Onsdag26.02.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Sök

Bostäder

“Stockholms parkeringsnorm hämmar bostadsbyggandet”

Publicerad: 22 April 2014, 13:15

Trots att parkeringsfrågan är en av de mest kostnadsdrivande i byggprocessen så behandlas den ytterst styvmoderligt av Stockholms stad.


Trots att parkeringsfrågan är en av de mest kostnadsdrivande i byggprocessen så behandlas den ytterst styvmoderligt av Stockholms stad. Utan att förklara varför så kräver man att det byggs fler parkeringsplatser per ny lägenhet än det genomsnittliga bilinnehavet. Parkeringsplatserna ska i slutänden betalas av de boende. Detta sker bland annat via hyran eller månadsavgiften, vilket innebär att den som reser miljövänligt tvingas betala för grannens bilism. Sättet man reglerar på leder också till att färre små lägenheter byggs, trots att efterfrågan är stor. Vi behöver en parkeringsnorm som tar hänsyn till bostädernas storlek, och som ligger i nivå med stockholmarnas faktiska bilinnehav.

Parkeringsnormen har vittgående ekonomiska konsekvenser för byggandet och de boendes ekonomi. En parkeringsplats i garage kostar mellan 300 000 och 600 000 kronor, vilket i slutändan ska betalas av den boende. Staden är också väl medveten om detta. Enligt ett av stadens interna PM om Norra Djurgårdsstaden så är det vanligt att kostnaderna för parkeringen ”subventioneras via lägenhetshyra eller avgiften – ofta belopp i storleksordningen 10-15 000 kr per år.” I princip betalar varje hushåll alltså ca 1 000 kr i månaden för parkering utöver den vanliga garageavgiften – oavsett om man har bil eller inte.

Problemet är att Stockholms parkeringsnorm varken är underbyggd eller uttalad. Förvirringen som råder förklaras av hur frågan har hanterats av alliansen i de senaste två mandatperioderna. I 2007 års budget beslutade man att “Parkeringstalet vid nybyggnation ska höjas till minst 1,0.” För varje ny lägenhet skulle byggherren alltså bygga minst en ny parkeringsplats på sin tomt. Detta innebar i princip en dubblering av kraven på parkeringsplatser vid nybygge. I innerstaden har cirka 40 procent av hushållen bil. Parkeringsnormen blev alltså ett sätt för alliansen att åstadkomma parkeringsplatser utan att själv behöva betala för dem. Jag fokuserar på innerstaden här, eftersom de flesta av stadens stora utvecklingsprojekt under de kommande åren ligger i eller i anslutning till den.

Man insåg dock snart att ett parkeringstal på 1,0 inte var ekonomiskt försvarbart. Redan i 2008 års budget var formuleringen struken. Eftersom riktlinjer nu saknades från politikerna så började tjänstemännen reglera parkeringstalen i varje ny detaljplan. I dag sätter staden oftast parkeringstalet till 0,7 bilplatser per nybyggd lägenhet ­– utan att ange några egentliga skäl för just denna siffra.

Ett exempel: I detaljplanehandlingarna för Hagastaden, ett av Stockholms största stadsbyggnadsprojekt under de kommande åren, finns det bara ett enda explicit argument för att parkeringstalet är satt till 0,7: ”Det centrala läget i staden och det goda kollektivtrafikläget gör att färre boende och verksamma än normalt förväntas ha bil”. Det finns alltså inga argument för att parkeringsnormen är så hög som 0,7 platser per lägenhet, trots att hushållen i snitt bara har 0,45 bilar var i innerstaden (inklusive tjänstebilar).

I Hagastaden ska 3 000 bostäder byggas på Stockholmssidan. Parkeringen kommer alltså att kosta cirka 945 miljoner för dessa lägenheter. Hade parkeringsnormen fått motsvara bilinnehavet i resten av innerstaden hade man sparat 340 miljoner kronor (eller 110 000 kronor per lägenhet).

Ett annat problem är att parkeringstalen man sätter inte tar hänsyn till hur stora lägenheterna är. I ett hus med enbart ettor om 25 kvadratmeter kräver staden fyra gånger så många parkeringsplatser som i ett lika stort hus med enbart fyror om 100 kvm. Samtidigt är det fyra gånger vanligare att ensamhushåll inte har bil. Detta har lett till att det bara finns 30 ettor bland de 728 lägenheter som är redovisade i Hagastadens gestaltningsprogram – man tänker alltså bara bygga 4 procent ettor, trots att 44 procent av hushållen i staden är ensamhushåll. Parkeringstalens utformning i detaljplanerna gör att det i dag är svårt att bygga små lägenheter i Stockholm, oavsett om bostadsmarknaden vill ha sådana eller inte.

Men det finns fler problem. Det är exempelvis ytterst oflexibelt att skriva in parkeringstalen i detaljplanerna, eftersom det tvingar framtidens byggherrar att bygga dyra garage oberoende av hur bilinnehavet ser ut i morgon. Vidare finns det inga riktlinjer för hur nybyggen ska hanteras inom befintliga detaljplaner utan parkeringstal. Vad händer när man vill bygga nytt i en detaljplan som är äldre än 2007? En tjänsteman svarade mig att de gör “en samlad bedömning” i sådana fall. En bedömning som alltså kan variera från person till person. En annan tjänsteman hänvisade till den gamla parkeringsnormen från 2004, som alliansen alltså körde över i 2007 års budget.

Det intressanta med parkeringsnormen från 2004 är att den hade lösningar på alla de ovan beskrivna problemen. Parkeringstalen sattes till 0,14 bilplatser per rumsenhet eller 0,55 bilplatser per lägenhet för innerstaden. Detta innebar alltså 0,14 platser för en etta med kokvrå, 0,28 platser för en etta med kök, 0,42 platser för en tvåa med kök, och så vidare. Normen låg bara precis över bilinnehavet, och den var viktad efter lägenhetsstorlek. Den var flexibel, och gällde inte bara i respektive detaljplan, utan över hela kommunen.

Stockholms stad måste sluta reglera parkeringstalen i detaljplanerna. Då kommer den gamla parkeringsnormen att börja gälla igen eftersom den formellt sett inte är upphävd. Det skulle också bli lättare att bygga små lägenheter. Nästa steg är att se till att de som använder bil också är de som får betala för parkeringen. Bilinnehavet skulle minska, vilket skulle leda till en miljövänligare stad med en attraktivare stadsmiljö. Slutligen så måste parkeringsnormen ändras så att den ligger i nivå med stockholmarnas faktiska bilinnehav. Detta skulle spara byggherrarnas tid och pengar – tid och pengar som istället skulle kunna användas till att bygga fler bostäder.

Bodi Karlman
Arkitekt

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.