Tisdag14.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Historiskt

BNP ökade 4,6 procent

Publicerad: 7 September 2010, 22:00

Nationalräkenskaper: BNP ökade 4,6 procent Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) ökade med 4,6 procent det andra kvartalet 2010, kalenderkorrigerad och jämförd med motsvarande kvartal 2009. Lagerinvesteringar bidrog mest till uppgången i BNP och bland annat tillverkningsindustrin gick starkt framåt…


Källa: Pressmeddelande Statistiska Centralbyrån

Nationalräkenskaper:

BNP ökade 4,6 procent

Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) ökade med 4,6 procent det andra kvartalet 2010, kalenderkorrigerad och jämförd med motsvarande kvartal 2009. Lagerinvesteringar bidrog mest till uppgången i BNP och bland annat tillverkningsindustrin gick starkt framåt.

Säsongrensad och jämförd med det första kvartalet 2010 ökade BNP med 1,9 procent.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 2,4 procent. I likhet med det första kvartalet var det utgifter för inköp av bilar som gav det enskilt största bidraget. Inköp av nya bilar ökade med 44 procent. Konsumtionsutgifterna för hemelektronik ökade kraftigt med 32 procent. Sammantaget lyfte hushållens konsumtionsutgifter BNP-utvecklingen med 1,2 procentenheter.

De offentliga konsumtionsutgifterna ökade med 3,4 procent. Statens konsumtionsutgifter steg med 8,7 procent. Den stora uppgången förklarades främst av en ökad insatsförbrukning inom försvaret och det nybildade Trafikverket. Konsumtionsutgifterna för primärkommuner och landsting steg med 1,2 respektive 1,8 procent. Offentliga konsumtionsutgifter bidrog med 0,9 procentenheter till BNP.

Fasta bruttoinvesteringar ökade med 6,9 procent efter sex kvartal av nedgångar. Maskininvesteringarna utvecklades starkt. Däremot fortsatte investeringar för byggnader och anläggningar inklusive vägar att falla. Näringslivets investeringar ökade med 10 procent, medan offentliga myndigheters investeringar minskade med 7,2 procent. Fasta bruttoinvesteringar gav ett positivt bidrag med 1,3 procentenheter till BNP-tillväxten.

Lagerinvesteringarna höjde BNP-utvecklingen med 2,6 procentenheter – det största lagerbidraget sedan 1993. Det stora lageromslaget förklaras av att i stort sett oförändrade lager under det andra kvartalet i år jämförs med den extrema lageravvecklingen motsvarande kvartal i fjol.

Exporten ökade med 13 procent och importen ökade med 18 procent. Varuexporten steg med 18 procent och varuimporten gick upp med 26 procent. De stora förändringstalen förklaras till stor del av att den nuvarande återhämtningen sker från mycket låga nivåer. Tjänsteexporten steg med 4,0 procent medan importen minskade med 0,3 procent. Exportnettot bidrog negativt med 0,8 procentenheter till BNP-förändringen.

Produktionen inom näringslivet ökade med 6,6 procent. Varuproduktionen ökade med 11,4 procent. Nästan samtliga branscher noterade positiva utvecklingstal. Tillverkningsindustrin stod för en stor ökning. Bland annat var utvecklingen stark för exportvaror såsom motorfordon, maskiner och metallvaror. Tjänstebranschernas produktion ökade 4,0 procent. Det berodde bland annat på uppgång inom parti- och detaljhandeln, men även inom uthyrning, data och företagstjänster. Fastighetsförvaltning var däremot en av få tjänstebranscher där produktionen fortsatte att minska. Offentliga myndigheters produktion minskade med 0,2 procent.

Antalet arbetade timmar i hela ekonomin ökade med 2,1 procent jämfört med motsvarande kvartal 2009. Antalet sysselsatta steg samtidigt med 0,8 procent. Detta innebar en ökad medelarbetstid. I näringslivet ökade antalet arbetade timmar med 3,5 procent. I de offentliga myndigheterna minskade antalet arbetade timmar med 1,1 procent.

Hushållens disponibla inkomster ökade med 2,5 procent i löpande priser det andra kvartalet 2010 jämfört med samma kvartal 2009. Rensat för inflation ökade de disponibla inkomsterna med 1,1 procent. Hushållens finansiella sparande minskade med 7 miljarder kronor och uppgick till ungefär 92 miljarder kronor i löpande priser. Sparkvoten, exklusive sparandet i premie- och tjänstepensioner, uppgick till 15,9 procent vilket kan jämföras med andra kvartalet 2009 då sparkvoten uppgick till 17,0 procent.

Den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande uppgick till 25 miljarder kronor. Det är en ökning med 8,5 miljarder kronor jämfört med samma kvartal 2009. Statens finansiella sparande uppgick till 12,3 miljarder kronor och socialförsäkringssektorns finansiella sparande uppgick till 5 miljarder kronor. Kommunsektorns finansiella sparande uppgick till plus 7,7 miljarder kronor varav primärkommuner uppvisade plus 5,9 och landstingen plus 1,8 miljarder kronor.

Revideringar

BNP-utvecklingen har i faktiska tal höjts från 4,2 till 5,2 procent i jämförelse med snabbversionen av andra kvartalet som publicerades den 30 juli. Den kalenderkorrigerade utvecklingen har reviderats upp med 0,9 procentenheter. Revideringar har skett på flera av försörjningsbalansens komponenter och är en följd av att mer fullständigt underlag har kunnat användas jämfört med snabbversionen.

Redaktionen

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.