Onsdag12.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Historiskt

”Trägen vinner”

Publicerad: 28 November 2014, 19:56

Kerstin av Jochnik.

Foto: Sigurdur J. Olafsson.

Riksbanken har den senaste tiden fått mycket ris för sin penningpolitik och det går inte att komma ifrån att banken har haft svårt att tyda inflationssignalerna i ekonomin.


Ämnen i artikeln:

Kerstin af JochnickRiksbanken

Riksbanken har den senaste tiden fått mycket ris för sin penningpolitik och det går inte att komma ifrån att banken har haft svårt att tyda inflationssignalerna i ekonomin. I en intervju med Fastighetsnytt förklarar vice riksbankschefen Kerstin af Jochnick hur Riksbanken resonerar, bland annat kring hushållens skuldsättning och inflationen.

Inflationen i Sverige har under de två senaste åren varit lägre än Riksbanken har räknat med. Riksbanken har i sina inflationsprognoser konsekvent missbedömt inflationen och som en följd av det har man dels misslyckats med att få fart på inflationen med sina penningpolitiska verktyg, dels fått utstå en hel del kritik ifrån ekonomer, politiker, media och allmänheten. Första vice riksbankschefen Kerstin af Jochnick duckar dock inte för den kritiken. Hon konstaterar att det ekonomiska läget, som i vanliga fall kan vara svår att tyda, för närvarande är ovanligt svårbedömt och påpekar att Riksbanken inte är den enda som har haft svårt att läsa av inflationen, som ekonomer ofta kallar för en ekonomisk termometer.

– Vi följer även vad andra prognosmakare har prognostiserat och det verkar som att alla har missbedömt inflationen de senaste åren, säger Kerstin af Jochnick.

När Fastighetsnytt träffar henne på hennes kontor i Riksbankshuset vid Brunkebergstorg den 19 november betonar första vice riksbankschefen att man istället för att fokusera på det faktum att prognoserna inte har hamnat rätt bör leta förklaringen till varför inflationen blivit lägre än väntat.

– Ett skäl är ju att företagen inte lyckats höja sina priser i samma utsträckning som deras kostnader har ökat, det ser vi tydligt. Andra skäl är att energipriserna har blivit lägre, både el- och oljepriser, vilket vi inte heller hade förutsett, men det är även så att livsmedelspriserna har sjunkit. Allt det här sammantaget har gjort att vi har reviderat våra inflationsprognoser flera gånger under det senaste året. Trots det har vi haft prognosfel i närtid, vilket vi inte har haft i samma utsträckning historiskt, säger hon.

Av detta kan man enligt Kerstin af Jochnick dra slutsatsen att ett mindre strukturskifte kan ha ägt rum och hon förklarar att Riksbanken ägnar mycket tid åt att försöka ännu bättre förstå vad det beror på för att kunna höja kvaliteten på sina prognoser i framtiden.

Nollränta ingen drömsituation
Fenomenet låg inflation är dock ingalunda isolerat till Sverige. Även i eurozonen och de flesta av världens större ekonomier har man de senaste åren brottats med en låg inflation. Egentligen kan man säga att sedan finanskrisen briserade har inflationen varit abnormalt låg.

– Vi är ett litet land med en egen valuta och därmed importerar vi delvis den här låga inflationen men med nollräntan så bedömer vi att inflationen kommer att komma tillbaka. Vi ser en ökad tillväxt i ekonomin och bedömningen är att vi någon gång i mitten av 2016 kan vara redo att börja höja reporäntan. Då bör inflationen vara på god väg upp, säger Kerstin af Jochnick.

Nollräntan ja, Riksbanksdirektionens beslut att sänka räntan från 0,25 procent till noll procent väckte av naturliga skäl en stor uppmärksamhet och beskrevs bland annat av undertecknad reporter som ett modigt beslut. Frågan är dock om inte nollräntebeslutet är ett tecken i tiden, ett tecken på ett nytt ekonomiskt paradigm som amerikanske ekonomiprofessorn Lawrence Summers har kallat ”new normal”, det vill säga att det nya normaltillståndet för ekonomin är låg tillväxt och låg inflation.

– Det återstår väl att se, men det finns många som diskuterar det och att som centralbank driva en nollräntepolitik är inte någon drömsituation. För vi ser ju också att de här låga räntorna driver jakt på avkastning på andra områden. Det kan leda till problem i det finansiella systemet, säger första vice riksbankschefen.

Inte orolig för Japansjuka
Samtidigt som Riksbanken meddelade att man sänker räntan till noll procent justerade man sin räntebana rejält nedåt och som Kerstin af Jochnick nämnde ovan siktar man på att kunna börja höja räntan igen i mitten av 2016. Frågan är dock, med tanke på hur man missbedömt deflationstendenserna i ekonomin, hur trovärdig den räntebanan är.

– Vi säger alltid att räntebanan är vår forward guidance, det är ju en prognos vi gör och inget löfte om hur räntan kommer att se ut framöver. Vi har ändå tyckt att det är viktigt att visa vad det är vi tar in i våra prognoser för att vi ska nå inflationsmålet på 2 procent och det är den prognosen vi gör nu.

Tillväxten har till synes varit på gång ett bra tag men dock utan att lyfta på riktigt och inflationen, som kanske snarare ska ses som en barometer som mäter trycket i ekonomin, än en termometer har bitit sig fast kring nollstrecket ganska länge. Kerstin af Jochnick är dock inte orolig för att Sverige drabbats av Japansjukan med låg inflation och en stagnerad tillväxt.

– Nej, det är jag inte. Hushållen har hållit uppe tillväxten hittills och successivt bör ju inflationen öka mot målet i och med att efterfrågan från utlandet växer sig starkare.

God konsumtionseffekt
Den ekonomiska tillväxt som Sverige ändå har upplevt de senaste åren har drivits på av hushållens konsumtion som trots allt har vuxit, kanske något paradoxalt med tanke på inflationstrenden (det förklaras delvis av digitaliseringen, se separat artikel), samtidigt som investeringar har varit minimala och offentlig konsumtion har hållits tillbaka. I det sammanhanget spelar hushållens köpkraft och deras skuldsättning en viktig roll och ett av skälen till att Riksbanken gång på gång har varnat för riskerna med hushållens skuldsättning är just att ifall hushållens räntekostnader skulle stiga brant, så kan det ha en kraftig negativ konsumtionseffekt vilket i sin tur kan stjälpa den ekonomiska tillväxten. Även ett amorteringskrav som biter hårdare än beräknat skulle kunna ha den effekten vilket leder till frågan om hur sårbar tillväxten egentligen är.

Kerstin af Jochnick konstaterar att konsumtionen är god och det gäller även bostadsinvesteringarna under 2014 och vad man kan se även 2015.

– Vad gäller det här amorteringskravet har vi inte sett det färdiga förslaget, men om det är i linje med vad Finansinspektionen säger, så är vår bedömning ändå att effekten på konsumtionen och tillväxten blir ganska liten.

Hon påminner om att bankerna redan har infört en amorteringsrekommendation ner till 70 procent vilket gör att det rimligtvis inte blir för stor dramatik i kravet att amortera ner till 50 procent. Förvisso kan det bli inlåsningseffekter för dem som redan har en bostad och vill byta men Riksbanken bedömer dock att effekterna på privatkonsumtion inte blir stora.

– Det skulle kunna vara mer problematiskt att vänta med den här typen av åtgärder för då blir skuldstocken ännu större och ju större den blir, desto svårare blir det att vidta åtgärder. När räntorna så småningom börjar stiga igen har inte alla en så robust ekonomi att man kan bära kostnaden fullt ut. Och det kan påverka konsumtionen.

Skuldstocken kan bli en hämsko
Ytterligare en faktor som gör att hushållens skuldsättning kan vara en risk för ekonomin är om priserna på de tillgångar som ligger till grund för, och säkerhet för, skulderna börjar sjunka. Fastighetsnytt ber Kerstin af Jochnick göra antagandet att bostadspriserna sjunker med 10 procent och frågar sedan hur det skulle påverka Riksbankens modeller.

– Vi gör olika scenarioanalyser så det är svårt att säga vilken effekten blir men hushållen är ganska rationella så möjligheten finns att de kommer att öka sitt sparande om bopriserna börjar falla, det har vi sett i andra länder, och då minskar konsumtionsutrymmet.

Riksbanken har varit noga med att man inte är orolig för att banksystemet skulle gå på stora kreditförluster och man har också sagt att man inte är orolig för det enskilda hushållet (det sa Kerstin af Jochnick bland annat när hon inledningstalade på Business Arena i höst, reds. Anm.).

– Vi är oroliga för att skuldstocken är så stor att det blir en hämsko i ett annat konjunkturscenario och att efterfrågan och tillväxten i ekonomin påverkas.

Samtidigt som inhemska ekonomer och till och med myndigheter har avfärdat Riksbankens uttalade oro för hushållens skuldsättning har banken fått medhåll från i princip varenda global organisation som hanterar liknande frågor. Som observatör kan man dock knappt undvika allegorin med Don Quijote som fäktades med väderkvarnar.

– Vi har uppenbarligen haft olika syn på skuldsättningsfrågan men jag tycker ändå att allt fler myndigheter delar vår bild. Och på stabilitetsrådets möte i november meddelade Finansinspektionen att de skulle införa amorteringskrav, så trägen vinner.

Ingen förutsåg den låga inflationen
När Fastighetsnytt avslutningsvis ställer första vice riksbankschefen frågan huruvida det finns någonting som Riksbanken gjort de senaste åren som hon velat göra på annat sätt poängterar hon att banken fattar beslut utifrån den information som finns att tillgå vid varje tillfälle samt att man gör sitt bästa för att fatta de rätta besluten.

– Sedan har vi ju många kritiker där ute men att kritisera oss i efterhand är alltid lätt när man sitter med facit i hand. Jag tror att ingen av de kritiker vi har hade förutsett att inflationen skulle bli så låg under 2013 och 2014 som den har blivit.

Det finns de som säger att man skulle legat kvar på 0,25 procent och inte höjt 2010-2011 men det är enligt Kerstin af Jochnick en väldigt hypotetisk diskussion. Då var prognosen att tillväxten skulle bli nästan 4 procent under både 2010 och 2011.

– Nu är vi inne i ett nytt läge och ett väldigt svårbedömt sådant men vi gör vårt bästa för att ändå fatta rätt beslut, avslutar Kerstin af Jochnick.

Sverrir Thór

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.