Få hela storyn
Starta din prenumeration
Bostäder
Trångboddheten ökar – negativa effekter under coronapandemin
Publicerad: 27 januari 2021, 11:28
Var tionde hushåll i Sverige är trångbott, enligt Boverket.
Foto: Mostphotos
Pandemin tydliggör problematiken kring trångboddhet; ett fenomen som har ökat i Sverige. Det visar en ny rapport från Sweco.
Swecos årliga ”Sveriges Nya Geografi” fokuserar den här gången på hur covid-19 och de åtgärder som vidtagits för att bromsa pandemin påverkar landets kommuner, inte minst när det gäller trångboddhet och tät bebyggelse.
En slutsats är att förtätning av städer också kan leda till ökad trångboddhet.
– Det kan ha negativa effekter på barns hälsa, skolresultat och sociala kontakter, samt är en riskfaktor för ökad smittspridning, säger Sebastian Christner, samhällsanalytiker på Sweco, i en kommentar.
Läs även: Så kan vi i branschen motverka trångboddhet
Enligt Boverkets nya definition av trångboddhet lever nästan var tionde hushåll i Sverige i ett trångbott hem, de flesta i storstadsregionerna. Mellan 2012 och 2018 ökade trångboddheten i 271 av landets 290 kommuner.
Sweco skriver att fler bostäder och ökad rörlighet på bostadsmarknaden är två sätt att bekämpa trångboddheten med, samtidigt som det är viktigt att säkerställa trygga service- och mötesplatser i trångbodda områden.
Läs även: Trångboddhet hindrar social distansering
Boverkets nya definition av trångboddhet
• Baseras på Socialstyrelsens riktlinjer och innebär att samboende par ska kunna dela sovrum och bör utöver det även ha tillgång till vardagsrum och kök.
• Barn som är minst 12 år ska inte behöva dela sovrum, men däremot kan yngre barn dela rum.
• Definitionen skiljer sig från andra vanligt förekommande definitioner då exempelvis ensamstående utan barn i ettor inte räknas som trångbodda, samt att mindre barn ska kunna dela sovrum.
