bara på när alla bilar är självkörande och kan skickas ut till fältet utanför staden när vi shoppar. Dagens parkeringsplatser kan utnyttjas till annat och när trafiken är helt datorstyrd har vi inte längre samma behov för breda avenyer och boulevarder, i alla fall inte i de länder där militären inte skrytparaderar på högtidsdagar.

Behöver förstå flödena
För att knyta ihop säcken borde vi kanske gå tillbaka till fastighetsvinkeln på det hela. Hur bör en fastighetsägare ställa sig när det gäller att kunna dra nytta av last mile-tänket? Och hur viktigt är det för framtida logistikflöden att man placerar sina fastigheter i stadsnära lägen? Logistikexperten Paul Kleiby får svara på den sista frågan.

– Det är viktigt att skilja på vilken typ av fastighet det gäller. Handlar det exempelvis om en fastighet för en grossist som har ett stort lager för hela den nordiska marknaden så är det inte så viktigt att man är citynära. Däremot kommer du att behöva ett distributionscenter för att försörja last mile till en stad, säger han.

Ett sådant distributionscenter är lämpligt beläget i närheten till en stad, gärna i utkanten, så att den sista milen inte blir för lång. Hur ska då en stadsplanerare tänka för att för att kunna skapa det optimala citylogistikflödet?

– Det är en svår fråga och svaret ligger nog i att en stadsplanerare behöver förstå vad som krävs för att varuförsörjningen i city ska fungera. Man behöver veta vilka flöden som finns och hur de fördelas på olika typer av mottagare, säger Paul Kleiby.

Han förklarar att det inte endast är de boende som handlar på nätet och detaljhandeln eller dagligvaruhandeln som behöver ta emot leveranser.

– Tittar man på antalet leveranser så är det kontor som genererar flest leveranser, säger han.

Något som i sig skapar en utmaning för optimeringen av flöden då kvälls- och nattetid sällan brukar anses vara kontorstid.

Sverrir Thór

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.