Söndag09.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Historiskt

Gemensamt miljöklassningssystem – ett orimligt krav?

Publicerad: 13 December 2009, 23:00

Gemensamt miljöklassningssystem – ett orimligt krav? Det har nu under en längre tid pågått en mängd diskussioner kring vilket av de olika miljöklassningssystemen som bör gälla i Sverige. Vissa förespråkar de internationella systemen med motiveringen att de internationella investerarna och potentiella hyresgästerna förstår dessa system, medan andra förespråkar de svenska modellerna då dessa är anpassade för svenska byggnormer och standarder. Mikael Eriksson Tekn Dr miljökemi Structor Miljöbyrån


Gemensamt miljöklassningssystem – ett orimligt krav?

Det har nu under en längre tid pågått en mängd diskussioner kring vilket av de olika miljöklassningssystemen som bör gälla i Sverige. Vissa förespråkar de internationella systemen med motiveringen att de internationella investerarna och potentiella hyresgästerna förstår dessa system, medan andra förespråkar de svenska modellerna då dessa är anpassade för svenska byggnormer och standarder.

Om vi funderar en sekund över vad systemen är tänkta att användas till så blir bilden tydligare. Miljöaspekterna och klimatfrågorna har fram till ganska nyligen inte varit någon större fråga i bygg- och fastighetsbranschen. Miljöbedömningen/styrningen kom helt enkelt in för sent i projektet.

I dag är bilden en annan. Den som är bäst på att klassa och marknadsföra sina miljösmarta produkter har idag en fördel mot övriga som kanske sitter med sina s k fulhus med hög energiförbrukning och dålig miljöprestanda.

Problemet är att ingen har riktigt kunnat precisera vad dessa miljösmarta aspekter och miljökrav är i praktiken, eller hur dessa ska implementeras i befintliga bestånd och i samband med nyproduktion.

För att komma runt dessa subjektiva bedömningar har en mängd miljöklassningssystem tagits fram. Det ena mer komplicerat än det andra. Oavsett system så har de alla en sak gemensamt. Systemen försöker översätta en mängd olika fysiska och kemiska parametrar till ett samlat betyg som ska visa byggnadens miljöprestanda.

Varför vill branschen ha ett betyg på miljöprestanda och miljökvalitetssäkring för en fastighet? Det tydligaste behovet är naturligtvis att det är lättare att marknadsföra miljöklassade fastigheter vid en uthyrning eller en värdering. Baksidan av det hela är att det, så när som på energiförbrukningssiffror översatta i kronor och ören, är äpplen och päron som jämförs. Anledningen är att kemi och fysik som är grunden till det mesta inte går att summera till ett samlat betyg. I alla fall inte utan att den som tolkar betyget är sakkunnig inom miljö och kemi.

Det är inte helt enkelt att sätta ett samlat betyg som är rättvisande för alla sorters byggnader i alla länder. Vattenförbrukning är något som vi i Sverige inte har lyft särskilt högt i klassningssystemet, medan vattentillgång i andra delar av världen är en bristvara och därmed en viktig parameter. Istället har Sverige/Norden högre krav på isolering mot värmeförluster, och relativt sett ganska höga krav i byggnormerna. Andra exempel är koppar som listas som ett utfasningsämne pga sin giftighet för vattenmiljön. Samtidigt är koppar i sin metalliska form ett mycket bra material och används mer eller mindre överallt i tappvarmvattenledningar. Legionella är ett prioriterat svenskt krav, som inte får lika stort fokus utomlands. Byggnadens ”läge”, nyttjandet av "jungfrulig mark" och närhet till kollektiv trafik är inte lika betydande i Sverige som utomlands. Listan kan göras lång, och det är bara att inse att klassningar skiljer sig länder emellan, även om vi gärna vill tro att ett miljöhus är ett miljöhus oavsett land.

Miljöklassningssystemen utgör i praktiken olika verktyg för att kvalitetssäkra miljöaspekterna vid förvaltning, ombyggnation och nyproduktion. Beroende på situation kommer de olika systemen passa olika bra, och branschen kommer att behöva lära sig när det ena systemet passar bättre än det andra och anpassa sig därefter. Branschen frågar idag efter ett enda system för Sverige. Det skulle motsvara ett krav på en enda standardiserad skruvmejsel eller hammare i en snickares verktygslåda, och ingen skulle idag komma med ett sådant tokigt krav. Självklart måste snickaren själv få välja verktyg.

Systemen erbjuder ett smörgåsbord av parametrar som är mätbara, och det är just mätbarheten som är den stora vinsten med klassningen.

Det viktiga är att något av systemen används: Detta borgar för både högre kvalitet och bättre miljöprestanda, än om inget system används alls. För att sedan värdera en enskild fastighet måste de olika miljöindikatorerna studeras separat och från fall till fall. Att vissa hyresgäster har ett krav på att bara sitta i LEED-certifierade byggnader är sannolikt bara en fråga så här i början på en användning av ett klassningssystem, och visar egentligen bara på okunskap om olika länders byggregler och standarder. Det är t ex ingen amerikansk eller tysk investerare eller hyresgäst som kräver att olika SIS-standarder ska översättas till ASTM-standard eller ISO-standard för en byggnad innan de kan investera i ett projekt i Sverige. På samma sätt kommer de olika miljöaspekterna att anpassas lokalt per land, efter klimat och funktion, och till sist få en allmän acceptans.

Vissa påstår även att det är kostsamt och dyrt att genomföra en miljöklassning. Det kan bli dyrt om den som genomför klassningen, eller om den som beställer klassningen inte förstår slutprodukten. I de flesta fallen där en sakkunnig sitter med i projektet och gör klassningen, parallellt med projektet i övrigt, är egentligen inte merkostnaden särskilt stor. Att det kostar mer när LEED används, beror visserligen delvis på avgifter för certifiering, men även på att konsulterna kliar sig i huvudet lite för mycket i sin ambition med att systemet ska översättas rakt av till svenska förhållanden. Uttrycket ”ser inte skogen för alla träd” kommer här väl till pass.

Genom att ta några kliv tillbaka och fundera på syftet med en miljöklassning kommer så småningom även de mest svårövertalade att inse att det inte är det enskilda mätvärdet i det enskilda systemet som är avgörande för en miljövärdering och klassning. Det viktiga är att klassningen är gjord i något system.

Mikael Eriksson

Tekn Dr miljökemi

Structor Miljöbyrån

Fastighetsnytt välkomnar kommentarer och åsikter som avviker från de som framförs av skribenten bakom webbinlägget. Kravet är att de rör sakfrågan och håller sig inom gränsen för god ton. I fall då detta krav inte uppfylls förbehåller sig Fastighetsnytt rätten att ta bort kommentarer.

Mikael Eriksson

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.