Tisdag04.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Historiskt

PM Swedbank boindex

Publicerad: 2 December 2009, 23:00

Kraftig förbättring i husköpkraften Swedbanks Boindex för tredje kvartalet 2009 steg till 146,7 för riket som helhet, jämfört med 142,0 kvartalet innan. Hushållen har således 46,7 % högre arbetsinkomster än vad som krävs enligt Swedbanks norm. Lägre bolåneräntor är den viktigaste förklaringen till att husköpkraften fortsatt att förbättras…


Källa: Pressmeddelande Swedbank, 2009-12-03

Kraftig förbättring i husköpkraften

Swedbanks Boindex för tredje kvartalet 2009 steg till 146,7 för riket som helhet, jämfört med 142,0 kvartalet innan. Hushållen har således 46,7 % högre arbetsinkomster än vad som krävs enligt Swedbanks norm. Lägre bolåneräntor är den viktigaste förklaringen till att husköpkraften fortsatt att förbättras.

Den sammanvägda bolåneräntan föll till 2,2 %, jämfört med 2,4 % kvartalet innan. Jämfört med för ett år sedan, då Boindex var 97,6 har husköpkraften ökat markant. Utifrån normen är Boindex 100 när hushållen använder 15 procent av sina arbetsinkomster före skatt till bolånekostnader, och därmed har råd med sina husköp. Ju högre Boindex, desto högre är marginalerna och därmed husköpkraften.

– Förbättringen i husköpkraften under det senaste året är den största i Boindex historia, säger Cecilia Hermansson, Swedbanks chefekonom. I ytterligare ett par kvartal kan trenden vara uppåtriktad, men under nästa år när Riksbanken börjar höja sin styrränta kan husköpkraften dämpas vilket innebär att hushållen gradvis får det svårare att få råd med sina husköp.

Högre skulder ökar sårbarheten – främst i storstäderna

Hushållens skulder har ökat kraftigt och huspriserna har åter närmat sig tidigare

toppnivåer. Skuldkvoten, d v s hushållens skulder i förhållande till disponibelinkomsten,

uppgår till 160 %. En fortsatt snabb kredittillväxt kring 8-10 % medför att skuldkvoten närmar sig 200 % år 2011. I Boindex framkommer att skillnaderna mellan storstäder och andra delar av landet är påtagliga. I storstäderna är husköpkraften generellt svagare, eftersom inkomstläget inte kompenserar de betydligt högre huspriserna.

– När skuldkvoten stiger är det främst i storstäderna som sårbarheten bland hushållen ökar. De största riskerna för de mer skuldtyngda storstadshushållen under de kommande åren är en svagare arbetsmarknad och ett högre ränteläge, säger Cecilia Hermansson.

Redaktionen

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.