Torsdag09.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Historiskt

“Ojämlikhet föder social oro och kriminalitet”

Publicerad: 28 April 2018, 07:07

Ann-Sofie Hermansson (S)

Foto: Göteborgs stad

Göteborg står inför en massiv expansion och regionens ödesfråga är att skapa en jämlik stad. ”De som har det sämst måste ändå ha det skapligt och där är vi inte ännu”, säger Ann-Sofie Hermansson (S), kommunstyrelsens ordförande.


Ämnen i artikeln:

Fastighetsmarknaden i VästsverigeGöteborgAnn-Sofie Hermansson

Göteborg står inför en massiv expansion och regionens ödesfråga är att skapa en jämlik stad. ”De som har det sämst måste ändå ha det skapligt och där är vi inte ännu”, säger Ann-Sofie Hermansson (S), kommunstyrelsens ordförande.

Göteborg bygger mer än vad man gjort på fyrtio år, men det är fortfarande otillräckligt om man tittar på bostadsbristen, segregationen och trångboddheten i staden. Planen är att senast år 2035 ha byggt ett nytt Halmstad när det gäller antalet nya bostäder.

– För att vara självkritisk har vi byggt alldeles för lite och nu händer allt på en gång. Vi investerar mer än någonsin och för vår del handlar det om att lösa produktionskapaciteten, säger Ann-Sofie Hermansson (S), kommunstyrelsens ordförande i Göteborg till Fastighetsnytt.

Det byggs så mycket som staden klarar av kapacitetsmässigt, men det finns andra satsningar att göra. Hermansson påpekar att staden kan bli bättre på att tänka in sociala sammanhang redan i byggstadiet. För Göteborg är, likt många andra storstäder, en segregerad stad.

– Ojämlikhet föder social oro och kriminalitet. Här måste näringslivet, akademin och det offentliga kroka arm med varandra. Regionens ödesfråga är att skapa en jämlik stad. Vi behöver även bli tuffare på att motverka all typ av extremism.

Byggbranschen spelar stor roll när det gäller att skapa mer inkluderande stadsdelar, men fler behöver blicka utanför tullarna.

– Vi vill se byggkranar i ytterstaden och förorterna också för att skapa jämlikhet i staden. De som har det sämst måste ändå ha det skapligt och där är vi inte ännu.

Kommunens allmännyttiga bostadsbolag har en väldigt stark position i staden och är sin egen byggherre.

– Det är inte lätt heller, men betyder att vi har lite egna muskler och kan bygga bostäder i våra sju utsatta områden, som behöver lyftas. Det här är lite folkhemmet 2.o. Vi är där nu och ser olikheter i staden, men kan samtidigt inte lösa dagens problem med 70-talets politik.

Hermansson tror snarare att man inom politiken behöver analysera mer övergripande, strukturella skeenden för att motverka segregation och lösa svåra bostadspolitiska problem.

– Jag är öppen för sådana samtal. Vi behöver samsas kring de större visionerna snarare än att fastna i detaljfrågor om skatter, subventioner och annat. Det var länge sedan något parti hade bredare reformer.

För att minska klyftorna i samhället är Göteborg i full gång med att bygga ihop olika stadsdelar, inte minst med hjälp av en välfungerande kollektivtrafik.

– Själv bor jag på Eriksberg, ganska nära Vårväderstorget. Två helt olika sociala stadsdelar, som ligger nära varandra men saknar kollektivtrafikförbindelser. Där kan vi göra mycket. Vi behöver tänka nytt.

Och nytänk är något som göteborgarna redan levererat. Göteborg är nämligen först ut i Sverige med att integrera en linbana i den ordinarie kollektivtrafiken.

– Det är jättehäftigt, även om det raljeras en hel del om att det där blir ett skrytprojekt. Men vi har en tydlig plan och vill inte drabbas av trafikinfarkter likt många andra städer i landet.

Tanken på linbanan över Göta älv, mellan Haga och Lindholmen, väcktes som ett medborgarförslag inför Göteborgs 400-årsjubileum. Men det finns även stunder då medborgarnas starka inflytande försenat viktiga projekt, exempelvis vid protesterna mot bygget av Tingstadstunneln.

– I dag är majoriteten nöjd med resultatet och likadant blir det nog med Västlänken, så egentligen är det bara att sätta spaden i marken och börja bygga. Det är oftast kritiken som hörs mest. Folk protesterar alltid mot stora byggen och därför tycker jag nog att vissa beslut borde fattas på en nationell nivå i riksdagen.

Att byggkranar hör ihop med en utvecklingsregion är självklart för henne.

– Var glad om du befinner dig mitt i allt byggstök. Det går inte fort och är ingen enkel resa, men vi ska klara det här ekologiskt, ekonomiskt och socialt. En hållbar region är även konkurrenskraftig, säger Ann-Sofie Hermansson.

Teresa Ahola

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.