Onsdag28.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Historiskt

BNP ökade 6,9 procent

Publicerad: 28 November 2010, 23:00

Nationalräkenskaper: BNP ökade 6,9 procent Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) ökade med 6,9 procent det tredje kvartalet 2010, kalenderkorrigerad och jämförd med motsvarande kvartal 2009. Lagerinvesteringar lämnade störst bidrag till utvecklingen. Även fasta bruttoinvesteringar och hushållens konsumtionsutgifter gav starka bidrag…


Källa: Pressmeddelande Statistiska Centralbyrån

Nationalräkenskaper:

BNP ökade 6,9 procent

Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) ökade med 6,9 procent det tredje kvartalet 2010, kalenderkorrigerad och jämförd med motsvarande kvartal 2009. Lagerinvesteringar lämnade störst bidrag till utvecklingen. Även fasta bruttoinvesteringar och hushållens konsumtionsutgifter gav starka bidrag.

Säsongrensad och jämförd med det andra kvartalet 2010 ökade BNP med 2,1 procent.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 3,5 procent. Utgifter för inköp av bilar gav liksom föregående kvartal det största bidraget till utvecklingen. Inköp av nya bilar ökade detta kvartal med 45 procent. Svenskars konsumtionsutgifter utomlands och utgifterna för hemelektronik var två andra poster som bidrog mycket till utvecklingen. Sammantaget gav hushållens konsumtionsutgifter ett positivt bidrag till BNP-utvecklingen med 1,8 procentenheter.

De offentliga konsumtionsutgifterna ökade med 1,8 procent. Statens konsumtionsutgifter steg med 1,7 procent och primärkommunernas med 3,2 procent. Ökade inköp av varor och tjänster bidrog mycket till primärkommunernas ökning. Däremot sjönk landstingens konsumtionsutgifter med 0,6 procent. Offentliga konsumtionsutgifter bidrog med 0,5 procentenheter till BNP.

Fasta bruttoinvesteringar ökade med 11,2 procent. Bostads- och maskininvesteringarna bidrog mest till den totala investeringsuppgången. Näringslivets investeringar ökade med 9,9 procent. De statliga myndigheternas investeringar ökade med 16 procent och kommunernas med 19 procent. Inom kommunerna var det främst landstingen som bidrog till ökningen. Fasta bruttoinvesteringar gav ett positivt bidrag med 2,0 procentenheter till BNP-tillväxten.

Lagerinvesteringarna höjde BNP-utvecklingen med 2,9 procentenheter. Insatsvaror och färdigvaror inom industrin samt lageruppbyggnad inom partihandeln bidrog bland annat till uppgången.

Exporten ökade med 11,9 procent och importen med 14 procent. I likhet med andra kvartalet var det varuhandeln som steg mest. Varuexporten ökade med 16 procent och varuimporten med 19 procent. Både för import och export har handeln med motorfordon och teleprodukter lämnat starka bidrag till utvecklingen. Tjänsteexporten ökade med 3,7 procent och tjänsteimporten med 2,3 procent. Exportnettot drog ned BNP-utvecklingen med 0,2 procentenheter.

Produktionen inom näringslivet ökade med 9,3 procent. De varuproducerande branscherna ökade med 16 procent och tjänstebranscherna med 5,9 procent. Flera branscher bidrog till den positiva produktionsutvecklingen. Bygg- och maskinvaruindustrin var de branscher som gav de största bidragen till utvecklingen inom de varuproducerande branscherna. Inom tjänstebranscherna var det parti- och detaljhandeln samt företagstjänster som bidrog mest. Fastighetsförvaltning var en av få branscher som fortsatte att minska även detta kvartal till följd av ökade reparationsutgifter. Offentliga myndigheters produktion minskade med 1,0 procent.

Antalet arbetade timmar i hela ekonomin ökade med 2,2 procent jämfört med motsvarande kvartal 2009. Antalet sysselsatta steg med 1,8 procent vilket innebar en ökad medelarbetstid. I näringslivet ökade antalet arbetade timmar med 3,4 procent. I de offentliga myndigheterna minskade antalet arbetade timmar med 1,5 procent. Arbetsproduktiviteten inom näringslivet ökade med 5,7 procent.

Hushållens disponibla inkomster ökade med 1,6 procent i löpande priser det tredje kvartalet 2010 jämfört med motsvarande kvartal 2009. Rensat för inflation ökade de disponibla inkomsterna med 0,7 procent. Hushållens finansiella sparande minskade med 15,5 miljarder kronor och uppgick till 21 miljarder kronor i löpande priser. Sparkvoten, exklusive sparandet i premie- och tjänstepensioner, uppgick till 1,5 procent.

Den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande uppgick till 4,1 miljarder kronor. Det är en ökning med 17 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal 2009. Statens finansiella sparande uppgick till 4,3 miljarder kronor och socialförsäkringssektorns finansiella sparande till 0,4 miljarder kronor. Kommunsektorns finansiella sparande uppgick till -0,6 miljarder kronor varav primärkommuners 0,3 och landstingens -0,9 miljarder kronor.

Redaktionen

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.