Torsdag01.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Historiskt

Svenska kyrkan säljer – över 100 affärer gjorda

Publicerad: 18 December 2019, 04:00

Biskop Thomas Petersson vid en mässa i samband med kyrkomötets öppnande 1 oktober 2019.

Foto: Svenska kyrkan

Kyrkor, prästgårdar och hyreshus läggs ut till försäljning när landets mesta fastighetsägare ska reformera sitt bestånd. Vi ger dig bakgrunden till den nya given – och listar alla kyrkor som sålts de senaste åren.


Ämnen i artikeln:

Cushman & Wakefield

Den här artikeln är även publicerad i Fastighetsnytt nummer 6 som utkom i december.

Kyrkor, prästgårdar och hyreshus läggs ut till försäljning när landets mesta fastighetsägare ska reformera sitt bestånd.

Intervju: Därför vill man minska ägandet.

Analys: Svenska kyrkans största utmaningar.

Lista: 106 sålda kyrkor och deras nya ägare.

Ekermanska huset i Uppsala uppfördes 1761 som privatbostad åt en latinprofessor och har senare bland annat rymt Historiska institutionen fram till 2004. I dag ägs och förvaltas den gulputsade stenbyggnaden av Statens fastighetsverk, men hyresgäst är en annan stor fastighetsägare med många historiska objekt i portföljen – Svenska kyrkan. Anna-Karin Engström, chef för sektionen för fastigheter, kulturarv och service, är en av dem på kyrkokansliet med arbetsplats i huset. På hennes bord ligger uppgiften att samla alla Svenska kyrkans fastigheter i ett register. Bakgrunden är ett beslut från Kyrkomötet, kyrkans högsta beslutande organ, om att församlingarna i framtiden ska äga färre fastigheter för att frigöra resurser till det grundläggande uppdraget – att sprida kristen tro och arbeta med sociala frågor genom diakoni. Svenska kyrkans fastigheter ägs lokalt i församlingar och pastorat, och totalt består kyrkan av runt 600 ekonomiska enheter.

Läs även: Forsen renoverar avkristnad kyrka

– Vi har länge vetat om att vi inte har haft en bra överblick över fastighetsbeståndet. Fastigheter är en stor post, 27 procent av kyrkans totala omsättning, men eftersom de ägs lokalt har vi inte kommit åt problemet, säger Anna-Karin Engström.

Kyrkans “regering” tillsatte utredning

Början till en lösning kom 2012, då kyrkostyrelsen – ungefär kyrkans ”regering” – initierade en utredning av fastighetsbeståndet. Tre år senare presenterades slutsatserna i en rapport som bland annat föreslog upprättandet av ett centralt fastighetsregister och att varje församling ska upprätta en lokalförsörjningsplan för att se över vilka lokaler som behövs och vilka som kan säljas.

– Glädjande nog gick beslutet rakt igenom under det följande Kyrkomötet, säger Anna-Karin Engström.

När S:ta Anna kyrka i bergslagsorten Stråssa såldes var det nog få som väntade sig att verksamheten skulle gå från nattvardsvin till absinttillverkning.

Deadline för fastighetsregistret var vid årsskiftet 2018/2019, och Anna-Karin Engström berättar att arbetet har gått smidigt. I dag har i stort sett alla pastorat och församlingar redovisat sina fastighetsinnehav. Registret öppnar upp många möjligheter till att få en bättre överblick på beståndet. Stiften, som ger stöd i energi- och klimatfrågor, kan till exempel se vilken el som används. En mindre väntad effekt handlar om ägandet.

– Många fastigheter hade inte rätt ägare. När församlingar har slagits ihop har man haft bråttom och glömt fastigheterna. Det finns en funktion i registret där man kan bocka för om en fastighets tillhörighet behöver utredas, säger Anna-Karin Engström.

Lokalförsörjningsplaner

Nästa steg i kyrkans fastighetsprojekt är att varje församling ska sätta upp lokalförsörjningsplaner för att se vilket fastighetsbestånd som behövs.

– Det handlar om att göra långsiktiga prognoser för medlemsutvecklingen, titta på vilken verksamhet man har och hitta skärningspunkten där fastighetsbeståndet blir för stort för antalet medlemmar, säger Anna-Karin Engström. Eftersom fastighetsägandet är lokalt blir det upp till församlingen att besluta vad som ska göras med överflödiga fastigheter.

Läs även: Vad händer med kvarteret Caroli?

– Det kan bli jobbigt att göra sig av med en byggnad när man egentligen inte vill, men vi behöver ta tag i det här av ekonomiska skäl och av hållbarhetsskäl. Men det är inget mål i sig att vi ska sälja av ett visst antal byggnader, säger Anna-Karin Engström.

Att hitta köpare till en kyrka är inte alltid lätt.

– För det första ligger de kyrkor som vi skulle vilja sälja på platser där ingen vill köpa. För det andra finns det ett starkt kulturmiljöskydd. För det tredje ligger det ofta en kyrkogård runt om kyrkan, säger Anna-Karin Engström.

Kyrkor säljs med jämna mellanrum

Trots allt säljer församlingarna kyrkor med jämna mellanrum. Svenska kyrkan redovisar för regeringen vilka kyrkor som har tagits ur bruk. Mellan 2000 och 2018 har detta skett vid över hundra tillfällen och i många av dessa fall har det skett försäljningar. Ibland har andra religiösa samfund tagit över, i andra fall hembygdsföreningar. Men i många fall har privatpersoner eller företag köpt kyrkor och kapell för bostadsändamål. Svenskkyrkliga byggnader har blivit alltifrån yogatempel till köpcenter. Det finns andra alternativ till att avyttra, som att flytta in andra verksamheter i kyrkobyggnaden, något som dock kan vara svårt när det finns en kulturminnesmärkning.

– Alla vill ju heller inte avyttra fastigheter som inte används i verksamheten. Det finns församlingar som har hyresfastigheter, som blir en kapitalinkomst, säger Anna-Karin Engström.

Även om Svenska kyrkan centralt inte kommer att peka med hela handen om fastighetsförsäljningar så kommer man att med det nya registrets hjälp lyfta fram goda exempel ute i landet.

– Nu har vi ett verktyg för att fånga upp och dela med oss av best practise. För det är inte här i Uppsala som de som är duktigast på fastighetsförvaltning sitter, utan de finns ute i de stora pastoraten, säger Anna-Karin Engström.

Svårvärderat

- Att uppskatta det realiserbara värdet på Svenska kyrkans fastigheter är inte lätt, menar de värderingsföretag som Fastighetsnytt har varit i kontakt med. Beståndet är både stort och spretigt och består av alltifrån kulturminnesmärkta kyrkor till förrådsskjul och församlingshem. “Det är minst sagt ett komplext fastighetsbestånd som de sitter på Om man tänker sig att de tecknar 10-årsavtal på samtliga ytor så har jag svårt att tro att det skulle landa under 10 000 kronor per kvadratmeter i snitt vilket skulle innebära 40 miljarder kronor”, säger Anders Elvinsson, chef för värdering och rådgivning på Cushman & Wakefield i Sverige.
- Antal byggnader i kyrkans ägo: 19 800. Varav kyrkor och kapell: 3 400.
- Total bruksarea: 4 009 774 kvm.
- Värde: Byggnader, mark och inventarier värderades 2018 till 18,7 miljarder kronor.

Anna-Karin Engström, chef för enheten för fastigheter, kulturarv och service, är en av de på kyrkokansliet med arbetsplats i huset. På hennes bord ligger uppgiften att samla alla Svenska kyrkans fastigheter i ett gemensamt register. Foto: Anders Siljevall

****

HELA LISTAN PÅ KYRKORNA SOM BYTT ÄGARE

Mellan 2000 och 2018 har ett hundratal kyrkor och kapell blivit alltifrån privatbostad till spritbränneri. Se hela listan här – bläddra fram till sidan 30.

*******

Anders Siljevall

Ämnen i artikeln:

Cushman & Wakefield

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.