Onsdag01.04.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Sök

Historiskt

Tunga ekonomer negativa till skärpt amorteringskrav

Publicerad: 12 September 2017, 07:23

Lars E O Svensson.

Foto: Mattias Fröjd.

Ekonomerna Peter Englund och Lars E O Svensson har skrivit ett remissvar till Finansinspektionen med anledning av myndighetens förslag om skärpt amorteringskrav för högt skuldsatta hushåll. De motsätter sig förslaget.


Ämnen i artikeln:

AmorteringskravLars E O SvenssonFinansinspektionen

Ekonomerna Peter Englund, professor emeritus vid Uppsala Universitet, och Lars E O Svensson, affilierad professor vid Handelshögskolan i Stockholm, har skrivit ett remissvar till Finansinspektionen med anledning av myndighetens förslag om skärpt amorteringskrav för högt skuldsatta hushåll. De motsätter sig förslaget.

Finansinspektionens förslag bygger bland annat på tesen att högt skuldsatta hushåll vid räntehöjningar eller inkomstbortfall skulle behöva minska sin konsumtion och FI hänvisar där bland annat till erfarenheten från Danmark, Storbritannien och USA i finanskrisens kölvatten där en nedsatt konsumtionsförmåga hos högt skuldsatta hushåll bidrog till att förvärra krisen. Därmed anser FI att det skärpta bolånekravets skulle på sikt göra hushållen mindre sårbara för störningar i ekonomin.

Englund och Svensson påpekar att vid en konjunkturnedgång med lägre inflation och högre arbetslöshet skulle Riksbanken normalt sänka räntan i syfte att stimulera ekonomin och därmed skulle hushåll med hög skuldkvot gynnas då deras kassaflöde förbättras med lägre räntekostnader. Vidare menar man att med en väl anpassad penningpolitik kan hög skuldsättning och korta räntebindningstider fungera som en försäkring mot konjunkturnedgången då Riksbanken normalt bör sänka räntan i syfte att stimulera ekonomin.

Som nämnts ovan söker Finansinspektionen i sin argumentation för ett skärpt amorteringskrav stöd i  den utveckling som observerades i andra länder i samband med finanskrisen men professorerna Englund och Svensson menar att FI misstolkar den forskning som finns. Det är inte jämförbara frukter menar de vidare då man i Danmark, Storbritannien och USA hade överkonsumerat i upptakten till krisen och betalat för denna konsumtion med lånade medel, något som remissförfattarna inte tycker sig kunna se att skett i Sverige de senaste åren.

Sverrir Thór

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.