Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag01.12.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Historiskt

Bidragit till att begränsa asymmetrier

Publicerad: 10 Oktober 2016, 12:35

Gunnar Wetterberg.

Foto: Mattias Fröjd.

Regelverken spelar en avgörande roll för hur ekonomierna fungerar och utvecklas. Staterna stiftar lagar, men deras ramar fylls med innehåll av ett myller av kontrakt mellan olika aktörer. Bengt Holmström och Oliver Hart får Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2016 ”för deras bidrag till kontraktsteorin”.


Ämnen i artikeln:

Gunnar Wetterberg

Priset knyter an till ett av nationalekonomins viktigaste forskningsområden. Årets pris har flera föregångare – Oliver Hart knyter an till Ronald Coase (1991) och Oliver Williamsons (2009) analyser av transaktionskostnader, prisen 1996 och 2001 för hur man hanterar asymmetrisk information ligger inom samma område.

Både Holmström och Hart har länge hört till standardtipsen inför prisutdelningarna. Hart är född i London, Holmström i Helsingfors, men båda är sedan länge verksamma i USA – britten vid Harvard, finlandssvensken vid MIT.

Det var Holmström som med en artikel 1979 inledde utvecklingen av de bidrag som nu belönats. Han analyserade hur kontrakt mellan principaler – till exempel ägare – och agenter – till exempel verkställande direktörer – borde utformas.

Problemet var hur principalen skulle kunna bedöma agentens insatser. Lösningen blev att skriva kontrakt för hur ersättningen skulle kopplas till resultat. Då uppstod följdfrågan: vilka resultat? Börskurser, vinstökningar, marknadsandelar?

Holmströms svar blev ”informationsprincipen”. Kontrakten borde knytas till faktorer som verkligen sade något om hur agenten bidragit till resultatet. Därför var det olämpligt att ta med faktorer som påverkades av annat – oljepriser, den allmänna börsutvecklingen eller liknande. En utväg kunde vara att använda andra företag i samma bransch som riktmärke.

I sin utveckling av teorin påpekade Holmström att incitamenten inte bara ligger i de formaliserade kontraktens ersättningsprinciper. Karriärtrapporna i företagen fyller samma funktion. Den som når goda resultat belönas genom befordran – prestationerna leder till högre ekonomisk ersättning.

Svårigheten är att resultaten ofta påverkas av flera olika faktorer, som är olika lätta att mäta. Bengt Holmström varnade för kontrakt som lägger alltför stor vikt vid de lättast mätbara faktorerna. Sådana skevheter leder till snedvridningar i verksamheten, som i längden är negativa för resultatet.

Forskningen har så småningom kunnat visa att de företag som tillämpar informationsprincipen i sina ersättningskontrakt klarar sig bättre än andra. Informationsprincipen har på så sätt blivit normativ: att välja faktorer som säger något och att klara avvägningen mellan det mätbara och det svårmätbara är ett signum för god ägarstyrning.

Från 1980-talets mitt började Oliver Hart analysera kontrollrättigheternas betydelse i kontrakten. Kontrollrättigheterna kan vara av olika slag: äganderätt och vetorätt hör till de vanligaste. Den springande punkten är hur mycket inflytande kontrakten ger olika aktörer över de beslut som fattas.

Kontrollrättigheternas fördelning påverkar parternas agerande. Den starkare parten får en större del av överskottet, men har också större incitament att investera i utvecklingen.

Harts analyser har också betydelse för hur man ska värdera sammanslagningar mellan företag och hur kontrakten bör utformas vid fusioner, när beslutanderätten över de sammanslagna tillgångarna ska fördelas mellan parterna. Kontrakten kan också ta hänsyn till olika situationer: om ett företag riskerar att hamna på obestånd bör kanske kontrollen övergå från företagsledningen till styrelsen eller ägarna.

Oliver Hart har också tagit upp att många kontrakt med flit är ofullständiga. Svårigheten att förutse olika tänkbara situationer gör att ”kompletta” kontrakt kanske skulle bli alltför stelbenta. Att då istället stipulera omförhandling kan göra kontrakten bättre anpassbara till nya betingelser. Det kan till exempel tillämpas när det gäller hur anställdas uppfinningar ska värderas och belönas.

Bengt Holmströms och Oliver Harts arbeten har påverkat forskningen inom en rad områden, från finansiell ekonomi till politisk ekonomi och rättsekonomi, men de har också fått praktisk betydelse – Hart har intresserat sig för hur konkurslagstiftning bör utformas, Holmströms ”informationsprincip” borde ingå i grundkursen för alla större bolags ersättningskommittéer. Inget är så praktiskt som en god teori!

Gunnar Wetterberg

Ämnen i artikeln:

Gunnar Wetterberg

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.