Lördag08.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Historiskt

PM Nationalräkenskaper

Publicerad: 27 Maj 2010, 22:00

Nationalräkenskaper: BNP ökade 3,0 procent Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) ökade med 3,0 procent det första kvartalet 2010, kalenderkorrigerad och jämförd med motsvarande kvartal 2009. Hushållskonsumtionen bidrog mest till uppgången. Utrikeshandeln vände upp efter fem negativa kvartal…


Källa: Pressmeddelande Statistiska Centralbyrån

Nationalräkenskaper:

BNP ökade 3,0 procent

Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) ökade med 3,0 procent det första kvartalet 2010, kalenderkorrigerad och jämförd med motsvarande kvartal 2009. Hushållskonsumtionen bidrog mest till uppgången. Utrikeshandeln vände upp efter fem negativa kvartal.

Säsongrensad och jämförd med fjärde kvartalet 2009 ökade BNP med 1,4 procent.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 3,1 procent. Utgifter för inköp av bilar och andra transporter bidrog främst till den starka utvecklingen, varav inköp av nya bilar ökade med 45 procent. Positiva bidrag kom även från bland annat konsumtion av livsmedel, detaljhandelsvaror och svenskars konsumtion utomlands. Sammantaget lyfte hushållens konsumtionsutgifter BNP-utvecklingen med 1,5 procentenheter.

De offentliga konsumtionsutgifterna ökade med 0,5 procent. Statens konsumtionsutgifter ökade med 1,7 procent bland annat till följd av köp av arbetsmarknadsinsatser. Konsumtionsutgifterna för både primärkommuner och landsting steg med 0,1 procent.

Fasta bruttoinvesteringar minskade med 1,6 procent. Det är en dämpad nedgång jämfört med de fyra senaste kvartalens tvåsiffriga ras. Den alltjämt negativa utvecklingen beror på låga investeringar i såväl byggnader exklusive bostäder som maskiner och inventarier. Näringslivets investeringar sjönk med 2,2 procent, medan offentliga myndigheters investeringar fortsatte att öka, denna gång med 2,1 procent. Fasta bruttoinvesteringar gav ett negativt bidrag med 0,3 procentenheter till BNP-utvecklingen.

Lagerinvesteringarna höjde BNP-utvecklingen med 1,4 procentenheter. Ökningen berodde på lagerförändringar av produkter i arbete och lager av färdiga varor inom industrin.

Exporten ökade med 4,2 procent och importen ökade med 4,4 procent. Utrikeshandeln vände uppåt för första gången sedan tredje kvartalet 2008. Varuexporten steg med 7,1 procent och varuimporten gick upp med 8,6 procent. Tjänsteexporten föll med 2,0 procent medan importen minskade med 5,5 procent. Exportnettot bidrog positivt med 0,2 procentenheter till BNP-utvecklingen.

Produktionen inom näringslivet ökade med 4,1 procent. Varuproduktionen ökade med 6,8 procent. Metallframställning och motorfordonsindustrin var två av flera branscher som utvecklades positivt. Tjänstebranschernas produktion ökade 2,6 procent. En stark utveckling för parti- och detaljhandeln bidrog till uppgången. Den motverkades i viss utsträckning av vikande produktion inom småhus och fritidshus, samt övrig fastighetsförvaltning. Offentliga myndigheters produktion minskade med 0,9 procent.

Antalet arbetade timmar i hela ekonomin ökade med 0,1 procent jämfört med motsvarande kvartal 2009. Antalet sysselsatta minskade samtidigt med 0,5 procent. Detta innebar en ökad medelarbetstid. I näringslivet ökade antalet arbetade timmar med 1,2 procent. I de offentliga myndigheterna minskade antalet arbetade timmar med 2,1 procent.

Hushållens disponibla inkomster ökade med 2,7 procent i löpande priser det första kvartalet 2010 jämfört med samma kvartal 2009. Rensat för inflation ökade de disponibla inkomsterna med 0,7 procent. Hushållens finansiella sparande minskade med 5,9 miljarder kronor och uppgick till ungefär 28,3 miljarder kronor i löpande priser. Sparkvoten, exklusive sparandet i premie- och tjänstepensioner, uppgick till 3,2 procent.

Den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande uppgick till 140 miljoner kronor. Det är en ökning med drygt 1,8 miljarder kronor jämfört med samma kvartal 2009. Statens finansiella sparande uppgick till minus 4,7 miljarder kronor och socialförsäkringssektorns finansiella sparande uppgick till minus 0,8 miljarder kronor. Kommunsektorns finansiella sparande uppgick till plus 5,6 miljarder kronor varav primärkommuner uppvisade plus 4,8 och landstingen plus 0,8 miljarder kronor.

Redaktionen

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.