Kontor för sociala genier och ensamvargar hett: ”Det nya normala blev inte som vi tänkt”

– Det nya normala och aktivitetsbaserade ytor blev inte som vi hade tänkt oss. Väldigt många säger att de inte kan koncentrera sig på kontoret. Det räcker inte att rita in fyra skrivbord i ett hörn och tysta zoner, särskilt om de placeras vid toaletter och kaffemaskiner, säger Jonas Falk, arkitekt och partner på Strategisk Arkitektur, i en livesändning. 

Frågan diskuterades på ett onlineseminarium förra veckan med den färska kontorsrapporten ”Nybyggarna” från Atrium Ljungberg som utgångspunkt. Slutsatsen är att återgången till kontoret inte blev fullt lika framgångsrik som tänkt, trots satsningar på teknik och möbler.

– Glöm inte att bygga smårum. Man lockar inte medarbetare med fler soffor, utan med mer individfokuserat arbete. Det behövs fler mindre arbetsrum och större variationsrikedom. Tricket är att få till en hel palett av miljöer, från stängda till öppna rum, helst med genomskinliga väggar, säger Jonas Falk.

Vi behöver möta våra känslor och hitta en plats som matchar vårt humör för dagen.

My Lunsjö, arkitekt och beteendespecialist på 3XN/GXN, tar ofta stöd av perceptionspsykologi och personlighetstester som The Big Five i sitt arbete och drar därför detta till sin spets.

– Vi har nästan uteslutande fokuserat på aktivitetsbaserade kontor med funktioner såsom tysta områden och spelrum snarare än stämningar och hur man känner sig i rummet. 

Men det nya är att skapa atmosfäriska zoner framför funktionella, fortsätter hon. 

– Vi behöver möta våra känslor och hitta en plats som matchar vårt humör för dagen. Dagsformen varierar ju väldigt mycket. Man känner sig på ett sätt på en måndag och på ett annat sätt en solig fredagseftermiddag. 

Läs även: Så ser bolagens kontorsbehov ut – nu och framåt: ”Minskat våra ytor” 

Hon säger att framtidens kontor behöver lyfta introverta, extroverta och ambiverta personlighetsdrag, samt ha olika typer av rum som passar energinivån för dagen. 

– Det kan vara värt att överväga exempelvis färgpsykologi i utformningen av kontor. Det kostar inte mer att välja rätt färg, ljus och material, som påverkar oss stort och sätter sinnena i spel. 

Jag har sett för många välgenomförda kontor som liknar möbelbutiker, utan själ eller karaktär.

Det har i sin tur ökat efterfrågan på människofokuserade yrken som miljöpsykologer, antropologer, beteendevetare och hållbarhetsspecialister, enligt Lunsjö. Jonas Falk bekräftar också detta inte minst då dagens beställare allt oftare är HR-chefer snarare än fastighetschefer. 

– Den förändringen är jättebra för då börjar man ju i rätt ände, snarare än att försöka hyra så billiga kvadratmeter som möjligt. Det här är som godis för mina öron. För vi brottas hela tiden med det rationella byggandet där alla kontor ska vara likadana.

Den långsiktiga prognosen är också att fler kontor kommer att väljas efter serviceutbudet i kvarteret. 

– Hittar man apotek, restauranger och butiker så fort man kliver ut ur kontorshissen så blir det lättare att locka dit anställda. Men även här krävs individualitet eftersom lockelsen för andra tvärtom kan vara natur och den gröna urskogen, säger Jonas Falk. 

Richard Hammarskiöld, Creative Director & Business Development på A House, beskriver dagens kontor som ”en oorganisk historia”, där förändring kräver näring, dialog, service, tjänster och möten. 

– Annars är det bara möbelpolitik. Jag har sett för många välgenomförda kontor som liknar möbelbutiker, utan själ eller karaktär. Fast kontoret egentligen borde vara polysensuellt och som ett ständigt cocktailparty.

Linus Kjellberg, affärsutvecklingschef på Atrium Ljungberg. Foto: Atrium Ljungberg

Linus Kjellberg, affärsutvecklingschef på Atrium Ljungberg, uppger att man i rapporten djupintervjuat hyresgäster, forskare och flera arkitekter som ligger i framkant när det gäller utformningen av morgondagens arbetsplatser. 

– En stor trend är välbefinnande och att hjärnan ska må bra, oavsett om det handlar om att plocka in mer grönska eller teknik för avslappning, säger han.

Det behövs fler smårum, men också fulrum där man kan sätta fötterna på bordet.

Livsrum, sinnesrum, kvarterskontor, mångfaldshus och variationshus är de fem trender som lyfts i rapporten. 

– Människor är olika och även samma individ har flera olika känslor. Det behövs därför fler smårum där man kan vara själv, men också fulrum där man kan sätta fötterna på bordet, ungefär som man gjorde på 70-talet, minus rökningen, säger Kjellberg.

Läs även: Bildextra: På besök hos Fabege – gammalt tryckeri blev modernt huvudkontor 

En annan trend är att kontor kan användas på olika sätt. Precis som när Google bygger temporära rum med hjälp av rekvisita, exempelvis tillfälliga tält, enkla möbler i plywood eller uppblåsbara väggar. 

– En sak som slår mig är hur fort utvecklingen går. Vi snabbspolade nog fram minst tio år under pandemin, som en slags bonanza av smarta lösningar, säger Kjellberg.

Andreas Malmsäter, affärsområdeschef inom leasing på Atrium Ljungberg, är övertygad om att vissa kontor kommer att få det betydligt tuffare än andra på sikt. 

– Det blir nog svårare att attrahera medarbetare för dem som har solitära fastigheter. Kvarteret är förlängningen av kontoret och identitetskluster väger tyngre än branschkluster. De första pusselbitarna läggs på utsidan men skapar sedan ett sammanhang. Det fastighetsbolag som når framgång här blir nog en ledstjärna för andra, säger han.