Nya förslag kan bota ungas ensamhet

Psykisk ohälsa, sociala medier och stress i skolan eller på jobbet är några vanliga förklaringar till den ofrivilliga ensamheten. Men hemmet är den plats där ensamheten upplevs vara störst.  

– Det finns därför anledning att titta närmare på hur vi kan bygga och planera bostäder för att motverka detta, säger Moa Andersson, verksamhetsledare för Boinstitutet.

Läs även: ”Känslan av ensamhet förstärks av vår stadsplanering” 

32 procent av ungdomarna känner sig ensamma hemma, enligt enkätstudien som Boinstitutet och Ungdomsbarometern släppte på tisdagen. 

Lägre boendekostnad vore enligt ungdomarna själva den bästa lösningen för att minska ensamheten, eftersom de på så sätt skulle få mer pengar över för sociala aktiviteter. 

– Detta speglar ungas socioekonomiska villkor, som ofta hänger ihop med om man bor i en hyresrätt eller bostadsrätt. Det finns mycket som bostadsbranschen och kommunerna kan göra för att minska ensamheten, säger Moa Andersson.

Kompiskontrakt, delade och gemensamma sociala ytor, lokaler och aktiviteter för de boende, är bara några exempel som nämns. 

Psykolog: ”Måste bli bättre på att småprata”

Anna Bennich, legitimerad psykolog och legitimerad psykoterapeut och grundare av RelationLab, var på plats när rapporten släpptes och inledde efterföljande panelsamtal med att prata om Sverige och ensamheten.

– Det kan räcka med att mötesdeltagare tittar alla andra i ögonen, men ignorerar en själv, för att man ska känna sig utfryst på jobbet. Vi svenskar måste också bli bättre på att småprata med folk vi möter. Vi är jättedåliga på det. 

Ola Palmgren från förbundsstyrelsen i Hyresgästföreningen, efterfrågade statlig bostadspolitik.  

– Politiken behöver ta mer ansvar. Annars löser vi inte problemet. Det behövs mer handling och mindre snack.

Ina Djureståhl (M) kommunpolitiker i Sundbyberg och initiativtagare till jämställdhetsbygget, påpekade att Sverige ligger i topp om man tittar på hur svårt det är att få en bostad i våra storstäder. 

– Bostadskostnaderna måste minska för att vända på trenden. Det kan exempelvis göras genom att se över bullerkrav, ljusinsläpp och långa detaljplaneprocesser som gör att det tar längre tid att flytta in i en bostad. 

”Behovsanalyser saknas”

Viktoria Walldin, socialantropolog på White arkitekter, säger under panelsamtalet att rapporten pekar på en oroväckande utveckling. Hon saknar främst behovsanalyser i den sociala bostadspolitiken. 

– Dagens enorma socioekonomiska skillnader göds av byggregler som ställer höga krav på kvalitet. Men vi borde kunna kräva både kvalitet och lägre hyror. 

Byggbranschen kan vända på trenden genom att börja utforma bostäder och bostadsområden som premierar social interaktion. 

– Vi kan skapa fler platser för möten, delade ytor, kollektivboenden och boendeformer, säger Walldin. 

Åsa Kallstenius, chefsarkitekt, delägare och innovationsansvarig på Kod arkitekter, är inne på samma spår. 

– Ensamheten har byggts in i våra bostäder och bostadsområden. Förhoppningsvis tänker vi annorlunda framåt. 

Det räcker inte att låta ekonomiska kalkyler styra byggen, utan att ta hänsyn till det sociala och efterfrågan. 

– Vi bygger många små ettor och förutsätter att alla vill ha en egen bostad, eget kök och så vidare. Men det kanske inte stämmer. Det finns gott om yta i Sverige och befintligt bestånd som kan användas bättre.

Rapporten presenterades på TAK i Stockholm.  Foto: Teresa Ahola

Rapporten presenterades på TAK i Stockholm.

Foto: Teresa Ahola

Konkreta åtgärder pågår

För att slå hål på idoliseringen av individualismen, lösa bostadsbristen och dagens utmaning med höga boendekostnader ska Kod arkitekter, tillsammans med en rad samarbetspartners, lansera så kallade ”elastiska hem”. 

– Vi tar fram en första prototyp just nu som förhoppningsvis lanseras snart. Individualismen är en del av vår kultur som vi måste ta tag i. Vi måste se till att bygga gemenskap och bostadsområden där grannarna hälsar på varandra.  

I innovationsprojektet ”Elastiska Hem” utvecklas en tjänst för nya boendeformer som underlättar för boende som vill leva mer resurssparande, delande och inkluderande. Tre prototyper ska tas fram.

Över en miljon svenskar saknar en nära vän.

Jennie Argerich, samordnare för hållbar stadsutveckling på exploateringskontoret i Stockholms stad, belyser under samtalet vikten av att lyfta hela stadsdelar. 

– Alla kan inte välja boende och därför måste vi fokusera på de allmänna platserna. 

Hon nämner att Stockholms stad precis har lanserat en socialt värdeskapande analys, som genomförs i en stadsdel. 

– Vi vill lära känna staden och stockholmarna bättre. Vårt kärnuppdrag är att skapa attraktiva stadsdelar och vi samtalar med byggherrar om hur vi tillsammans kan lägga pusslet, säger Argerich. 

Dragana Curovic, bosocial utvecklare på Helsingborgshem, nämner i sin tur ett nytt koncept; SällBo. 

– Det är ett nytt integrationsprojekt med syfte att motverka ensamhet. 

Konceptet består av 51 lägenheter, med stora gemensamma ytor, som hyrs ut till personer som är 70+ eller mellan 18 och 25 år, däribland unga vuxna som nyligen fått uppehållstillstånd i Sverige.

– Samtliga boende har tecknat kontrakt om att de ska socialisera ett antal timmar varje dag. 

Riksdagsledamot Jakob Forssmed. Foto: Kristdemokraterna.

Riksdagsledamot Jakob Forssmed. Foto: Kristdemokraterna.

KD redo att ta ministeransvar

Jakob Forssmed, ekonomisk-politisk talesperson för Kristdemokraterna, säger att över en miljon svenskar saknar en nära vän.  

– I Stockholm sker var tionde begravning utan en enda vän eller anhörig närvarande. Det är väldigt sorgligt, säger han. 

Han föreslår en nationell strategi för att motverka ensamhet.

– Det skulle vara en bra vägledare för myndigheter och lagstiftare, samt få spridningseffekter i hela samhället. Ensamhet hänger ju ofta ihop med fysisk och psykisk ohälsa. 

Storbritannien har redan en nationell strategi och en ensamhetsminister. 

Kan du tänka dig att bli Sveriges första ensamhetsminister? 

– Ja! Jag är beredd att ta ansvar. Det är viktigt att vi talar om ensamhet som en politisk fråga. Pratar om de långsiktiga samhällskonsekvenserna av ungas upplevda ensamhet och hur vi bryter den växande ensamheten. 

Vilket ansvar har bostadsbranschen? 

– Bostadsbolagen har stort ansvar för utformningen av sina bostäder. Det är inget som vi politiker kan detaljstyra, säger Forssmed (KD).