Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Historiskt

Osäkra effekter av valutainterventioner

Publicerad: 21 januari 2016, 15:52

Tomas Pousette.

När Riksbanken senast använde sig av valutainterventioner fick det inga klara långvariga effekter. Trots det är Riksbanken nu redo att än en gång intervenera på valutamarknaden.


Ämnen i artikeln:

Tomas Pousette

Vid ett extrainsatt möte i början av januari bestämde Riksbankens direktion att riksbankschefen tillsammans med förste vice riksbankschefen skulle ges möjlighet att besluta om interventioner på valutamarknaden. Syftet är att försvaga kronan för att få upp importpriserna och inflationen, som envist ligger under målet på 2 procent.

Senast Riksbanken försökte påverka kronans växelkurs var sommaren 2001. Då var syftet det rakt motsatta mot nu, nämligen att stärka kronan för att på så sätt dämpa inflationen. Även då delegerades beslutet om valutainterventioner till riksbankschefen och förste vice riksbankschefen. Under tre dagar i juni 2001 sålde Riksbanken euro och dollar mot kronor vid sju tillfällen till ett sammanlagt belopp av cirka 12 miljarder kronor. Största delen av beloppet, 60 procent, var försäljning av euro medan försäljningen av dollar svarade för 40 procent. Hur stor den totala ramen var för 2001 års valutainterventioner är fortfarande hemligt.

Det är en utmaning även för en centralbank att försöka påverka valutamarknaden, som omsätter svindlande stora belopp. Den senaste undersökningen från Bank for International Settlements, som gjordes i april 2013, visar att omsättningen i svenska kronor på den globala valutamarknaden var cirka 610 miljarder per dag. Banker i Storbritannien svarade för den största delen av handeln i kronor och även USA hade en större handel i kronor än Sverige.

Erfarenheten från 2001 års valutainterventioner var att de fick märkbara effekter men att dessa var kortvariga. Det var svårt att särskilja valutainterventionernas långsiktiga effekt från andra faktorer, som makroekonomisk statistik, vilka också påverkar valutamarknaden. Överraskningsmomentet verkar ha varit viktigt, vilket märks på att de två sista interventionerna påverkade kronan betydligt mindre än vid de tidigare tillfällena.

I Riksbankens utvärdering hösten 2001 konstaterades att valutainterventioner kommer att brukas med stor återhållsamhet och att lägen när interventioner är påkallade sällan är självklara ur beslutssynpunkt. Kommer Riksbanken nu att löpa linan ut och verkligen agera på valutamarknaden? Det är mycket möjligt, kanske då i kombination med en räntesänkning eller annan åtgärd.

Tomas Pousette
Pousette Ekonomianalys AB

Ämnen i artikeln:

Tomas Pousette

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.