Måndag13.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Handel

Handeln bygger staden

Publicerad: 6 Mars 2014, 15:35

Göran Cars.

Foto: G Rúnar Gudmundsson.

I praktiskt taget alla kommuner pågår en intensiv diskussion om hur man kan utveckla sin attraktivitet och skapa förutsättningar för tillväxt.


Ämnen i artikeln:

Göran Cars

I praktiskt taget alla kommuner pågår en intensiv diskussion om hur man kan utveckla sin attraktivitet och skapa förutsättningar för tillväxt. Mognaden i debatten har nu nått en sådan nivå att man förstår att kvaliteten på stadskärnan och människors mentala bild av den har en avgörande betydelse för upplevelsen av stadens attraktivitet, och att handeln har en nyckelroll i detta avseende.

Men hur man ska agera för att stärka handelns förutsättningar i city är fortfarande en kunskap som är långt ifrån självklar i många kommuner.

Vid en historisk tillbakablick blir handelns roll för stadens utveckling tydlig. Våra städer utvecklades som mötesplatser där varor och tjänster kunde utbytas. Detta utbyte och mötena mellan människor ledde till att staden också fick andra funktioner; boende, tillverkning, service, administration, nöjen och kultur.  Det var handeln som byggde staden och så är det än idag. Utan handel ingen stad. Denna insikt leder osökt till frågan om hur vi kan planera och skapa förutsättningar för utveckling av handel i våra stadskärnor. Här finns mycket att lära.

När vi bygger en rent kommersiell yta, en galleria eller ett renodlat handelsområde finns en utvecklad kunskap och professionalism om butiksmix, hur butiker optimalt lokaliseras i förhållande till varandra samt hur handelsplatsen ska utformas fysiskt, arkitektoniskt och funktionellt. När vi tänker stadsutveckling och handel finns inte samma kunskap. Här styrs vi istället ofta av intuitiva, ibland naiva, föreställningar om vad som kan främja en positiv utveckling av stadskärnan. Inte sällan möter jag kommuner vars våta dröm är att förstärka sin stadskärna, men där realiteten är att butiker flyttar från centrala citylägen till externa lägen, trots att det finns uttalade visioner och målbilder om en levande stadskärna.  Men vad som saknas är kunskap om handelns villkor och förutsättningar.

Jämfört med planeringen av en galleria är planeringen av en stadskärna – på gott och ont – betydligt mer komplex. Utmaningen ligger i att många fler faktorer spelar roll och måste hanteras för att kommersiell service ska vara framgångsrik. Men denna komplexitet är också nyckeln till framgång för den stad som vill ta ett helhetsgrepp för att identifiera alla de faktorer som har betydelse för handelns lokaliseringsbeslut. Min övertygelse är att kommuner som har ambitionen och förmågan att ta ett helhetsgrepp om sin cityhandel har alla förutsättningar att stärka denna. Jag tror att en sådan strategi kan sammanfattas i fyra punkter.

- Kommunen måste ta ett helhetsgrepp om sin stadskärna och tydligt ange övergripande riktlinjer för sin ambition att utveckla stadskärnan. Kommunen kan inte dra sig undan ansvaret för den övergripande helheten, ett ansvar som aldrig kan axlas av marknaden. För kommunen är det viktigt att identifiera kvaliteterna i sin stadskärna – vad är det som lockar besökare? – och utveckla dessa för att kunna vara konkurrenskraftig.
- För många kommersiella funktioner är bilen och biltillgängligheten – vare sig vi vill det eller ej – fortfarande avgörande för individens val av inköpsställe. En levande kommersiell stadskärna måste ha god tillgänglighet med bil och tillgång till närbelägna parkeringsplatser.
- Kommersiell och offentlig service är inte artskilda verksamheter. I detta avseende är de kompletterande aktiviteter. En genomtänkt integration av handel och offentliga verksamheter i form av exempelvis bibliotek, gymnasieskola, badhus och konstgalleri är i sig dragare som förstärker närliggande kommersiell service.  Än större blir denna synergieffekt när den kommunala verksamheten etableras i direkt anslutning till en närbesläktad kommersiell verksamhet, exempelvis biblioteket som är granne med bokhandeln.
- Att utveckla en attraktiv stadskärna förutsätter att den traditionella kommunala planeringsprocessen omprövas. Det är naivt att tro att en kommun med hjälp av sitt planmonopol ska kunna föreskriva en stadskärna karaktäriserad av attraktivitet och ett rikt handelsutbud. Inte heller har en oreglerad marknad förutsättningar att skapa en bra sammanhållen helhet.  Vad som krävs är en process i vilken kommunen och privata handelsintressenter gemensamt söker utveckla handlingsalternativ som bidrar till såväl stadsutveckling och stadsattraktivitet som goda kommersiella villkor. På den gemensamma agendan hamnar rent konkret frågor om fysisk planering och utformning, mixen av offentligt och privat, klustring av verksamheter, tillgänglighet och parkeringsmöjligheter.

Handelns roll för stadskärnornas utveckling är odiskutabel. Vad som däremot måste diskuteras, är hur dess förutsättningar ska se ut och hur ett samspel mellan offentligt och privat ansvarstagande kan utvecklas för att gynna levande stadskärnor. Den agendan måste ligga på sammanträdesbordet hos varje ambitiös kommun.

Göran Cars
Professor i samhällsplanering, KTH

Ämnen i artikeln:

Göran Cars

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.