Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

fredag14.05.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Historiskt

Ett nytt Sverige med grövre brottslighet

Publicerad: 28 maj 2015, 13:16

Magnus Lindgren

Även om den svenska brottsstatistiken indikerar att mängdbrottsligheten i Sverige har minskat de senaste åren och att det på så vis går bra för myndigheterna i sin brottsbekämpning så har brottsligheten blivit grövre och farligare. Det konstaterar Magnus Lindgren, forskare inom kriminologi och generalsekreterare för tankesmedjan Tryggare Sverige.


Ämnen i artikeln:

Business Arena

Även om den svenska brottsstatistiken indikerar att mängdbrottsligheten i Sverige har minskat de senaste åren och att det på så vis går bra för myndigheterna i sin brottsbekämpning så har brottsligheten blivit grövre och farligare. Det konstaterar Magnus Lindgren, forskare inom kriminologi och generalsekreterare för tankesmedjan Tryggare Sverige. I sitt föredrag på Business Arenas partnerträff citerade han bland annat sjukhusstatistik för att illustrera det först nämnda, de senaste åren har vi sett ett tydligt trendbrott där allt färre våldsoffer kommer in. Den generella tryggheten har alltså ökat, men som Magnus Lindgren vidare konstaterar så finns det alltid ett ”men”.

– Vi ser ett nytt Sverige där den generella tryggheten ökar och mängdbrottsligheten minskar men samtidigt så ser vi ett nytt Sverige med en grövre och mer organiserad brottslighet.

Som exempel på den brottslighet som bokstavligen har blommat ut i Sverige de senaste åren nämner han narkotikahandel, utpressning och människohandel. Dessutom har väl ingen undgått att se i det närmaste dagliga nyheter om skottlossningar och organiserat våld i Sveriges storstäder. Vidare har brott som övergrepp i rättssak, olaga hot och bedrägerier ökat, konstaterar Magnus Lindgren, och den allvarliga situationen i flera av landets förortsområden har eskalerat med social oro, upplopp, gängkriminalitet och otrygghet som konsekvens.

– Vi har alltså en ny typ av mycket grövre brottslighet som inte minst slår hårt mot det lokala näringslivet för att det är ju de som är föremål för den organiserade brottslighetens fokus. Därutöver tycks våld mot förtroendevalda ha ökat.

Magnus Lindgren betonar vikten av att rättssamhället fungerar för har vi inget fungerande rättssamhälle så har vi ingen demokrati men påpekar även vikten av att när den sociala kontrollen minskar då minskar tryggheten.

– Demokrati och välfärd är sekundärt om vi inte har trygghet, säger han.

Polisiär omorganisation
Samtidigt befinner sig den svenska poliskåren mitt i den största omorganisationen sedan polisen förstatligades år 1965. En omorganisation medför alltid produktivitetsproblem och så kommer det att vara till cirka två år efter att omorganisationsprocessen är klar och man har vant sig vid den nya strukturen.

Till det kan vi sedan lägga ytterligare en variabel i ekvationen, det vill säga det så kallade Gottsundasyndromet, där polisen drar sig för att provocera buset och i vissa fall i det närmaste undviker utryckningar i vissa områden. Det samma gäller vaktbolagen som hellre vill vara kompisar och allmänheten inte heller vågar utmana de gäng. Signalen som polisen, ordningsvakter och samhället i stort skickar är således att man inte bryr sig, alternativt att man själv fruktar de kriminella för mycket för att ta tag i problemen.

Det finns dock fler komplicerande faktorer som exempelvis att de svenska kommunerna inte har de resurser som krävs för ett brottsförebyggande arbete och att i vissa kommuner är den organiserade polisverksamheten i det närmaste obefintlig och närpolis likaså. Det finns alltså en del brister i det brottsförebyggande arbetet då kommunerna inte kan satsa och även i polisens brottsförebyggande arbete finns det stora brister, poängterar Magnus Lindgren som citerar rapporter bland annat från Rikspolisstyrelsen och Brottsförebyggande rådet. Enligt dessa tar det för lång tid att utreda brott och dessutom klaras för få brott upp.

Frisparksspray – en innovativ lösning
Hur ska man då bära sig åt? Kriminalitetsforskaren föreslår själv att man utöver det sociala preventionsarbete som vi är vana vid i Sverige satsar på så kallad situationell prevention. Han tar avstamp i den så kallade rutinaktivitetsteorin som identifierar tre nyckelfaktorer: Motiverade förövare, avsaknad av kapabla väktare och lämpliga objekt. Social prevention fokuserar på de motiverade förövarna och att man för att förebygga brott bör försöka bearbeta de ungas motivation att begå brott.

Det räcker dock inte till konstaterar Magnus Lindgren som vill satsa på situationell prevention – i första hand fler kapabla väktare, det vill säga genom att bilda en kombinerad statlig och kommunal säkerhetsorganisation. Denna organisation bör bestå av 6 000 tjänstemän vars uppdrag blir att rikta sig mot den grova och ofta organiserade brottsligheten. Således kan man, genom situationell prevention, minska brottsligheten menar han och det ska handla om kombination av traditionella polisiära insatser (som exempelvis avlyssning) men även att man på kommunal nivå försöker slå sönder infrastrukturen för den organiserade brottsligheten. Det ska alltså bli svårare, dyrare och framförallt mer riskabelt att begå brott.

Som en allegori använder han den så kallade frisparkssprayen som sedan VM i Brasilien tillämpas med gott resultat inom fotbollen. Innan man började använda sprayen fanns det ett ständigt problem med att frisparksläggare petade bollen lite närmare muren och att muren likaledes flyttade fram sina positioner så fort domaren vände ryggen till. Med hjälp av en burk med raklödder har man ritat en linje som inte går att flytta på och därmed har man, med ganska enkla medel, lyckats lösa ett kroniskt problem. Förvisso inom ett ganska begränsat område och ett problem som sannolikt inte medförde några större samhällsekonomiska kostnader men poängen är att man ibland kan behöva tänka i nya banor. Att bekämpa brott lär inte bli lika lätt som att få bukt med frisparksproblemet men enligt Magnus Lindgren har vi i Sverige kommit till vägs ände med social prevention och då är det dags för situationell prevention.

Man måste alltså tänka i nya banor och man måste på något sätt försöka påverkar de brottsdrabbade områdena. Magnus Lindgren tog Sergels torg som exempel, en grogrund för brottslighet de senaste decennierna och platsen som gud glömde, som han uttryckte det. Ett förslag, av den mer kontroversiella sorten, skulle kunna vara att bygga en förskola och ett äldreboende på Sergels torg. Ett relativt orimligt förslag om man ska utgå ifrån sannolikheten att det någonsin blir verklighet men den viktiga poängen är att man ska försöka påverka sina områden, inte med exkluderande design utan en mix av funktioner och människor.

Sverrir Thór

Ämnen i artikeln:

Business Arena

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.