Torsdag24.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Historiskt

Stadsbyggandet hämmas av kompetensbrist

Publicerad: 23 Maj 2015, 06:00

Stellan Lundström

Kompetensbristen drabbar både den offentliga och privata sektorn. Svårast att rekrytera är det för den offentliga sektorn som inte fullt ut kan konkurrera med lön.


Ämnen i artikeln:

KTHStellan Lundström

Argumenten för mera teknisk infrastruktur och fler bostäder är väl kända och väl grundade. Någonstans tar man också för givet att det finns ett fullt ut elastiskt utbildningssystem som omedelbart responderar på ökad efterfrågan av stadsbyggnadskompetens. På kort sikt är dock utbudet oförändrat av arkitekter, konstruktörer, projektledare, lantmätare, exploateringsingenjörer, transportplanerare och liknande som sammantaget kan tituleras samhällsbyggare.

Kompetensbristen drabbar både den offentliga och privata sektorn. Svårast att rekrytera är det för den offentliga sektorn som inte fullt ut kan konkurrera med lön. Detta leder också till en maktförskjutning inom stadsbyggandet då problemformuleringen allt oftare presenteras av den privata sektorns företrädare. Maktförskjutningen är tydlig inom bostadsbyggandet som numera i huvudsak sker på marknadens villkor. Inom infrastrukturbyggandet har den privata sektorns inflytande inte varit lika tydligt. Trenden mot offentliga privata partnerskap, med privat byggande, förvaltning och finansiering är dock uppenbar.

En annan observation är att samhällsbyggnadsutbildningen över tid blir allt mer internationell och därmed också generell. Den internationellt konkurrensutsatta forskningen får ett större inflytande över vad som tas upp i utbildningsprogrammen. Undervisningen på masternivån ges allt oftare på engelska med bland annat som följd att den svenska begreppsapparaten inte behandlas.

Min egen civilingenjörsutbildning inom lantmäteri från 1970-talet gav direkt grund för anställning inom det yrkesområde som definierades av utbildningens innehåll. Så ser det inte riktigt ut i dag. Många utbildade i samhällsbyggnad jobbar i andra branscher samtidigt som civilekonomer, sociologer och maskiningenjörer tar positioner inom samhällsbyggnad. Det kan tolkas som att många frågor om planering, byggande och förvaltning är generella till sin karaktär, om än omgivna av ett särskilt institutionellt ramverk med lagar regler och inte minst, som en särskild särart, ett stort antal sakägare och intresseorganisationer.

När samhällsbyggnadsbranschen nu uppvaktar politiker och universitetsledningar om bland annat fler civilingenjörer då pratar vi om en leveranstid på 7-8 år. Under den tiden har konjunkturen vänt och fokus förflyttats flera gånger. Det nu observerade omedelbara behovet av fler individer med samhällsbyggnadskompetens måste lösas med andra åtgärder, som exempelvis en utökad vidareutbildning. Ett annat motiv för ökad vidareutbildning är att ”halveringstiden” för tillämpad kunskap blir allt kortare. Här har högskolan och samhällsbyggnadsbranschen en stor utmaning.

Ett intressant utbildningsinitiativ är den donation på 10 miljoner kronor som getts av Stockholms byggnadsförening till KTH med ändamålet att utveckla och driva ett 1-årigt magisterprogram ”Design, byggande och staden”. Den första kursen hösten 2015 i programmet ”Bostadsbyggande från ax till limpa” skjuter in sig på plan- och byggprocessen och samspelet mellan arkitekter och ingenjörer. Denna vidareutbildning av redan yrkesverksamma utgör en droppe i havet, men med ett stort signalvärde, när det gäller att utveckla nya former av vidareutbildning. Runt hörnet står möjligheter i den digitaliserade världen att utveckla olika former av det som kallas E-learning. Universitetet blir mera virtuellt och flyttar ut till de enskilda arbetsplatserna. Är vi där om 10 år, eller kan det gå fortare?!

Stellan Lundström
Professor i fastighetsekonomi, KTH

Ämnen i artikeln:

KTHStellan Lundström

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.