Torsdag24.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Prenumerera på tidningen Fastighetsnytt

Till erbjudande

Sök

Bostäder

Reformerad beskattning av bostäder

Publicerad: 2 Februari 2017, 15:00

Stellan Lundström.

Beskattningen av bostäder berör direkt eller indirekt hela befolkningen och är därför en arena för debatt och politiska utspel. Senast (DN 30 Januari) uttryckte Bostadsministern Peter Eriksson en vilja att sänka skatten på realisationsvinst för bostäder. Argumentet är att rörligheten på bostadsmarknaden skulle gynnas av en sådan åtgärd.


Ämnen i artikeln:

Stellan Lundström

Beskattningen av bostäder berör direkt eller indirekt hela befolkningen och är därför en arena för debatt och politiska utspel. Senast (DN 30 Januari) uttryckte Bostadsministern Peter Eriksson en vilja att sänka skatten på realisationsvinst för  bostäder. Argumentet är att rörligheten på bostadsmarknaden skulle gynnas av en sådan åtgärd.

Men, stopp en stund och låt oss minnas bevekelsegrunderna för den senast stora skattereformen i början av 1990-talet. Ett nyckelord var neutralitet. Skillnaderna i skatteuttag mellan inkomst av tjänst och kapital skulle utjämnas, pengar placerade i bostäder skulle beskattas likartat som pengar på bank och det skulle vara neutralitet mellan upplåtelseformerna. Hela skattesystemet för bostäder speglar att bostäder och boendet  behandlades som kapital och inte som tjänst. En extra intellektuell krydda var att den tänkta kapitalavkastningen under innehav och vid överlåtelse skulle reduceras med avdrag för räntor på lån. Nog så komplicerat blev det när skattesatser i ett nominellt skattesystem också måste anpassas till en förväntad inflationstakt.

Budskapet är att varje skattereform kräver ett bredare tänkande. Att plocka ut en komponent  från ett system leder till obalanser som kan ge oönskade konsekvenser. I det sammanhanget kan nämnas att den radikala sänkningen av den årliga fastighetsskatten år 2009 gav enskilda villaägare och bostadsrättshavare  flera hundratusen i förmögenhetsökning då man inte samtidigt radikalt sänkte avdragsrätten för låneräntor. Att nu sänka reavinstskatten spär på förmögenhetsomfördelningen. Att först radikalt höja fastighetsvärdena för storstadsborna och sedan sänka skatten för samma grupp verkar inte vara en helt genomtänkt strategi.

Vi bör först diskutera vad vi vill uppnå med en reformerad beskattning av bostäder.

Fiskala motiv. Stat och inte minst kommunerna behöver pengar till infrastruktur och välfärd. Fastigheter ger säkra intäkter och fastighetsskatten kan utformas på lokal nivå så att fastighetsägarna upplever att de får något tillbaka.

En i någon mening ekonomisk neutralitet mellan upplåtelseformerna är fortfarande en eftersträvad situation som dock är svår att uppnå då det också finns skillnader i de civilrättsliga regelverken.

Rörligheten på bostadsmarknaden. Rörligheten måste öka för att byggandet ska  kunna hållas på en hög och jämn nivå. Främst handlar det om hur bostadsbeståndet ska kunna utnyttjas bättre och hur alla former av hushåll ska ha en reell möjlighet till boendekarriär.

Utveckling av ett hållbart och värdeskapande samhälle i ekologisk, social och ekonomisk bemärkelse.

Vi kan också i bred bemärkelse prata om incitament för innovationer och nystart av företag. Till det kan läggas jämnare inkomst- och förmögenhetsfördelning.

Tydligt är att bostadsbeskattningen som del av kapitalbeskattningen  är ett komplicerat problem som kräver ett helhetsgrepp i ett parlamentariskt sammanhang.  Ett medskick är att testa om bostäder ska betraktas som tjänst och inte kapital samt vilka effekter som skulle uppnås om bostadsbeskattningen avskaffades i sin helhet?!

Stellan Lundström,
Professor emeritus i fastighetsekonomi, KTH

Ämnen i artikeln:

Stellan Lundström

Dela artikeln:


Fastighetsnytt nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.