Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Bostäder

“Så fixar vi balans på bostadsmarknaden till år 2022”

Publicerad: 2 april 2014, 13:55

Gabriel Wikström, Förbundsordförande SSU.

Bristen på lägenheter har gått från att enbart vara en angelägenhet för unga och studenter till att bli ett hot mot hela samhällsekonomin.


I ett modernt välfärdssamhälle ska alla ha tillgång till ett tryggt boende. Så är det inte i dag.  Bristen på lägenheter har gått från att enbart vara en angelägenhet för unga och studenter till att bli ett hot mot hela samhällsekonomin. Trots det saknas politiska lösningar, eftersom gamla ideologiska käpphästar står i vägen. Hittills har ingen velat eller kunnat ta ett helhetsgrepp på bostadspolitiken.

Mot den verkligheten tillsatte SSU, hösten 2013, en bostadspolitisk arbetsgrupp med kompetenser från bland annat nationalekonomi, statsvetenskap, stadsplanering och juridik. Förslagen är indelade i tre områden och innehåller tillsammans 17 konkreta reformer, genomförbara på en mandatperiod. Förslagen syftar till att uppfylla vår målsättning om balans på bostadsmarknaden år 2022 genom att bygga fler och hållbara bostäder:

1) Lika ekonomiska villkor: Bristen på hyresrätter hänvisas ofta till att det saknas resurser till att bygga. I dag har vi dock låga räntor och det finns många aktörer som har möjlighet att investera i nyproduktion av hyresrätter, inte minst i allmännyttan. Tyvärr sker det inte. En av orsakerna är obalansen mellan hyres- och bostads-/äganderätt. Det är helt enkelt mer lönsamt att bygga bostadsrätter än hyresrätter. Om vi ska komma till rätta med obalanserna på bostadsmarknaden måste skillnaderna mellan upplåtelseformerna jämnas ut.

Våra förslag är en ny fastighetsskatt, nedtrappade ränteavdrag och förändrad reavinstbeskattning samtidigt som ROT-bidragen tas bort. Dagens hyresgaranti bör utvidgas till att gälla i alla kommuner samtidigt som värdarnas möjlighet att ställa orimliga inkomstkrav måste begränsas. En hyresbonus ska erbjudas till de värdar som hyr ut nyproducerade lägenheter till låginkomsttagare, mot en hyresminskning för den boende i motsvarande grad. Slutligen ska kommuner få möjlighet att upplåta riskgarantier för aktörer som bygger nyproducerade lägenheter.

2) Ökat politiskt ansvar: Den borgerliga regeringen har försökt avpolitisera bostadssektorn. Bostaden är inte vilken vara som helst, utan en social rättighet och en förutsättning för att människans vardag ska fungera. Därför måste politiken och inte marknaden styra bostadspolitiken. Detta utökade ansvar från politikens sida, menar vi, måste tas på såväl kommunal som regional och statlig nivå.

I dag har kommunerna bostadsförsörjningsansvar. Det innebär att de ska planera för att alla invånare ska kunna leva i bra bostäder. Vi föreslår att bostadsförsörjningslagen skärps, att ansvarsfördelningen förtydligas och att en byggbonus införs. Länsstyrelsens handläggningstider för överklagande är en bidragande orsak till att många byggprojekt försenas. Därför måste länsstyrelsens handläggning göras mer förutsägbar och målstyrd, samtidigt som kapaciteten att handlägga ärenden ökar kraftigt.

Vi föreslår att de byggbonusar som bland andra Socialdemokraterna drivit, riktas mot hyresrätter och utformas så att de bostäder som byggs kan efterfrågas även av låginkomsttagare. För att förbättra den svenska byggmarknadens funktionssätt, samt öka det demokratiska inflytandet, bör regionala byggbolag, drivna i kommunal regi, skapas. Vi föreslår även införandet av ett samhällsbyggnadsdepartement med ansvar för frågor rörande bostäder, miljö och infrastruktur. Vidare vill vi att Trafikverket inrättar en särskild pott för satsningar på infrastruktur i tätbebyggda områden. Därmed förbättras kommunernas möjligheter att skapa hållbara stadsmiljöer.

3) Reformerad plan och process: Den svenska planprocessen har kritiserats för att vara långdragen och komplicerad. En långsam planprocess innebär ökade kostnader för planering, ökad risk i byggprojekt och minskad flexibilitet på byggmarknaden. Särskilt missgynnas mindre aktörer som inte har samma tillgång till kapital eller möjlighet att sprida risk över flera projekt.

En utmaning är kommunernas rätt att ta upp planavgift för kostnader som uppstår vid detaljplanering. Kostnadens storlek varierar och kan bli mycket hög. För små byggherrar innebär det ett risktagande samtidigt som kommunernas incitament att förkorta och förenkla planeringen är låga. Vi föreslår därför att planavgifterna för de kostnader som uppstår vid detaljplaneringen görs förutsägbara och utformas så att kommunens incitament för en snabb hantering ökar. Kommunerna bör även fråntas möjligheten att sätta parkeringsnormer för nya fastigheter eftersom normerna inte är formulerade utifrån allmänintresse. Det är bättre att rikta resurser mot kollektivtrafiknära boendemiljöer.

Idag detaljplaneras kommunal mark utifrån vad marken ska användas till: bostäder, centrum eller handel. Detaljplanen är ett kraftigt instrument och borde kunna användas för att främja byggandet av fler hyresrätter. Vi föreslår därför att andelar för bostadsfastigheters upplåtelseform görs till en obligatorisk del i detaljplanen.

En hållbar stad är en tätare stad, men ett hinder för att nå dit är buller. Men utgångspunkten måste vara att reducera bullret som sådant, inte att sänka bullerkraven. Slutligen föreslår vi därför att i de fall buller utgör skäl att neka bebyggelse är kommunen skyldig att upprätta en konsekvensanalys som utreder orsaker och möjligheter att åtgärda grundproblemet.

Bostadsbyggandet är en av politikens viktigaste och svåraste uppgifter men lösningen är varken borgerlig avpolitisering eller marknadshyror. Politiken måste inriktas på att lösa de många olika utmaningar och obalanser som råder. De förslag vi presenterat är ett första steg mot en förnyad bostadspolitik och en balanserad bostadsmarknad till år 2022.

Gabriel Wikström
Förbundsordförande Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund – SSU

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.