Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Historiskt

Vem ska blåsa i visslan?

Publicerad: 6 februari 2017, 15:30

Edward Snowden blev för många en symbol för press- och yttrandefrihet efter att han läckte sekretessbelagda dokument som påvisade existensen av storskaliga och topphemliga övervakningsprojekt inom NSA.

Foto: Wikimedia/Tony Webster.

I en bransch med en historia av korruption och mutor har flera bolag de senaste åren skaffat egna visselblåsarfunktioner – men långt ifrån alla. Fastighetsnytt har kartlagt hur branschen jobbar med frågan.


Artikeln publiceras i sin helhet i Fastighetsnytt nummer 1, 2017, som utkommer 17 februari.

Genom åren har visselblåsare stått för några av världens största avslöjanden om missförhållanden. Presidenter har rykt och många pudlar har gjorts av företagsledningar. I en bransch med en historia av korruption och mutor har flera bolag de senaste åren skaffat egna visselblåsarfunktioner – men långt ifrån alla. Fastighetsnytt har kartlagt hur branschen jobbar med frågan.

Edward Snowden, Chelsea Manning, Mark Felt – listan på visselblåsare som påverkat mäktiga företag och stater kan göras lång. Listan på visselblåsare som på olika sätt råkat illa ut genom att läcka är inte kort den heller.

I Sverige finns inte lika många exempel som i landet på andra sidan Atlanten, men även här har många skandaler uppdagats genom att medarbetare eller personer med någon form av insyn har larmat om missförhållanden – ofta med risk för sitt eget arbete. Det är vanligt att visselblåsare utsätts för mobbning på arbetsplatser, blir stämplade som tjallare eller utsatta för arbetsgivare som helt sonika struntat i det grundlagsstadgade meddelarskyddet. Det senaste i raden svenska exempel kommer från Statens Fastighetsverk, där personer i ledande roller nu är föremål för polisutredning efter att anställda under flera år larmat om korruption och därefter blivit frågade om de pratat med media.

Med detta i bagaget började en ny lag att gälla i Sverige 1 januari 2017. ”Visselblåsarlagen” syftar till att skydda bland annat arbetstagare som slår larm från repressalier på arbetsplatsen.

Historia av korruption och mutor
Fastighets- och byggbranschen har en historia av korruption och skandaler. Branschen är överrepresenterad när det gäller mutbrott och har ett rykte om sig som man gärna skulle slippa.

De senaste åren har många bolag i branschen därför jobbat mycket med sina etik- och uppförandekoder. Praxis är att man ska prata med sin närmaste chef om något är fel – men med hänvisning till möjliga repressalier finns det risk att många inte vågar göra det.

Traditionellt har visselblåsare behövt gå via media för att bli hörda, vissa har till och med tvingats bli landsförrädare för att kunna varna. Men med ny teknik kommer nya möjligheter – om företagen väljer att ta chansen.

En växande trend är nämligen att bolagen lanserar egna visselblåsarfunktioner digitalt – där man både internt och externt ska kunna rapportera missförhållanden – anonymt. Genom funktionerna öppnar man upp för att belysa fel inom den egna organisationen.

Fastighetsnytt har kartlagt de 53 största fastighets- och byggbolagen i Sverige sett till fastighetsvärde, för att se hur de jobbar med frågan. Trots de nya möjligheterna har bara 13 av de kartlagda bolagen egna visselblåsarfunktioner.

visselblåsfast7feb_liten

Kärt barn har många namn
NCC är ett av de byggbolag som har en visselblåsarfunktion. På bolaget kallas den ”tell me” och lanserades 2013 internt och 2014 externt.

– Visselblås är effekten av att inte göra rätt. Vi har satsat på mer information och en helpdesk där man får hjälp med hur man ska agera i olika situationer. Visselblåsning i sig är inte lösningen, men en faktor som man måste ha bland många andra för att företaget ska jobba bra med frågor om etik och moral, säger Gunnar Bäckström, Group Compliance Officer på NCC.

Under 2015 fick NCC in upp till 50 anmälningar som tittades igenom. Många handlade mer om irrelevanta klagomål, andra ledde till utredningar som i värsta fall landat i polisanmälning eller avskedningar – eller att en process på bolaget behöver ändras.

Fabege är ett av de privata fastighetsbolagen som har en visselblåsarfunktion. Elisabet Olin är kommunikationschef på bolaget, och menar att de har skaffat en sådan för att säkerställa att personer tryggt ska kunna larma.

– Alla känner sig inte trygga med att framträda med sina misstankar och då är en visselblåsarfunktion där personen kan vara anonym ett bra verktyg. Vi ser det som en självklar del i ett ansvarsfullt företagande, säger hon.

Vad har funktionen givit för resultat? Hur många anmälningar får ni in på ett år?
– Vi har fått in få anmälningar. En visselblåsning är ju en sista utväg när ordinarie kanaler inte fungerar. Ärenden av visselblåsarkaraktär har också kommit den naturliga vägen, det vill säga genom våra chefer eller ledning.

Även jätten Skanska har en visselblåsarfunktion. Sedan 2010 har man en ”Code of Conduct Hotline”.

– Det var under arbetet med att uppdatera vår Code of Conduct som vi undersökte best practice på området. I USA, som var en av våra stora marknader, var det praxis att ha någon form av visselblåsarfunktion, säger Edvard Lind, presschef på Skanska.

Syftet är att enligt Lind att fånga upp fel så fort som möjligt och garantera anonymitet, bland människor som jobbar med varandra varje dag. Anmälningarna går vidare till bolagets etiska råd, som tar emot cirka 150 anmälningar varje år.

Statliga Specialfastigheter har även de en visselblåsarfunktion. Under hösten 2013 lanserades den externt.

– Ett av våra företagsövergripande hållbarhetsmål är att inte ha någon korruption. Då vi vet att den bransch vi verkar i är extra utsatt för korruption eller andra oegentligheter är detta något vi aktivt arbetar mot. För att ingen ska känna tvekan eller rädsla för att rapportera in missförhållanden har vi en visselblåsarfunktion på vår externa webb där vem som helst, anonymt, kan rapportera in sådana ärenden, säger Hanna Jansson, kommunikationschef.

Alla de ärenden som kommer in hanteras sedan av bolaget Interaktiv Säkerhet, som fungerar som ett externt ombud för alla anmälningar.

faktavisselblåslag

”En förenklad modell”
Bland de bolag som inte har någon visselblåsfunktion finns kommunala Uppsalahem.

Stefan Sandberg är nyligen tillträdd vd på bolaget och menar att man resonerat sig fram till att det är svårt med en traditionell whistleblowerfunktion i ett relativt litet bolag.

– Istället har man haft en förenklad modell genom ett kundombud, som externa och anställda kan vända sig till för att lyfta frågor eller eventuella oegentligheter och som kan lyfta frågor vidare till ägare eller styrelse beroende på frågans art.

Bolaget omfattas även i kommunens mer generella visselblåsprocess. En liknande variant finns bland annat i Göteborg, där de allmännyttiga bolagen omfattas av stadens visselblåsarfunktion, även om de alltså inte har någon egen.

Hur kan ni försäkra er om att saker kommer upp till ytan?
– Dels genom kommunens funktion, men vi hänvisar också till HR, chef och fackliga företrädare för anställda.

Skandia Fastigheter är ett annat av de bolag där vi inte hittade någon visselblåsarfunktion. Efter att vi ställt frågan dök den dock upp i en hållbarhetspolicy på webben.

– Vi har idag en intern whistle-blowingprocess som regleras i vår hållbarhetspolicy. Den var av någon anledning inte publicerad på hemsidan vid det tillfälle du sökte information, säger Katarine Noré, kommunikations- och marknadschef på bolaget.

För externa parter finns dock ingen möjlighet att ta del av funktionen.

– Vad gäller möjligheter för externa parter att agera whistleblowers är det en process vi arbetar med och ambitionen är att lansera en lösning som gör att felaktigheter kan komma oss tillhanda, anonymt, även för externa parter.

Om trenden håller i sig och fler bolag följer efter och skaffar visselblåsarfunktioner får framtiden utvisa. Men kanske tyder det på en attitydförändring i branschen, där man är mer öppen för kritik och vill veta om saker är fel, istället för att sticka huvudet i sanden. I kombination med den nya lagen kommer kanske fler våga blåsa i visslan.

Maria Nordlander

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.