Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag25.01.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Historiskt

Hufvudstaden var länge majoiritetsägare i Svensk Filmindustri men sålde film- och biografverksamheten till Dagens Nyheter för 55 miljoner kronor. Affären kortade längden på Hufvudstadens lönelista till en femtedel – från 925 anställda till 182.

Kreuger, krig och anrika citykvarter – här är historien om Hufvudstaden

Genom Kreugerkrasch, krig och kriser har Hufvudstaden stått pall. Fastighetsägaren med förmodligen flest landmärken i sin portfölj vilar på en rik historia, men har inte varit sen med att tänka nytt när förutsättningarna förändras.

Publicerad: 17 December 2020, 15:57

Anders Siljevall

Reporter

anders.siljevall@fastighetsnytt.se

Sensommaren 1915. Det moderna Stockholm är i sin linda, och en av förgrundsfigurerna är industrimannen Ivar Kreuger. Han har de närmaste åren gått från att arbeta med byggverksamhet till att även intressera sig för fastighetsägande och förvaltning. Som styrelse­ledamot i affärsbanken Stockholms Inteckningsgarantiaktiebolag hade han fått en god inblick i marknaden och kunde på så sätt göra många goda klipp. Nu är det dags för Kreuger att på allvar satsa på fastigheter och starta ett aktiebolag där alla affärer kan samlas under samma tak. Resultatet blir Hufvudstaden. 

Det första nybyggda huset blir fastigheten Kvasten 6 i korsningen mellan Biblioteksgatan och Mäster Samuelsgatan och inhyser från början den klassiska biografen Röda Kvarn, som invigdes på luciadagen 1915. Filmen som visades var Mauritz Stillers Madame de Thèbes, ackompanjerad av en 14-hövdad orkester, stumfilm som den var. 

Kungsgatan är ett historiskt viktigt stråk för Hufvudstaden. I korsningen Kungsgatan-Sveavägen har bolaget sedan länge fastigheter i tre av fyra hörn Här en nattlig bild tagen 1945, där Centrumhuset syns närmast till höger.

Kungsgatan är ett historiskt viktigt stråk för Hufvudstaden. I korsningen Kungsgatan-Sveavägen har bolaget sedan länge fastigheter i tre av fyra hörn Här en nattlig bild tagen 1945, där Centrumhuset syns närmast till höger.

Medan Hufvudstaden bygger upp sin verksamhet i Stockholm pågår ”det stora kriget” i stora delar av Europa. Det dröjer ungefär tre år efter skottet i Sarajevo tills första världskriget sätter ekonomiska spår i neutrala Sverige. Många privata fastighetsägare tvingas sälja när bränslekostnaderna skjuter i höjden. Hufvudstaden tar tillfället i akt och köper. Under 1917 förvärvar bolaget 24 fastigheter. Uppvärmningen av husen klarar man hyfsat bra med ved från den egna storgården Viksjö Säteri.

Efter krigsslutet fortsätter Hufvudstaden expandera. På 1920-talet bygger man Centrumhuset och flera andra fastigheter på den framväxande paradgatan Kungsgatan. Ivar Kreuger gör sorti från posten som styrelseordförande, men saknar inte inflytande i bolaget. Ändå blir det oundvikligt att finanskraschen som bär grundarens namn får konsekvenser för Hufvudstaden. Efter Kreugers död 1932 försätts Kreugerkoncernen i konkurs. Tre av Hufvudstadens styrelseledamöter häktas. Två av dem, Carl Juhlin-Dannfelt och Nils Ahlström – som båda även hade positioner i holdingbolaget Kreuger & Toll – får fängelsestraff.

Läs även: Hufvudstaden: Två branscher drabbades tidigt

Året därpå avgår hela styrelsen för Hufvudstaden och ersätts av en ny. Störst maktposition har SEB, som bildar investmentbolaget Custos för att kontrollera innehavet i fastighetsbolaget. 1938 gör Hufvudstaden debut på Stockholmsbörsen.

Klädaffären Ströms i kontors- och affärshuset på hörnet Kungsgatan/Sveavägen är Hufvudstadens äldsta hyresgäst.

Klädaffären Ströms i kontors- och affärshuset på hörnet Kungsgatan/Sveavägen är Hufvudstadens äldsta hyresgäst.

Samtidigt blir uppförsbacken brantare för bolaget, som nu får se sig tävla med allt fler aktörer på fastighetsmarknaden. Det expansiva bostadsbyggandet leder till en överproduktion som sänker hyrorna och ökar vakanserna. Efter de första årens rasande expansion går Hufvudstaden nu på sparlåga.

Läs även: Så skapade bröderna Mattsson varsin byggjätte

Andra världskriget ger ytterligare svårigheter när hyresstopp och ransoneringar gör det svårt att både hyra ut och bygga nytt. Även efter kriget hänger byggrestriktionerna kvar, och det är svårt att få byggnadstillstånd i Stockholm.

Hufvudstaden kom till i – och gynnades av – en moderniseringsfas i Stockholms historia. 1950-talet blir starten på ännu en moderniseringsresa för staden, som inte på samma sätt spelar fastighetsbolaget i händerna. Bygget av tunnelbanan och Norrmalmsregleringen gör att hela kvarter jämnas med marken för att ge plats åt det nya. Hufvudstadens fastigheter är inte undantagna och fastigheter på Regeringsgatan och Västra Trädgårdsgatan rivs.

Läs även: Hufvudstaden is still going strong - trots coronasmäll

Under den här tiden spelade Hufvudstaden en av huvudrollerna i en uppmärksammad konflikt. Bolaget ville riva sin fastighet i det sydöstra hörnet av korsningen Kungsgatan/Sveavägen för att sedan bygga nytt. Stockholms stad ville inte ha någon nybyggnation på privat mark, utan det som byggdes nytt under citysaneringen skulle uppföras med kommunal tomträtt. Till slut kom ett bygge till stånd, med finansminister Gunnar Strängs tillåtelse. Hötorgets tunnelbanestation skulle byggas precis intill, men Hufvudstaden lyckades få in fastigheten Järnplåten 28, som också fick sin egen tunnelbaneuppgång. 

Kommande decennier blir ljusare för Hufvudstaden. 1972 – 30 år efter att de infördes – släpps de statliga hyresregleringarna för kommersiella fastigheter. Med marknadshyror blir det lättare att utveckla beståndet. Ungefär samtidigt kommer Stockholms stad med beskedet att det inte kommer att ske några fler exproprieringar öster om Norrlandsgatan under överskådlig tid. Säkerligen kunde det höras en lättnadens suck från Hufvudstaden, som än i dag har sitt kärninnehav i kvarteren.

I samband med uppförandet av Röda Kvarn fick grundaren Ivar Kreuger kontakt med filmpionjären Charles Magnusson och fick samtidigt upp ögonen för filmindustrin. 1919 blev tändstickskungen majoritetsägare i nybildade Svensk Filmindustri – ett bolag som senare under en lång period också var helägt av Hufvudstaden.

I samband med uppförandet av Röda Kvarn fick grundaren Ivar Kreuger kontakt med filmpionjären Charles Magnusson och fick samtidigt upp ögonen för filmindustrin. 1919 blev tändstickskungen majoritetsägare i nybildade Svensk Filmindustri – ett bolag som senare under en lång period också var helägt av Hufvudstaden.

En nyckelgestalt under den här tiden var Lars Öberg som, först som utvecklingschef och sedermera som vd, städar upp i Hufvudstadens något spretiga portfölj. Fastighetsbolaget hade fram till nu varit majoritetsägare i Svensk Filmindustri, men film- och biografverksamheten såldes nu till Dagens Nyheter. Affären var värd 55 miljoner kronor och kortade längden på Hufvudstadens lönelista till en femtedel – från 925 anställda till 182. Utöver filmbenet kapades även en – ändå inte så lyckad – satsning på fritidshus och flera byggbolag. 

Hufvudstaden och filmen

En av de mest anrika biograferna huserade i Hufvudstadens första fastighet. Men bolagets historia med filmens värld stannar inte där. I samband med uppförandet av Röda Kvarn fick grundaren Ivar Kreuger kontakt med filmpionjären Charles Magnusson och fick samtidigt upp ögonen för filmindustrin. 1919 blev tändstickskungen majoritetsägare i nybildade Svensk Filmindustri – ett bolag som senare under en lång period också var helägt av Hufvudstaden.

 

Hufvudstadens nästa biografklassiker kom 1923 när Gunnar Asplund-designade Skandia öppnar i renässanspalatset Warodellska huset på Drottninggatan. I dag är Skandia den enda biografen i Hufvudstadens bestånd, men som ägare av Svensk Filmindustri har det varit många längs vägen. 

 

Värt att notera är att Hufvudstaden indirekt hjälpte fram ännu fler biografer i Stockholm. Efter Kreugerkraschen sålde man flera obebyggda tomter på Kungsgatan, vilket öppnade upp för nya biografer, som Royal, Rigoletto och Saga – till SF:s stora förtret.

Mer fokuserade satsar Hufvudstaden nu på expansion inom kärnverksamheten. Och nu tittar man på fastigheter på fler ställen än, tja, huvudstaden. I Göteborg byggs nya kvarter vid Södra Hamngatan, och genom ett förvärv av det ikoniska byggföretaget Bygg-Oleba 1979 är det stora varuhuset Femman i Göteborg en av fastigheterna som följer med.

Men expansionsviljan sträcker sig längre än till västkusten. 1972 är Hufvudstaden med och bygger ett åtta våningar högt Sverigehus i Tokyo och blir helägare till fastigheten. Fastigheter i London, Paris och Berlin följer.

Citypalatset på Norrmalmstorg ritades av Ivar Tengbom, som fick uppdraget efter att arkitektkollegan Cyrillus Johansson vägrat klä fasaden med marmorplattor efter beställaren Torsten Kreugers krav.

Citypalatset på Norrmalmstorg ritades av Ivar Tengbom, som fick uppdraget efter att arkitektkollegan Cyrillus Johansson vägrat klä fasaden med marmorplattor efter beställaren Torsten Kreugers krav.

De internationella affärerna fortsätter även under 1980-talet, men när finans- och fastighetsvärlden återigen sätts i gungning med 90-talskrisen får Hufvudstaden bekymmer som känns igen från förr. Återigen sjunker hyrorna, vakanserna ökar och aktiekursen går söderut. Med god soliditet klarar sig bolaget bra, men beslut tas mot slutet av decenniet om att satsa fullt ut på Sverige. 1997 läggs de ut­ländska fastigheterna i ett separat bolag för att sedan säljas till Dilligentia, i dag Skandia Fastigheter.

Läs även: Hufvudstaden gör om i toppen - chef får gå

Koncentrationen av verksamheten fortsätter i slutet av millenniet, då Lundbergs tar över stafettpinnen från Custos som huvudägare. Strax därpå antas en ny strategi: ett tydligt fokus på högkvalitativa handels- och kontorslokaler i Stockholm och Göteborg.

Hufvudstaden har numera sitt huvudkontor i NK-huset på Hamngatan i Stockholm.

Hufvudstaden har numera sitt huvudkontor i NK-huset på Hamngatan i Stockholm.

1998 köper Hufvudstaden NK med dess anrika varuhus. På sätt och vis sluts här en cirkel, då det var Kreuger & Toll som en gång byggde NK-huset på Hamngatan i Stockholm. Hit flyttar också ­Hu­fvudstaden sitt huvudkontor och NK blir bolagets tredje fokusområde, tillsammans med centrala Stockholm och Göteborg.

På andra sidan millennieskiftet spricker IT-bubblan, och medan tiderna på marknaden än en gång blir tuffa fortsätter Hufvudstaden att renodla sitt koncept. Nya efterlängtade fastigheter köps vilket ger kontroll över hela kvarter, som Pumpstocken och Rännilen i Stockholm och Härbärget i Göteborg. Detta gör det möjligt att ta ett helhetsgrepp om kvarteren. I Stockholm myntas namnet Bibliotekstan, och just nu pågår arbetet med lanseringen av Fredstan i Göteborg.

Hufvudstaden i dag

Vd: Ivo Stopner.

Styrelseordförande: Fredrik Lundberg.

Antal fastigheter: 30 i Stockholm, 8 i Göteborg.

Antal anställda: Cirka 120.

Börsvärde: 26,7 miljarder kronor (Q2 2020).

På sätt och vis är Hufvudstaden i dag tillbaka där allt började – i anrika fastigheter i centrala Stockholm (och numera i Göteborg). Men ingen kan neka till att bolaget är minst lika rikt på erfarenheter som på attraktiva butikslägen.


Ämnen i artikeln:

HufvudstadenStockholm

Dela artikeln:

Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.