Hotellbranschen mot fallrepet – finns någon ljusning i sikte?

Artikeln har tidigare publicerats i Fastighetsnytt nummer 3, 2020 som utkom i juni.

Hotellmarknaden har utvecklats mycket starkt det senaste decenniet. Tillväxten har främst drivits av privatpersoner då en stark svensk BNP-tillväxt och låga räntor gjort att folk haft mer pengar att röra sig med.

– Inte minst sedan 2014 och framåt har det varit jättebra tillväxt i historiskt perspektiv. Efterfrågan har ökat med 4 procent per år ungefär, säger Björn Arnek, chefsekonom på Annordia, som är en rådgivare med inriktning på hotellfastigheter.

Enligt Arnek så hade den genomsnittliga beläggninggsgraden aldrig överstigit 51 procent innan tillväxten tog fart 2012. Nu ligger den på nästan på 60 procent. Det är dock stora säsongvariationer och även regionala skillnader. Det är exempelvis lättare att fylla hotellen i Stockholm än på många andra platser. 

Läs även: Petter Stordalen i stor intervju om största utmaningen hittills

Coronakrisen har dock ändrat på detta. I början av året började hotellmarknaden försvagas som en följd av viruspandemin. Den riktiga smällen kom dock i mitten av mars, bara någon vecka efter intervjun med Petter Stordalen, då marknaden mer eller mindre kollapsade.

Det har aldrig funnits en kris som har kommit så snabbt och slagit så brett och hårt samtidigt. Och då har vi ändå varit med om en del.

Beläggningsgraden i Stockholm har sedan dess i snitt legat på 8 procent, jämfört med 72 procent under motsvarande period förra året. Göteborg och Malmö har klarat sig lite bättre med beläggningsgrader kring 12 procent i början av maj.

– Hotellintäkter har minskat med ungefär 91 procent under den tiden. Det här har vi aldrig sett förut. Läget är helt och hållet blodrött i hotellbranschen, i synnerhet i Stockholm, säger Visitas chefsekonom Thomas Jakobsson.

Thomas Jakobsson på Visita. Foto: Visita

Läget är betydligt värre än vad branschen upplevt i samband med exempelvis finanskrisen eller svininfluensan.

– Det har aldrig funnits en kris som har kommit så snabbt och slagit så brett och hårt samtidigt. Och då har vi ändå varit med om en del, säger Thomas Jakobsson.

I samband med fastighetskrisen på nittiotalet sjönk BNP tre år i följd. Det gav dock inte alls lika stort utslag på hotellmarknaden. Enligt Annordias Björn Arnek så sjönk beläggningsgraden i samband med detta ner mot 35 procent under ett par år från en normal beläggning kring 45-50 procent.

Läs även: Swedavia slår till igen – satsar på fler hotell

Orsaken till att den nuvarande krisen slår så hårt är givetvis de restriktioner och allmänna förhållningsregler som införts i både Sverige och utomlands. Folk uppmanas att jobba hemifrån och undvika resor, både nationellt och internationellt. Det gör att efterfrågan på hotellrum helt enkelt försvinner. 

Att intäktsströmmarna nu sinar har fått till följd att konkurserna ökar kraftigt i hotellsektorn.  Exakt hur mycket beror lite på vilka källor man använder. Enligt siffror som ursprungligen kommer från Tillväxtanalys så gick 18 hotellföretag i konkurs under de tre första veckorna i april, vilket är en dramatisk ökning från 2 under motsvarande period året innan. 

Visitas Thomas Jakobsson har tagit fram liknande siffror med hjälp av data från Bisnode. Enligt dessa uppgick antalet konkurser och rekonstruktioner till 17 i april. Motsvarande siffra för april 2019 var 4.

Regeringen har vidtagit vissa åtgärder för att understödja näringslivet, bland annat korttidspermitteringar och hyresstöd. Enligt Thomas Jakobsson räcker detta dock inte för att få stopp på blodbadet.

– Vi har det absolut värsta framför oss om det inte kommer större och mer träffsäkra åtgärder, kommenterar han de dystra konkurssiffrorna.

Björn Arnek på Annordia. Foto: Annordia

Samtidigt kan man konstatera att finansminister Magdalena Andersson (S) i mitten av maj meddelade att statens kostnader för korttidspermitteringar skenar och nu väntas uppgå till 95 miljarder kronor. Ursprungligen hade 2,4 miljarder kronor avsatts för ändamålet.

Handelns Utredningsinstitut (HUI) gjorde under våren en analys av effekterna för hotellsektorn som visade att 25 procent av företagen hade en uthållighet på 10 veckor. Sedan analysen gjordes har dock regeringen utökat stödåtgärderna något. Bland annat kan personalen nu permitteras upp till 80 procent, i stället som tidigare upp till 60 procent. 

Rekordtappp i april

Enligt Visita krävs det dock än mer långtgående åtgärder för att förhindra ett fortsatt blodbad. Intresseorganisationen vill bland annat att det ska gå att permittera personal till 100 procent. 

– Det är många hotell som inte har någon verksamhet överhuvudtaget, säger Thomas Jakobsson.

Konjunkturinstitutet konjunkturbarometer, som mäter hushållens och företagens tro på den svenska ekonom, svarade för ett rekordstort fall i april. När det gäller bolag inom hotell- och restaurangbranschen så var 100 procent av de tillfrågade hotellföretagen missnöjda med sin lönsamhet.

Vidare uppgav 78 procent av företagen satt det finns en risk för att verksamheten måste avvecklas. Andelen som angav en hög risk för avveckling uppgick till 34 procent. 

Det finns dock förhoppningar om att saker ska lätta framöver. Exempelvis är hotellbolagen mindre negativa till lönsamheten på sex månaders sikt än på tre månaders sikt. För att situationen ska förbättras krävs dock att restriktionerna lättar framöver, men tidpunkten när så kommer ske är högst osäker. 

Stor inhemsk turism

Dessutom finns det restriktioner i en rad andra länder och det är oklart även när dessa kommer upphöra. Även när så sker så återstår frågor kring hur flygtrafiken kommer se ut framöver. Många flygbolag har problem och har dragit ner kraftigt på sin trafik. Om bolag slås ut i krisen skulle det kunna leda till att flygresor blir dyrare i framtiden. 

En positiv aspekt för Sveriges del är dock att 75 procent av marknaden utgörs av inhemska kunder, vilket är en högre andel än på många andra håll. Enligt Annordia är andelen under 50 procent för 18 av 28 länder i Europa. Den höga andelen inhemska kunder gör att efterfrågan kan öka även i en situation med minskat internationellt utbyte.

Det är en faktor som börsnoterade Pandox, som äger hotellfastigheter vilka hyrs ut till hotelloperatörer, tar fasta på. 

– De som kommer vara vinnare är hotell i midmarket-klassen som har mycket inhemska gäster. Luxury-hotell och stora meeting-hotell kommer ha det lite tuffare, sade han till Fastighetsnytt i samband med rapporten för det första kvartalet. 

Pandox bas är inhemska midmarket- eller mellanklasshotell och Nissen men har även expanderat till andra länder i Europa. Beläggningsgraden på bolagets olika marknader angavs i samband med rapporten till 5-25 procent jämfört med 60-80 i normala fall. Bolaget räknar dock med att den europeiska hotellmarknaden återhämtar sig framöver och når 40 procent i slutet av året.

Vad vi kan förstå så kommer de här att överleva.

Nissen ser ingen risk för konkurser bland bolagets kunder då hyresgästerna i regel är stora och kända aktörer som har lättare att övervintra i en tuff marknad. 

– Vi har 25 stora partners i våra 90 destinationer och de flesta av dessa är ganska stora spelare. Vår uppfattning är att de är finansiellt starkare än genomsnittet. Vad vi kan förstå så kommer de här att överleva. 

I det första kvartalet tog dock Pandox över driften av två hotell i centrala Köpenhamn från en av sina kunder. 

– Det bolaget har ju problem men det hade de redan innan corona, säger Nissen.

Han tror vidare att en del kunder kommer behöva göra nyemissioner eller sälja tillgångar för att få in kapital. Nyemission är dock inget som är aktuellt för Pandox del.