Lördag15.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Historiskt

Tätortsutglesningen måste upphöra och städerna förtätas

Publicerad: 15 Februari 2017, 14:30

Anders Olshov.

Det svenska samhällsbygget är otidsenligt. Urbaniseringen till storstäderna präglas av tätortsutglesning, trots att fler än någonsin vill bo centralt nära jobbet. Efterfrågan måste i större utsträckning mötas med tätare, högre innerstadsbebyggelse, skriver Anders Olshov från tankesmedjan Intelligence Watch.


Det svenska samhällsbygget är otidsenligt. Urbaniseringen till storstäderna präglas av tätortsutglesning, trots att fler än någonsin vill bo centralt nära jobbet. Efterfrågan måste i större utsträckning mötas med tätare, högre innerstadsbebyggelse som ger fler möjlighet att ta del av stadens alla fördelar och med en klimatsmart, skatteneutral samhällsplanering där skatteavdragen som främjar utglesningen avskaffas.

I rapporten ”Smart stad – smart samhällsplanering för att nå Sveriges miljömål” kritiserar tankesmedjan Intelligence Watch att den snabba befolkningstillväxten i storstadsområdena till stor del sker genom tätortsutglesning utanför centralorterna när många egentligen är överens om att städerna bör växa inåt för att utnyttja skalfördelar i samhällsservicen, människans förmåga till gemensam kunskapsproduktion och för att det är klimatsmart. Stockholms län, Västra Götaland och Skåne växte från 2,0 miljoner invånare år 1900 till 4,4 miljoner 2000. På halva tiden fram till 2050 förväntas de växa lika mycket som under det förra seklet, till 6,9 miljoner invånare enligt SCB:s prognos.

Problemet är att utbudet i centrum är för litet och att många ”outsiders” aldrig får råd att bo centralt, utan tvingas bo långt från arbetet. Det har ett flertal strukturella förklaringar. Dels är stadsbyggnadsidealet fast i det tidiga 1900-talets fyravånings stenstad, dels finns det en politisk rädsla för protester vid planer på tätare eller högre bebyggelse. Kommunerna vill dessutom sälja mark och planerar villaområden och externhandel. Fastighetsbolag i centrum gläds åt värdestegringar och höga hyror när efterfrågan överstiger utbudet, andra uppskattar den billigare marken utanför tätorterna och att ingen protesterar eller fördröjer byggplanerna. Det ifrågasatta ränteavdraget gör, liksom i USA, det billigt att bo i stora, ägda enfamiljshus utanför städerna. Inte mindre än 43 procent av det svenska bostadsbeståndet utgörs av småhus. Samtidigt har bilförsäljningen genom åren ofta subventionerats av staten i någon form och finns ett reseavdrag som utnyttjas flitigt av bilister.

Om samhällsstrukturerna fortsätter premiera tätortsutglesning leder befolkningstillväxten till en fortsatt dramatisk ökning av den långväga arbetspendlingen, ökad trängsel på vägarna och tidsförluster som reducerar värdet av humankapitalet. Det innebär med dagens teknik också avgasutsläpp som gör miljömålen svårare att uppnå ännu under ett antal år och det reser krav om nya kostsamma infrastruktursatsningar.

Antalet som arbetspendlar till en annan kommun i Sverige har ökat från knappt en miljon 1993 till 1,6 miljoner 2015, varav flertalet bilpendlar. Bara i de tre storstadslänen tillkom 337 000 bilar mellan 2002 och 2015. Mest växte bilparken i det kollektivtrafiktäta Stockholms län, med 21 procent, följt av det likaledes befolkningstäta Skåne med 19 procent, medan den växte med 14 procent i Västra Götaland, strax under rikssnittet på 15,5 procent. Även per capita växte bilparken, med 5 procent för hela Sverige.

Landsbygdskommitténs förslag att se över reseavdragen i storstadsregionerna kan vara ett första steg i rätt riktning, liksom regeringens beslut om medfinansiering av cykelinfrastruktur genom stadsmiljöavtalen, men sammantaget premierar de svenska strukturerna fortsatt villabebyggelse och bil.

Intelligence Watch anser mot bakgrund av den snabba folkökningen att det är fel att fortsätta bygga låga flerbostadshus i storstäderna och småhus runt om som standard.

Vi delar Miljömålsberedningens slutsats, som delas av sex av riksdagspartierna, att städerna måste växa inåt och planeras för gång, cykel och kollektivtrafik. Det behövs en märkbar förtätning i de växande städerna så att fler ges möjlighet att bo och leva i zoner invid arbetet. Stationsnära lägen måste utnyttjas bättre så att fler kan arbetspendla med kollektivtrafiken, såväl i bostads- som arbetskommunerna. Det viktiga är inte att 700 000 bostäder byggs till 2025, utan att de byggs klimatsmart i förtätade, produktiva städer med jobb och goda livsbetingelser.

Anders Olshov
Chef Intelligence Watch

fakta intelligence watch

Rapporten ”Smart stad – smart samhällsplanering för att nå Sveriges miljömål” kan laddas här 

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.