Staden som tog sig ur krisen

Artikeln är tidigare publicerad i Fastighetsnytt nummer 4, 2017.

Eskilstuna är en av de snabbast växande städerna i Mälardalen och nyproduktionen av bostäder är den högsta sedan miljonprogrammet, samtidigt pågår ett gigantiskt infrastrukturprojekt och högskolebygge i kommunen. ”Det här är staden som tog sig ur krisen”, säger kommundirektör Pär Eriksson.

Redan under själva tågresan till Eskilstuna lyser ockragula byggkranar bortom horisonten och väl framme skyndar sig folk, många resande från Stockholmshållet, iväg till sina respektive arbetsplatser. Det är något som kommunen vill se ännu mer av och satsar bland annat därför 541 miljoner kronor på att bygga Gredby Bangård, en hypermodern underhållsverkstad som ska serva tåg dygnet runt.

– Arbetet bekostas bland annat av att tågdepån hyrs ut till Mälab, säger Kristina Birath, miljö- och samhällsbyggnadsdirektör i Eskilstuna.

Bygget väntas skapa hundratals nya jobbtillfällen i Eskilstuna och det är positivt eftersom kommunen länge kämpat med höga arbetslöshetssiffror som i skrivande stund ligger på 13,7 procent. Målet är att sänka nivån till 10 procent år 2020, enligt årsplanen. Kollektivtrafikansvariga i Stockholm, Sörmland, Uppsala, Västmanland, Örebro och Östergötland, som 1991 bildade Mälab, lovar i dag 33 nya regionaltåg till 2019. Den nya tågdepån i Eskilstuna färdigställs året innan och blir ett viktigt nav för de nya tågen. Det innebär att sträckan Eskilstuna–Stockholm kommer att köras på 45 minuter, vilket är något snabbare än i dag.

– Trafiken måste fungera på allvar, vilket den inte alltid har gjort, men satsningen riggar för det. De nya tågen och tidtabellerna är särskilt anpassade för att slippa strul, säger kommunstyrelsens ordförande, Jimmy Jansson (S).

– Vi ska även bygga ett nytt resecentrum och är ansvariga för att driva projektet i samråd med Trafikverket och Jernhusen. Det blir viktigt när fler människor ska bo här och vi får fler pendlare när campus och arbetsregionen växer, säger Marianne Hagman, chef för stadsbyggnadsförvaltningen i Eskilstuna.

Jättesatsningar i pipen
Serneke Bygg har etablerat sig i regionen och vann bland annat över Skanska i den långdragna upphandlingen för prestigebygget av Mälardalens högskolas nya campus.

– Det är jättespännande tycker jag som är inrotad Eskilstunabo. Det finns stor potential och tillväxt i området även efter högskolebygget, säger Patrik Aldin, arbetschef på Serneke.

Han var tidigare projektledare för bygget av Munktellbadet och Stiga Sports Arena, två tidigare jättesatsningar på totalt 720 miljoner kronor.

– Vi är övertygade om att högskolan kommer att ge spin off-effekter. Det blir attraktivare att etablera företag här nu. Förhoppningsvis får vi även bygga museer, bostäder och offentliga lokaler inom vård, skola och omsorg framöver, säger Peter Carlzon, arbetschef för speciella projekt på Serneke.

Intresset för Eskilstuna är stort och flera aktörer har fått upp ögonen för staden som plötsligt blivit en guldgruva för byggbranschen, fastighetsägare och investerare.

– Jag har aldrig varit med om något liknande faktiskt. Innan nobbade många företag oss, men nu är det precis tvärtom. Det är ett otroligt tryck. De som tidigt förstod att Eskilstuna är en oslipad diamant, med billig mark och personal, är de största vinnarna och har en ganska bra hävstång ekonomiskt sett, men det finns plats för fler, säger Jimmy Jansson (S).

Jimmy Jansson (S). Foto: Teresa Ahola.

Byggtempot trappas upp
Att det finns ett behov av nya bostäder råder det ingen tvekan om. Eskilstuna är en av de snabbast växande städerna i Mälardalen och målet är att ha en av Sveriges snabbaste plan- och byggprocesser 2017. Staden växer med cirka 1 000 invånare varje år och är med sina 104 000 invånare bland topp 15 av landets största städer. Det behövs därför cirka 600 nya bostäder varje år, enligt kommunen.

– Vi bygger 900 bostäder i år och 600 nästa år, det vill säga ungefär lika många som under miljonprogrammets tid, säger Jimmy Jansson.

– Det är verkligen proppen ur i år och vi får cirka 41 miljoner kronor av staten för att stimulera bostadsbyggandet, tillägger kommundirektör Pär Eriksson.

Pengarna har tagits ur en pott på 1,8 miljarder kronor som regeringen avsatt för kommuner inom ramen för byggbonusen, och som nästa år sänks till 1,3 miljarder. Stödet välkomnas av Eskilstuna, som länge legat på bottenlistan när det gäller byggtempot jämfört med övriga mellanstora städer i Sverige. För ett par år sedan byggdes bara drygt två bostäder per tusen invånare i staden, enligt Boverkets analys från 2015.

Men nu har vinden alltså vänt och om tio år väntas staden vara mer eller mindre integrerad med Stockholmsregionen, vilket betyder att det blir allt attraktivare att bo och jobba i Eskilstuna. Det är givetvis en otrolig revansch för den gamla industristaden som efter oljekrisen på 70-talet fick svåra socioekonomiska problem, förlorade tiotusentals jobb samtidigt som omkring 7 000 invånare lämnade staden.

– Eskilstuna började rosta sönder. Framtidstron försvann och människor hamnade i hopplös förtvivlan. Med det följde missbruk, kriminalitet och andra sociala problem. Vi har haft en riktigt hård resa, säger Jimmy Jansson (S).

– Det brukar ta ungefär 30 år att ta sig ur sådana här svackor och vi närmar oss slutet först nu. På så sätt är det här berättelsen om staden som tog sig ur krisen, säger kommundirektör Pär Eriksson.

Marianne Hagman. Foto: Teresa Ahola.

Satsar på stadsläkning
Kommunen jobbar aktivt med stadsläkning i miljonprogramsområdena Skogsängen, Årby, Lagersberg, Råbergstorp, Fröslunda och Skiftinge, och har bland annat fått 6,4 miljoner kronor från Boverket för att rusta upp Långbergsparken i Skiftinge. Det kommer att bygga totalt 1 500–2 000 nya bostäder i dessa områden fram till 2030.

– Det handlar om att göra staden mer attraktiv, tillgänglig och säker. Det finns statliga pengar att söka för att växla upp vissa områden och vi kommer att fortsätta att jobba med det, säger Marianne Hagman.

När man besöker staden i dag är det svårt att föreställa sig en kris, för optimismen och framtidstron verkar vara starkare än någonsin. Kungsgatan rustas upp för totalt 46 miljoner kronor och Fristadstorget har moderniserats.

– Vi jobbar hårt med att koppla samman staden, utveckla varierande stråk, skapa en mångfald av platser och aktivera stadens kanter, tomma ytor och offentliga platser.

Kommunen tror att antalet invånare i centrum kommer att öka i takt med att gamla industribyggnader omvandlas till bostadshus och skapar en livligare stadskärna.

– Vi Eskilstunabor är stolta över vår historia. Det är här som våra föräldrar jobbade. Jag minns att min egen far brukade cykla till en av fabrikerna varje morgon, säger Pär Eriksson och fortsätter:

– Nu måste vi göra en mental resa och vänja oss vid en stad som byggs på höjden, precis som tornen vid Tunavallen, Eskilstuna och Genua i Italien är ju de enda städerna i Europa som har bostäder vid en fotbollsarena. Det är ganska läckert.

Teresa Ahola