Onsdag01.04.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Sök

Historiskt

En starkt lysande sol – med tydliga fläckar

Publicerad: 24 Oktober 2017, 12:57

Stockholms stadshus.

Det är svårt att skriva om Mälardalsregionen utan att nämna Stockholm. Sveriges huvudstad är mittpunkt i regionen, precis som i landet. Precis som regionen i stort har staden utmaningar i form av bostadsbrist, infrastrukturprojekt och integration. Men hur jobbar man för att regionen ska bli tätare och för att arbets- och bostadsmarknaden ska bli mer regional?


Ämnen i artikeln:

Mälardalen

Artikeln är även publicerad i Fastighetsnytt nummer 4, 2017 – ett nummer där vi gjorde en djupdykning i Mälardalsregionen.

Det är svårt att skriva om Mälardalsregionen utan att nämna Stockholm. Sveriges huvudstad är mittpunkt i regionen, precis som i landet. Precis som regionen i stort har staden utmaningar i form av bostadsbrist, infrastrukturprojekt och integration. Men hur jobbar man för att regionen ska bli tätare och för att arbets- och bostadsmarknaden ska bli mer regional?

Stockholm har flest invånare av alla städer i Sverige. Staden har också störst andel av BNP, tillväxt, utbildningar, sjukhus och politiker. Vad som händer i huvudstaden påverkar i mångt och mycket hela landet – men särskilt mycket påverkas invånarna i de städer som ligger i närheten. Varje dag pendlar tusentals människor ut och in ur staden, med bil, flyg, kollektivtrafik, tåg och en och annan på cykel.

Olle Zetterberg är vd på Stockholm Business Region, och sysslar varje dag med arbetsmarknad och andra frågor i regionen.

Vad går bäst just nu?
– I stort sett alla industrigrenar går bra, särskilt bra går techindustrin.

Maria Rankka, vd på Stockholms Handelskammare, beskriver det på ett annat sätt:

– Det mesta är bra med Stockholm. Stockholm är en starkt lysande sol, men den har några tydliga solfläckar. Dock är det mycket bättre att vara en starkt lysande sol med några solfläckar än att hela himlen skulle vara molnig.

Även om mycket alltså går bra, finns det många utmaningar att ta tag i. Handelskammaren är en av de organisationer som länge varnat för bostadsbristen och hur den påverkar staden på fler sätt än ett – när människor inte har någonstans att bo blir det svårt att anställa dem och det blir svårt för dem att tacka ja till utbildningsplatser. ”Bostadsbristen hämmar tillväxten” – är något man hört mer än en gång.

– Det går att prata om mängder av andra utmaningar och delutmaningar, men jag skulle säga att bostäder, infrastruktur och integration är jätteviktiga, säger Maria Rankka.

Hon menar att det i grund och botten handlar om samma sak – matchningen på arbetsmarknaden, en vital del i att företag ska kunna växa och utvecklas i Mälardalsregionen.

Vad har då infrastruktur och bostäder med kompetensförsörjning att göra?
– Jo, ganska mycket. Om man inte hittar någonstans att bo, då kanske man inte kan ta ett jobb. Hälften av alla företag i Stockholm säger att situationen på bostadsmarknaden är ett direkt tillväxthinder.

Maria Rankka är en av många som är bekymrad av bostadsmarknadens bristsituation. Hon menar att det politiska ledarskapet saknas och att man inte tar tag i de större frågorna som exempelvis har med skatter och hyresreglering att göra.

– Där har jag svårt att se att någonting stort kommer att hända innan valet. Det är ingen som tar i frågorna som handlar om att vi har extremt låg rörlighet på bostadsmarknaden, både i det ägda och i det hyrda beståndet, och det går inte att se att du långsiktigt kommer att ha en hållbar och fungerande bostadsmarknad utan att vi får igång flyttkedjor och att vi får till en normal rörlighet. Då handlar det om reavinstbeskattning, det handlar om att omreglera hyresmarknaden. Och där ser jag just nu inget politiskt ledarskap.

Olle Zetterberg håller med om att bostadsfrågan är den största utmaningen för regionen. Inte heller han tycker att regeringen gör vad de ska.

– Lösningarna handlar om en rad olika regleringar, som ligger i regeringens hand. Tyvärr verkar det inte komma ut så mycket därifrån. Jag tycker däremot att regionens politiker gör vad de kan för att få fart på byggandet.

Vad står högst på din önskelista från politiskt håll?
– På riksnivå är ointresset stort. Vi har väl egentligen inte haft en statsminister som värnat Stockholm sedan Axel Oxenstiernas dagar på 1600-talet.

Men att bygga fler bostäder i Stockholm är inte den enda lösningen på Stockholms problem. Genom bättre kommunikationer, pendlingsmöjligheter på vägar och spår i regionen skulle Stockholms starka arbetsmarknad kunna dra nytta av grannkommuner och län – och vice versa.

– När vi pratar infrastruktur så är vi en av de främsta förespråkarna, lyckligtvis tillsammans med politiker från båda blocken, om att fyrspår mellan Uppsala och Stockholm förmodligen är en av de samhällsekonomiskt mest lönsamma spårinvesteringarna som man kan göra i Sverige, säger Maria Rankka.

Enligt Handelskammarens analys skulle det dubbla antalet spår, jämfört med idag, mellan de två städerna kunna skapa 100 000 bostäder i nya stationssamhällen mellan städerna.

Enligt Trafikverkets beräkningar skulle kostnaden för de nya spåren bli cirka sju miljarder kronor.

– I infrastruktursammanhang så är inte den här investeringen så dyr. Det klart, det är fruktansvärt mycket pengar, men i det här sammanhanget så är det faktiskt en väldigt lönsam investering.

Avlägsen position i världen

En annan fråga som är viktig för regionen, med allt fler internationella företag och globala kontakter, är flygförbindelserna till regionen. Maria Rankka menar att Arlandas utbyggnad är en avgörande fråga för regionens framtida öde.

– Jag vill se bättre terminalkapacitet, bättre kapacitet att komma till och från flygplatsen, men också att vi bygger ut så att vi kan ta emot fler flygplan helt enkelt, och fler direktlinjer till fler destinationer. Flyget är viktigt för att hålla ihop hela landet, men också för att den här regionen har ett näringsliv som har väldigt global orientering.

En nagel i ögat för både Rankka och Zetterberg är det förslag på flygskatt som regeringen presenterade under våren.

Förslaget går ut på att alla passagerare kommer att betala en skatt som läggs på biljettpriset, olika beroende på om du flyger inom Sverige, Europa eller ännu längre bort.

– Det som jag tycker är provocerande med förslaget, när man läser regeringens egen utredning, så är det mest positiva scenariot att det har en liten positiv miljöeffekt, men det finns till och med ett scenario där det har en negativ miljöinverkan. Förslaget har alltså ingen miljöprofil, men riskerar att skada tillgänglighet och konkurrenskraft.

Även Olle Zetterberg är kritisk till förslaget på flygskatt.

– Vår väldigt avlägsna position gör att vi måste kompensera  med extra god flygtillgänglighet ut i världen. Förslaget till flygskatt är dåligt därför att det försvagar vår konkurrenskraft och förslaget gynnar inte heller miljön vilket utredaren själv antyder. Höghastighetsbanorna löser inga av våra problem med kommunikationer. Sverige är Europas femte största land men våra 10 miljoner innevånare gör att vi är på 14:e plats befolkningsmässigt. Det leder till slutsatsen är det är flyget som binder ihop olika landsändar.

Även om en majoritet av svenska folket säger att de vill ha en flygskatt, är det högst oklart om förslaget kommer att gå igenom i riksdagen – då Alliansen och Sverigedemokraterna deklarerat sitt missnöje.

Maria Nordlander

Ämnen i artikeln:

Mälardalen

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.