Revisionsrapport: Misslyckad miljardsatsning i utsatta områden

De senaste fem åren har regeringen tillfört polismyndigheten 7,4 miljarder kronor, vilket är en ökning med 35 procent. I samband med satsningen har regeringen också varit tydlig med att utsatta områden bör prioriteras för att minska på kriminaliteten och otryggheten. 

Läs även: Så kan vi i branschen motverka trångboddhet 

Minibemanningen i utsatta områden är en områdespolis per 5 000 invånare, men det saknas på flera håll, enligt Riksrevisionens granskning. 

– Polismyndigheten har fördelat en tredjedel av de senaste årens resurstillskott till lokalpolisområden med utsatta områden, men misslyckats med att säkerställa att dessa resurser verkligen når hela vägen fram, säger riksrevisor Helena Lindberg, i en kommentar. 

Detta beror inte minst på att resurserna fördelas per lokalpolisområde och inte per utsatta område. 

– Myndighetens ledning saknar såväl ett träffsäkert sätt att mäta vilka behov de olika områdena har i relation till varandra, som metoder att styra resurserna dit de behövs mest, säger Linda Jönsson, projektledare för granskningen, i en kommentar. 

Läs även: Trångboddhet hindrar social distansering 

I det stora hela anses polisen dock utföra ett effektivt arbete i utsatta områden, även om arbetet försvåras av brist på teknisk utrustning och begränsningar när det gäller informationsutbyte mellan myndigheter. 

– Möjligheten för polis och socialtjänst att dela information är ett viktigt moment i det brottsförebyggande arbetet, bland annat för att försöka stoppa nyrekryteringen till kriminella gäng, säger Helena Lindberg.