Torsdag13.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Bostäder

Stämmer bilden av högt belånade hushåll…

Publicerad: 16 Januari 2014, 17:46

Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL.

I media läser vi ofta att svenska hushåll är kraftigt överbelånade. Många kända ekonomer uttalar sig titt och tätt om att Sverige ligger i världstoppen när det gäller hushållens skuldsättning.


Ämnen i artikeln:

Annika WallenskogSKR

Krönika ur Fastighetsnytt nummer 6, 2013

I media läser vi ofta att svenska hushåll är kraftigt överbelånade. Många kända ekonomer uttalar sig titt och tätt om att Sverige ligger i världstoppen när det gäller hushållens skuldsättning.

Oron är starkt uttalad – och många pekar på risken att de höga lånen kommer att leda till en skuldkris med en sprucken bostadsbubbla. Siffror visar också att hushållens skulder som andel av disponibel inkomst, ligger på en mycket hög nivå.

Men är då hushållens höga skulder verkligen så höga att det finns anledning till denna stora oro. Jag skulle snarare vilja påstå motsatsen:

1: Hushållens skuldsättning som andel av sina finansiella tillgångar, placeringar, värdepapper med mera har ökat väldigt långsamt under 2000-talet. Värdet på hushållens finansiella tillgångar har alltså ökat i nästan samma takt som skuldsättningen.

2: Skulderna i förhållande till de reala tillgångarna, villor, fritidshus och bostadsrätter, visar en svagt fallande trend sedan slutet av 1980-talet. Skulderna har alltså minskat något, i förhållande till de reala tillgångarna. Skulderna fördelar sig också olika mellan olika grupper av hushåll, utifrån inkomst. Den femtedel av hushållen som har högst inkomst har 57 procent av skulderna, medan den femtedel av hushållen som har lägst inkomst bara har 2 procent av skulderna.

3: Hushållens finansiella sparande, det vill säga hushållens inkomster minus utgifter är rekordhögt. Hushållens inkomster har stärkts av höga reallöneökningar och skattesänkningar, samtidigt som låg konsumtion och låga räntor har stärkt sparandet.

Sett utifrån detta perspektiv är det svårt att vara riktigt orolig för skuldsättningen.  Hushållen har faktiskt gott och väl har råd att betala sina skulder, de har till och med råd med en ränteuppgång Att det skulle bli en bostadsbubbla när bostadsbyggandet är rekordlågt sätter jag närmast som orimligt. Ökningen av priserna beror ju främst på att efterfrågan på bostäder är större än utbudet – inte minst i Stockholms innerstad där man nu får betala över 65 000 kronor per kvadratmeter för en bostadsrätt. Det är klart att priserna kanske inte kommer att öka i samma takt fortsättningsvis. Med det är något helt annat än en bostadsbubbla som är på väg att brista.

Det är också viktigt att faktiskt fundera över vad skuldökningen beror på: Det är ju framförallt bolåneskulderna som ökat och det beror på stigande fastighetspriser och en frikostig utlåning utan amorteringskrav från banker och bostadsinstitut.

Är inte medicinen att laborera med reporäntan då alltför stark – ja, till och med felaktig. Rätt medicin är väl att hjälpa till att få igång bostadsbyggandet och att reglera bankernas utlåningsmöjligheter? Men det är klart att det finns en rädsla för det! Bankerna motsätter sig å det bestämdaste och finansmarknadsminister Peter Norman säger att ”Tvingande krav på amortering riskerar att påverka enskilda hushålls ekonomi tydligt negativt om livssituationen plötsligt ändras”. Men hallå! Har man lånat pengar måste man väl räkna med att de ska betalas tillbaks. Man kan ju inte UTGÅ ifrån att värdet på fastigheten kommer att fortsätta öka. Samtidigt kan vi hoppas på att bankerna själva börjar ställa högre krav på snabbare amortering, inte minst för de låntagare som ligger nära bolånetaket.

Hur vi ska få igång bostadsbyggandet? Ja, den frågan är värd en helt egen krönika!

Annika Wallenskog
Tillförordnad Chefekonom, SKL

Krönika ur Fastighetsnytt nummer 6, 2013

Ämnen i artikeln:

Annika WallenskogSKR

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.