Söndag29.11.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Historiskt

Wetterberg om årets Nobelpristagare i Ekonomi

Publicerad: 12 Oktober 2015, 09:06

Gunnar Wetterberg.

Foto: Mattias Fröjd.

I sitt testamente ville Alfred Nobel att hans pris skulle kunna gå till uppfinningar lika väl som vetenskapliga upptäckter. I år drar ekonomipriset till hans minne åt uppfinningarnas håll.


Ämnen i artikeln:

Gunnar Wetterberg

I sitt testamente ville Alfred Nobel att hans pris skulle kunna gå till uppfinningar lika väl som vetenskapliga upptäckter. I år drar ekonomipriset till hans minne åt uppfinningarnas håll. Angus Deaton får priset för att han ”genom sina insatser fördjupat teorierna om konsumtion och välfärd, samtidigt som han bidragit till att förbättra mätmetoderna, inte minst när det gäller förhållandena i utvecklingsländer”.

Konsumtionen av varor och tjänster spelar en avgörande roll för människors välfärd. Konsumtionens förändringar är en av de viktigaste drivkrafterna i ekonomins utveckling. Konsumtionens fördelning mellan olika individer och på olika ändamål har stor betydelse för utfallet av politiska åtgärder. Därför är det viktigt att kunna mäta konsumtionen och att förstå de mönster man då kan skönja. Det är särskilt viktigt när det gäller insatser för de fattigaste i utvecklingsländerna, där möjligheterna till konsumtion avgör människornas livschanser.

Det är detta Angus Deaton får ekonomipriset för, inte minst för de modeller och finurliga lösningar på mätproblemen som han utarbetat. Han utbildade sig vid universiteten i Edinburgh och Cambridge, blev professor i ekonometri vid universitet i Bristol, innan han 1983 flyttade till Princeton, där han idag är verksam vid Woodrow Wilson School of Public and International Affairs.

Det Nästan Fulländade Efterfrågesystemet
För att kunna analysera konsumtion och välfärd är det viktigt att veta hur människor väljer mellan olika konsumtionsändamål när deras inkomster förändras. Sådana analyser är viktiga för att förstå hur t.ex. skatteförändringar kan fungera.

På 1960- och 1970-talen utvecklade ekonomer olika modeller för detta, men de gav ganska dåliga besked om hur priser och efterfrågan varierade med inkomster. Deaton och hans kollega John Muellbauer utvecklade då the Almost Ideal Demand System (det nästan fulländade efterfrågesystemet), som var mer flexibelt och därför kunde ge bättre besked om vad som kunde tänkas hända.

AID-analyser har fått stor praktisk betydelse. De används för att konstruera konsumentprisindex och för att bedöma hur skatteåtgärder inverkar på konsumtion och välfärd. På så sätt har de påverkat politiska beslut i många länder.

Konsumtion och sparande
Deaton gick vidare från AID-analyserna och frågade hur hushållen valde mellan sparande och konsumtion. En överraskande slutsats var att konsumtionen förändrades mer än inkomsterna. Tidigare forskning hade trott att motsatsen gällde: individerna föredrog att hålla konsumtionen så jämn som möjligt. Deatons slutsats beror på att inkomstförändringarna är större för individer än för större grupper. Därför tvingas individen till stora anpassningar som inte blir lika tydliga när olika individuella förändringar delvis tar ut varandra då inkomster och konsumtion mäts för större grupper.

Problemet var att det fanns dåligt med data om hur människor förändrar sin konsumtion över tiden. Deaton utvecklade då en raffinerad metod för att skapa ”pseudopaneler”. Om man utnyttjade tillräckligt stora tvärsnittsundersökningar kunde man ta de data man fått fram om ett visst åldersintervall eller någon annan urskiljbar grupp och kombinera dem till en panel för längre tidsperioder.

Välfärd i utvecklingsländer
Med sina metoder har Deaton förnyat forskningen om fattigas villkor i u-länderna. Han har använt hushållsundersökningar för att visa att hushållen ökar sina inköp av livsmedel i nästan samma takt som inkomsterna stiger. Kaloriintaget ökar däremot bara ungefär hälften så snabbt som inkomsterna, eftersom hushållen köper dyrare matvaror som mejerivaror och kött.

Han har också undersökt om familjer diskriminerar mellan pojkar och flickor. Hur påverkas familjens ”vuxenutgifter” – alkohol, tobak, vuxenkläder – om de får pojkar eller flickor? Det visade sig att det inte fanns några tydliga könsskillnader. Han kunde också uppskatta att utgifterna för ett barn motsvarade 30-40 procent av utgifterna för en vuxen.

Gunnar Wetterberg

Ämnen i artikeln:

Gunnar Wetterberg

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.